Utsikt över Mölndal från byggnad vid Soabs industrianläggning i Mölndals Kvarnby, år 2007. Närmast ses byggnader vid Kvarnbygatan samt pappersbruket Papyrus. Anläggningen användes vid fototillfället av Hexion Speciality Chemicals Sweden AB.
Från 299 kr
Utsikt över Mölndal från taket av byggnad vid Soabs industrianläggning i Mölndals Kvarnby, år 2007. Närmast ses Gamla torget samt pappersbruket Papyrus. Anläggningen användes vid fototillfället av Hexion Speciality Chemicals Sweden AB.
Utsikt över Mölndal från byggnad vid Soabs industrianläggning i Mölndals Kvarnby, år 2007. Närmast ses Gamla torget samt pappersbruket Papyrus. Anläggningen användes vid fototillfället av Hexion Speciality Chemicals Sweden AB.
Huvudnäsfallet i Göta älv vid Vargön. Mur till Bröderna Eriksons (Nils Eriksons söner) vattenkraft-kanal, vilken ledde till pappersbruket på Vargön.
Vy mot Stadshuset och Folkets Hus från ett av taken på pappersbruket Papyrus industriområde i Forsåker, Mölndal, på 1960-talet. I bakgrunden ses bebyggelse i Bosgården.
Vy från pappersbruket Papyrus fabriksområde i Forsåker, Mölndal, mot Stadshuset och Folkets Hus i Mölndals centrum på 1960-talet. I bakgrunden ses bostadsbebyggelse i Bosgården.
Vy från att av taken på pappersbruket Papyrus industribyggnader mot bebyggelse på Trädgårdsgatan i Trädgården, Mölndal, på 1960-talet. Huset till vänster har nummer 3.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men fram till 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Katrinedals pappersbruk.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Papyrus/Soabs industribyggnader och skorsten (vid Byggnad 13) år 2010, efter att företaget hade lagts ner. Pappersbrukets skorsten, det 65 meter höga landmärket i Kvarnbyn, revs fredagen 8 maj 2015, Relaterade motiv: 2024_1159 - 1183.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.