Ryets skola i Mölndal. Exempel på en äldre typ av skola. Ryets skola stod färdig att tagas i bruk år 1913. Den nya skolan var i första hand avsedd som småskola, men snart fick den mottaga elever även från årskurs 3 och 4. Skolan inrymde fyra lärosalar och även en lärarbostad fanns i skolbyggnaden. Denna bostad blev dock sedermera omändrad till gymnastiklokal och lärarrum. Ryets skola har ett högt och vackert läge, men det blåser ofta hårda vindar utifrån havet.
Från 299 kr
En grupp officerare, sjömän och skeppsgossar uppställda för porträtt ombord på ett fartyg. Svårtydd handskriven text på baksidan det det står ungefär: 1864. Linjeskeppet Carl XIV Johan. På bryggan chefen Kom. kapt CA Sundin (1). På hans högra sida m armarna i kors sekundlöjtn O B v Fieandt (2) mellan dessa sekundlöjtn O Ljungquist (3). Bakom Sundins vänstra axel sek löjtn E. Hjelm (4) o vid räcket sekonden, Kapten löjtnant J. U. S Améen (5), På däcket m hand i fickan ... löjtnant E S K Peyrans (6) o bredvid honoom Dr L m. G Servais (7).
Tunen börjar med korta trolar, gärdsel, och allt efter hand som tunen fortsätter blir trolarna längre och längre till full längd på 4.20 m uppnåtts, det var normallängden på allt virke förr. Man la ofta två trolar på varandra, den bästa underst, så den fick bära den övre om den var i dåligt skick. I regel gick det 6 trolpar på höjden genom varje störpar för en hög och tät tun passande alla sorters djur. Här står Jakob Söderlund på vägen utanför sin tun. Det var Masses närmaste granne ett par hundra meter norrut. Det lilla idylliska torpet finns kvar tämligen intakt än idag.
Första åren med betor lär de efter upptagningen ha rensats med rotborste. Men snart nöjde man sig med en skrapning på sidorna. Att ta upp betorna för hand, rensa och nacka dem var ett mycket tungt och ofta kallt och vått arbete. Se Bild 160! Här tar sonen Rudolf, 22 år, Oskar (JO), 56 år, Elisabet Johanna, 50 år och dottern Emilie, 26 år upp betor på åkern mitt emot gården. I bakgrunden syns kyrkan och till vänster om den Oskars födelsegård vid Bjärges.
Botels Vilhelm Larsson, 39 år, slår först och de andra följer efter. Det var viktigt att man slog lika bra, så att man följde en jämn bredd och i samma takt. Dessutom var det viktigt att kunna lägga av gräset i en jämn sträng för varje slag, så att räfserskan hade lättare att ta hand om gräset. Då man slår i Hemmor Staplar, vilket var låglänt mark ut mot Lausmyr, bör de andra karlarna tillhöra Hemmor. I så fall kan de vara från vänster: Niklas Larsson, 32 år, farfar Olof Larsson, 89 år, Gunnar Larsson, 29 år och fadern Lars Olofsson, 62 år.
En rörande bild över kvinnorna som rätt finklädda och med hattar på huvudena väntar på sina karlar. Till vardags såg de säkerligen inte ut så här. Att ta hand om fisken var ett smutsigt arbete, kläderna blev lätt nedsölade, så då var det arbetsförkläde och duk som gällde. Masse har troligen bett kvinnorna komma ner till Nabbu och då klädde de upp sig när de skulle fotograferas. Något som stämmer är att ett par kvinnor stickar. Man fick aldrig gå sysslolös och t ex strumpor stickade man medan man gick, eller som här väntar. Många har samlats i den nybyggda boden, vilken man nog var stolt över.
Stör tog man av ene, i nödfall av grangrenar. Stören skulle kares, dvs barken skulle huggas av på minst tre håll och sedan skulle stören spetsas och ställas upp för torkning med den spetsade ändan uppåt. Här står Fäi-Jakå och karar staur bakom ladugården en solig aprildag. Egentligen borde han ha gjort det här arbetet tidigare, så här dags var det tid för vårbruket. Och ännu har han mycket stör att ta hand om, det ligger en stor hög okaren staur bakom honom. Ovanför porten skymtar den ruckliga väderkvarnen.
Porträtt av professor Carl Bovallius, filosofie doktor vid Uppsala 1875 och samma år docent i zoologi. Hans håg och verksamhetslust gjorde honom till en synnerligen vittberest man. Talrika färder längs Sveriges och Norges kuster för zoologiska studier samt besök i de flesta av Europas kulturländer. I början av 1880-talet företog han zoologiska och etnografiska undersökningar i en forskningsfärd till Västindien, Centralamerika och norra Sydamerika och hemsände därifrån rika samlingar. Under en period tillbaka i Sverige gjorde han vidsträckta färder i Norrland och Lappland, i första hand för studier av områdets skogsförhållanden. Under sina sista år ägnade han sig åt praktisk verksamhet i Centralamerika. Han avled i Guyana 1907.
Kv. Plåtslagaren, Rödestensgatan 8. Damen på bilden är fru Elisabeth Johansson, maka till plåtslagare August Johansson och mor till fru Helga Sahlqvist, maka till tågmästare Gustav Sahlqvist, Jakobsbergsgatan 24, Falköping. Så kallade Luxlampor var moderna vid sekelskiftet. I dessa var en behållare med fotogen, vilken pumpades till starkt tryck och blev gas, som i sin tur brann. Lampan omgavs av en hängande lampkupa. Luxlampor användes för bland annat upplysning i Mössebergsparken. Vid övergången till elektrisk belysning togs dessa lampor bort, varvid plåtslagarna fick ta hand om dem.
Linköpings Folkets hus invigdes av stadsminister Tage Erlander den 12 december 1953. Våren 1954 fullföljde konstnären Nils Wedel sitt konstverk "Samhället av idag" i foajén på Foljets hus. Ursprungligen kallades verket "Arbete och fritid". Målningen uppfördes i en vaxmålningsteknik, kallad Nawax, som Wedel själv uppfunnit. På bilden ses konstnären tioll höger och på huk sitter hand medhjälpare Niels Henry Mörck. Konst. Målning. Offentlig konst. Konstverk. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Gruppbild från Gd Pegelows tid i Göteborg 1892. Tidsbestämt med hänsyn till att Silverstolpes vänstra hand är utan ring. 1. Bh J. E. Johansson 2. Bh Edv. Eriksson 3. Verkmst C. K. E. Bildt 4. Bh F. A. Lundgren 5. Bh B. A. Svensson 6. Bh K. E. Eriksson 7. Bh O. V. Myrin 8. Ritare B. O. Ekman 9. Ks N. A. V. Wallgren 10. Ks J. A. Seldén 11. Bh N. M. Orstadius 12. Verkmst N. B. Landqvist 13. Ritare D. O. M. Silfverstolpe 14. Kmr D. G. Bergström 15. Md F. W. H. Pegelow 16. Miö G. L. Allan 17. Fdförv T. T. Ramberg 18. Bh S. C. E. Appelgren.
Kanslihusets sjösida, sommaren 1924 På en av Gustaf Adolf von Siegroths kanoner har följande personer placerats sig. Längst ned fru Maj Hökerberg och hon håller sin make, löjtnant Bertil Hökerberg i handen. Nästa två flickor är okända, men flickan till vänster kan vara dotter till regementschefen, överste Hedengren. Nummer två uppifrån är fänrik Stig Karlströmer, född i Lerbo år 1900, fänrik 1923, underlöjtnant 1925 och löjtnant 1928. Högst upp fänrik Nils Toll, född i Sthlm år 1901, fänrik 1923 och död i Strängnäs den 1 augusti 1925 genom ett pistolskott för egen hand.
Cementfabriken i Degerhamn. Ölands cement AB som startade 1886, var en av de första cementfabrikerna i Sverige. Som första åtgärd köptes Lovers bruk och Ölands alunbruk. Produktionen i de gamla bruken fortsatte som tidigare medan den nya fabriken byggdes upp. Det fanns inte maskiner framtagna för att tillverka cement, utan man fick utveckla nya metoder. Det tog ett par år innan tillverkningen kom igång. De första tillverkningsåren var kantade av svårigheter och vissa år kunde ingen cement säljas. Idag drivs cementtillverkningen av Cementa Heidelberg cement gruop. Man tillverkar i första hand den slitstarka anläggningscementen till stora byggnader, broar, tunnlar mm. (Uppgifterna är hämtade från http://bergstigendegerhamn.se/?page_id=33)
Interiör av fabriksbyggnaden, 6 april 1946. År 1931 inköpte O. M. Grudén av Åbyfors bruk en fabriksbyggnad, där han efter omfattande restaurerings- och moderniserings arbeten var fabriken klar för att börja användas. Ingenjör O. M. Grudén grundade fabriken belägen i Åby, Valbo tillverkning av snökedjor. . Kedjorna tillverkas i alla förekommande storlekar och för alla hjuldimensioner för såväl person-som lastautomobiler samt för motorcyklar och traktorer. Sammansättningen av länkarna och kedjorna sker för hand. Omnämnas bör att en man sammansätter 100 kedjor på en dag.
Exteriör av fabriksbyggnaden, 6 april 1946. År 1931 inköpte O. M. Grudén av Åbyfors bruk en fabriksbyggnad, där han efter omfattande restaurerings- och moderniserings arbeten var fabriken klar för att börja användas. Ingenjör O. M. Grudén grundade fabriken belägen i Åby, Valbo tillverkning av snökedjor. . Kedjorna tillverkas i alla förekommande storlekar och för alla hjuldimensioner för såväl person-som lastautomobiler samt för motorcyklar och traktorer. Sammansättningen av länkarna och kedjorna sker för hand. Omnämnas bör att en man sammansätter 100 kedjor på en dag.
Orubricerat 18 februari 1966 I en charkuterifabrik står två män och en kvinna. Den äldre herrn till höger på bilden håller en bukett blommor i handen. Frysboxen flankeras av en man och en kvinna. Mannen håller i två stycken paket med påskriften "Köttbullar" samt ett märke med bokstaven "S." I sin högra hand håller hon ett sådant köttbullspaket och i den vänstra håller hon en blombukett. Framför sällskapet finns ett bord med leverpastej, korvar samt fläskkött. Leverpastejen samt korvarna har bokstaven "S" på förpackningarna. Bakom dem hänger korvar i tre olika storlekar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.