Enligt senare noteringar: "Fröken Ester Sandén med en av sina klasser. Hon tjänstgjorde först på Brevik, Saltkällan och sedan på Lycke." (BJ)
Från 299 kr
Text på kortets baksida: "Lektor i latin o grekiska vid Upsala h. allm. läroverk på 1860-talet. Blev sedan rektor i Enköping där han dog. Kallades "Laxen".
Enligt medföljande noteringar: "1931. 62. Telegrafen o. sjukstugan." Uppgifter från Munkedals HBF: "Mässen till vänster, sedan Kjellgrens, August Wingårds och Göthlins längst bak."
fotografi
gatubelysning, väg, trädgård, träd, tätortsbebyggelse, bostadshus, telefonledning, staket, cykel, kyrka, livsmedelsaffär
trädgård, bostadshus, livsmedelsaffär, väg, kyrka, staket, träd, tätortsbebyggelse, cykel, gatubelysning, telefonledning
Rolf Blomberg, packlåda, magasin, fotografi, photograph@eng
Den gamla bron över Stångåns flöde genom Hjulsbro 1996. Efter den nya brons tillkomst 1952 tappade den gamla i betydelse och blev i avsaknad av underhåll med tiden undermålig. Vid tiden för bilden var bron sedan en tid avstängd och körbanan över den norra broöppningen avlägsnad. Sedan 2014 är passage åter möjlig. I bildens höger sida skymtar genomfarten till Hjulsbro sluss.
Bokhandlare Assar Ekström inflyttade till Linköping från Lund 1882 för att ta över stadens mest välrenommerade bokhandel. Sahlströms hade varit i välmåga funktion sedan 1839 och grundaren Peter Mathias varit död sedan 1863, men namnet bar ännu värde och skulle så göra in i vår egen tid. Till en början drev Ekström bokhandeln i kompanjonskap med Robert Wilhelm Stahre. Foto 1891.
Centralt i Linköping har detta timrade envåningshus närmast mirakulöst klarat sig från rivning. Nu lyckligtvis sedan länge skyddad och sedan 1983 i funktion som kollektiv grafikverkstad. Efter byggnadens historia som krog har rörelsens namn "Krogen Amerika" fått följa med in i vår tid. Foto 1977.
Här ser vi ladugårdslängan samt tröskhuset till grannparten. T v i den nya delen var det nog gris/lammhus, det är en hoimdlucka på baksidan, men ingen gödseldörr, det brukade gris/lammhus inte ha. Sedan var det portlider och därefter troligen stall. Sedan kom ytterligare ett portlider och sist fönsterlös lada, se bild 1112, 1113. Vilka flickorna på bilden var är inte känt.
Man tog en bit i taget med den nya ladugården och byggde en del av ett nytt fähus i början på 1910-talet, se Bild 1052. Sedan rev man den gamla ladugården, ladan och tröskhuset och byggde till det nya fähuset med nästa 2/3-delar. I vinkel byggde man sedan ladan, se Bild 1069.
Här ser vi ladugårdslängan med ladan t v med ena porten öppen. Sedan följer troligen stallet, därefter portlidret, gårdens infart med en höhäck stående inne. Sedan följer sannolikt kohuset och ungdjurshuset med varsin hoimd, där luckorna har ersatts med fönster. I förgrunden står en modern vattenpump.
Vintervy i dis från Stångebro med blicken vänd mot norr. I bildens centrum ses Stångs kvarn, uppförd 1803-05 men sedan länge tyst sedan fallet byggts bort för Kinda kanals tillkomst. Närmast till vänster skymtar Stångebro tvättinrättning och till höger på höjden ses kontorsbyggnaden till Linköpings centralbryggeri.
Utmed Ågatan i Linköping en mulen dag 1929. Miljön är i det närmaste oförändrad sedan fotografens dokumentation. Husens innehavare och dess verksamheter har naturligtvis skiftat. Från fasaden annonser den numera närmast bortglömda men vid tiden självklara firman Jubergs Hyrkuskverk, sedan bilismens intåg även med taxitrafik.
Kyrkan i och till Vreta kloster har byggts om- och till i omgångar sedan den första i sten uppfördes i början av 1100-talet. Oftast efter önskemål om expansion, men även nödtvunget genom regelbundna eldsvådor. Sedan 1700-talet bär kyrkan i stort dagens uttryck.
Hilda Pettersson visar sin välanvända rök för landsantikvarie Bengt Cnattingius som är i socknen för att inventera märkvärdigheter. Röken står vid hennes och makens hem Sundstorp i Gammalkil. Hennes man heter Karl Axel och med honom har hon varit gift sedan 1902. Samma år hade de fått sitt enda barn men hon är sedan länge gift och utflugen.
"Skånsapågarna" som pärlfiskare år 1910 eller 1911. Vid lågvatten i Lagan kunde småpojkarna gå här vid "Drottningvadet" (efter drottning Margareta) i Laholm och plocka flodpärlmusslor med händerna. Musslorna blev allt färre sedan kraftverket anlagts 1932 och 1961 förbjöds pärlfisket i Lagan. Sedan 1994 är flodpärlmusslan fridlyst i hela Sverige.
Stationen öppnad 1 juni 1906, sedan AB Norrvikens Villastad hade bildats Stationen anlades 1907. Stationshuset har sedan dess ej genomgått någon större ombyggnad Nytt stationshus 1950-t, som revs i samband med fyrspårsbygget 1994. Två bostadshus öster om banan. Den ombygda stationen öppnad 1995-08-29.
Text på kortets baksida: "Handlanden Hans Pettersson, f. 1809 31/3 i Vermamo i Småland. Död 1880 4/6 i Lysekil. Kolargosse från Småland, kom vandrande till U-a och fick plats som badbetjent hos Carl Lönner, sedan egare af dennes bod. Köpte Sanneröd, som såldes sedan Saltkällan. Gift m. Sara Hegardt, f. 1820 2/4 på Samneröd, död 1910 i Alingsås. Dtr. af Christian H. & Magdalena Bodell".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.