Storgatan söderut sedd från S:t Laurentii kyrktorn. I bakgrunden "Fältströmska magasinet" och tillvänster i bakgrunden Falkenbergs Tegelbruk, i förgrunden den del av "gamla torget" som kallades Lilla Torg eller i folkmun "Gåsatorget". Bild nr 2 finns i sk. Bratt albumet, kommun- arkivet, FBG. Ytterligare tre "äldre" kopior finns, men om de kommer från samma plåt är osäkert, skillnaden är en oskärpa i nedre vänster hörn. En kopia finns i kommunarkivet i ett "blått album", två kopior i Bratt albumet.
Från 299 kr
Här ses hela gårdsparten från söder. Bilden skulle nästa kunna vara tagen idag, det är bara ladugårdens tak som fått plåt. Denna ståtliga ladugård byggdes 1904 nere bakom manbyggnaden och ersatte den gamla som låg uppe längs med vägen, se Bild 798. Manbyggnaden har ansetts vara byggd omkring 1860, men den blev nog bara moderniserad och något höjd då, varvid man kanske flyttade fönstren något och satte dem i små nischer. Köks- och brygghusbakbygget kom troligen till vid 1800-talets slut.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Motiv föreställande husfasad. För mer info se: Bäckströnm, Helmer. fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm 1958-59. Kapitel 143 Infrarödfotografins grunder sid 1063. Fotografi på infraröd plåt tvärs igenom kassettlocket av ebonit. (För mer text se bilden).
Gamla högvaktens norra fasad. Byggnaden uppfördes 1821-1826 efter ritningar av J W Gerss. Byggnaden består av tre byggnadskroppar, varav samtliga är putsade. Mittendelen har i bottenvåningen en rundbågig arkad och kröns upptill av en fronton med ett runt fönster. Bottenvåningens fönster har rundbågiga fönsteröppningar medan mittdelens övre våning har raka fönsteröppningar. Taket täcks av falsad plåt och har två takkupor. På takkrönet finns även ett torn ritat av A P Wallenstrand.
Teckning av kvinna och man, Hälsingland. "Hvitt dok, rött strumpor". Enka[n] bär hvitt dok på huvudet, en svart klädikolth, röda strumpor; och räfskinnsmuff, klädikalth[en] är troligen det som benämns kyrktöja eller svarttröja, nämligen en lång svart kappa. Kvinnan till vänster bär på huvudet något som Bror Hillgren benämner som svartmössa eller korsmössa, han skriver att till denna bars framtill en svart spets [som] doppas i oljefärg, och därför styv som plåt..
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Detta är byggmästarens eget hus på Kyrkogatan 31 som han lät uppföra till sig och makan år 1896. Fasaden är tidstypiskt eklektisk, dvs den bär influenser från olika arkitekturstilar såsom nyrenässans i den rusticerade bottenvåningen och enfanger i fönsteromfattningarna, nyklassicism i takfotens tandsnitt, en gördelgesims och balkong i nyrokoko och överst en modern påbyggnad med tvåbågade fönster och fjällmönstrad fasad, sannolikt av plåt.
Teckning av kvinna och man, Hälsingland. "Hvitt dok, rött strumpor". Enka[n]” bär ”hvitt dok” på huvudet, en ”svart klädikolth, röda strumpor; och räfskinnsmuff”, ”klädikalth[en]” är troligen det som benämns kyrktöja eller svarttröja, nämligen en lång svart kappa. Kvinnan till vänster bär på huvudet något som Bror Hillgren benämner som svartmössa eller korsmössa, han skriver att till denna bars framtill en ”svart spets [som] doppas i oljefärg, och därför styv som plåt.”.
Arboga Tidning, personal och interiör. En man arbetar i en källarlokal. Han står vid en maskin och håller i en plåt med en tidningssida. Andra plåtar är uppställda på golvet intill honom. Mannen bär overall. Rummet har ett platsbyggt arbetsbord. På en hylla, under bordet, skymtar en oljekanna. På bordet ligger mannens armbandsur och några små verktyg. På väggen hänger en telefon. Där finns också flera strömbrytare. Intill lysrörslampan i taket hänger en lina. Över linan hänger flera rektangulära textilier.
"20-talet". Paviljong 3 på Kustsanatoriet Apelviken som stod klar i på hösten 1926, ritad av sanatoriets arkitekt Rudolf Lange. Den godkändes för 128 platser, är byggd i sten med bjälklag av betong, putsade fasader och galvaniserad plåt på taket. Utöver bostadsrum, sjuksalar och ny badavdelning fanns även ett laboratorium och läkarbibliotek. Här ses den södra fasaden med solverandor i två våningar. Byggnaden står i förbindelse med paviljong 4 så man konstruerade en unik "glidhiss" eftersom det var en höjdskillnad mellan korridorerna i de två byggnaderna.
Vi ser Jakob Hanssons ladugårds baksida ut mot norr. Här ser man tydligt att vänstra halvan bestod av ett dubbelt fähus, den fanns säkert behov av mera utrymme, så därför byggdes det en fähusdel utanför tröskhuset, se Bild 1101. Högra delen var lada. 1936 byggdes ladugården om med foderloft av trä täckt av spåntak, senare plåt. Byggnaden finns kvar. Till vänster om ladugården är en port, den var nog både ämnad att hålla djuren på rätt sida och att skydda gården från hårda nodliga vindar och snödrivor. Längst till vänster står en bulbod med en liten lucka, troligen en gödsellucka. Kanske var den grishus?
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Olika gjutanordningar. Övre bilden visar hur en plåt begjutes med användning av så kallad kaskadgjutare, varvid emulsionen rinner i avsatser ned på plåten# härigenom erhålles ett jämntjockt skikt. Plåten föras på gummivalsar åt höger. Undre bilden visar en springgjutare, där emulsionen tillförs en "ficka" och därifrån genom en noga dimensionerad springa gjutes ut över underlaget. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 250.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Känslighetskurvor för sex Agfa-infrarödplåtar med känslighetsmaxima vid 1:700, 2:750, 3:800, 4:850, 5:950 och 6:1050 mµ. Samtliga kurvor motsvara lika exponeringsförhållanden, medan kurva 7 motsvarar samma plåt som kurva 6, endast med 10 gånger längre exponering. Observera, hur kurvorna bli lägre och flackare, ju längre in i infrarött de ligga. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 818.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Motiv föreställande självporträtt i "mörkt" rum av John Hertzberg.Belysningen utgjordes av en mörkrumslykta med två glödlampor på resp 40 och 25 watt bakom svartfilter Bl. 1:4,5# exp, -tid 30 sek. Observera det elektriska värmeelementet och gipsfiguren. På bilden står skrivet Infrarödkänslig plåt. Ljushållare 2 st glödlampor (40 och 25 watt) bakom svart filter 1:4,5. (För mer text se bilden) För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. Kap. 145. Olika arbetsuppgifter för infrarödfotografin. s.1074.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 04 reaktorbyggnaden rum 0421. Avtappningskran för bergvatten utanför det täta skalet av 4 mm tjock plåt samt en lagning av det täta skalet. Detta är något som Åke Bergman sett till att göra på senare tid för att inte byggnaden skall förstöras. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Hemsö kyrka, belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö.; Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofrén 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Kyrkan är belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Hemsö kyrka, belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Hemsö kyrka från nordlig riktning. Kyrkan är belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofrén 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Hemsö kyrka. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.