Dubbelporträtt av lagman Olof Philip Oxehufvud (17971857) med hustrun Johanna Catharina (f. Melin, kallad "Kitty", 18101874). Dagerrotyp / daguerreotyp. Pressad guldlist. Vitmålat ramparti på glaset. Lös plåt, utskuren pappersflik på baksidan. H 15 cm, B 12 cm. Skador i underglasmåleriet på ramen. Guldlist saknas. Inv.nr. 314077. - Portrait of Olof Philip Oxehufvud (17971857) and his wife Johanna Catharina (18101874). Sixth-plate daguerreotype.
Från 299 kr
Grupporträtt. Personerna på bilden enligt påskrift på baksida Adolf Drakenberg, Erik Adler, Augusta Drakenberg, Johan Adler och Anna Eva Adler. Dagerrotyp / daguerreotyp, svårt oxiderad plåt från den franska firman Christofle. Nordiska museet inv.nr 253240d. - Group portrait of members of the Drakenberg and Adler families, Kopparberg, Sweden. Effaced quarter-plate daguerreotype, 1850s.
Julkaffe i matsalen 1960 Fem bilder från matsalen. Lägg märke till att denna dag är rökning tillåten och det är vita dukar på borden. Kaffemuggarna i plåt blev väldigt heta, dessutom skramlade de mycket, något år senare byttes de ut till plastmuggar. I mitten av första bilden ser vi kaptenerna Bengt-Erik Murray och till höger Lars Hultstrand.
Handlaren Victor Ferdinand Gullbrandsson, Kalmar. F 14/3 1821, D 6/8 1866. Med sönerna och dottern: F.v: Tullförvaltaren Ernst Gullbrandsson, f 14/2 1854,d 26/2 1911. Anna Hedvig Lovisa ,f 14/3 1855,d 8/2 1902, gift med provinsialläkaren med. lic. Lars Henrik Bruun. Grosshandlaren Victor Gullbrandsson, f 27/8 1852, d 15/6 1914. Plåt hosbankkamreren Bertil Gullbrandsson.
Grosshandlaren Victor Gullbrandsson, f 27/8 1852, d 15/6 1914. Fru Anna Hedvig Lovisa Bruun, f Gullbrandsson, f 14/3 1855, d 8/2 1902,gift med dr Lars Henrik Bruun. Tullförvaltaren Ernst Gullbrandsson, f 14/2 1854, d 26/2 1911. Barn till handlaren i Kalmar Victor Ferdinand Gullbrandsson. Plåt hos bankkamreren Bertil Gullbrandsson.
Flygfoto över varvet i Kalmar. Till höger finns torrdockan, som används för arbeten under vattenlinjen. I framkant ligger stapelbädden där kölsträckte man nybyggen, ( nya fartyg ) byggnaderna hyser plåt, snickeri, maskin och rörverkstäder. Ut mot sundet finns en slip för reparation av mindre fartyg. Längst ut till höger ser man en del av Kvarnholmen den stora byggnaden Ångkvarnen.
Hemsö kyrka, belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofrén 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88.
Kalmar Gamla staden och Slottet. Kalmar slott och Gamla stad. Original i akvarell i Kalmar Museum. Underskrift: Utsigt från Marialund vid Calmar åt södra sidan. Därunder på en påklistrad lapp: Utsigt från Rostad wid Calmar åt Södra sidan. - Signatur i högra nedre hörnet M? Bärgman. I motsatta hörnet årtalet 18/08 03?/. Plåt Kalmar Museum foto Manne Hofrén 1932 Gåva av tapetmålare H. Åkerlund.
Mathilda Ranch (sittande) och väninnan Hermine Carlsson från Göteborg som Lucior 1897. Mathilda har utslaget år, båda bär kronor av tunn plåt med smala ljus, snarlika stjärnbeströdda klänningar men olika skärp. Bild 1 är beskuren i nederkant, jämför med Bild 2 där man ser sladden till självutslösaren, som Mathilda håller dold bakom Hermine. (Negativet har en skada upptill)
Tomteboda bangård. Tågsättet närmast dras av en Statens Järnvägar, SJ Z4-lokomotor och vagnarna är F1 modell 1900, C4, C3c och CC2. VAgnarna ser ut att vara märkta med SJ och nummer och littera på en plåt i nedre vänstra hörnet. Denna märkning kom 1953. TT
Rönnqvist & Söner, verkstadsinteriör, tillverkning av bestick, plåt- och metallartiklar, ca år 1916. Fastigheten Västra Gatan 5 inköptes i april 1916 och byggdes därefter om till fabrik. Detta arbete var klart i augusti 1916 och fabriken togs i bruk i slutet av september. (För mer info om företaget se Anmärkningsfältet. Se även årsboken BoB 1965).
Rönnqvist & Söner, verkstadsinteriör, tillverkning av bestick, plåt- och metallartiklar, ca år 1916. Fastigheten Västra Gatan 5 inköptes i april 1916 och byggdes därefter om till fabrik. Detta arbete var klart i augusti 1916 och fabriken togs i bruk i slutet av september. (För mer info om företaget se även årsboken BoB 1965).
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Torvmossared 1:27. Hus nr: 590C3006. Benämning: permanent bostad, gäststuga, redskapsbod och garage. Kvalitet, bostadshus: mycket god. Kvalitet, övriga: god. Material, bostadshus: puts, rött tegel. Material, gäststuga: trä. Material, redskapsbod: plåt. Material, garage: cementhålsten. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Storgatan söderut sedd från S:t Laurentii kyrktorn. I bakgrunden "Fältströmska magasinet" och tillvänster i bakgrunden Falkenbergs Tegelbruk, i förgrunden den del av "gamla torget" som kallades Lilla Torg eller i folkmun "Gåsatorget". Bild nr 2 finns i sk. Bratt albumet, kommun- arkivet, FBG. Ytterligare tre "äldre" kopior finns, men om de kommer från samma plåt är osäkert, skillnaden är en oskärpa i nedre vänster hörn. En kopia finns i kommunarkivet i ett "blått album", två kopior i Bratt albumet.
Här ses hela gårdsparten från söder. Bilden skulle nästa kunna vara tagen idag, det är bara ladugårdens tak som fått plåt. Denna ståtliga ladugård byggdes 1904 nere bakom manbyggnaden och ersatte den gamla som låg uppe längs med vägen, se Bild 798. Manbyggnaden har ansetts vara byggd omkring 1860, men den blev nog bara moderniserad och något höjd då, varvid man kanske flyttade fönstren något och satte dem i små nischer. Köks- och brygghusbakbygget kom troligen till vid 1800-talets slut.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Motiv föreställande husfasad. För mer info se: Bäckströnm, Helmer. fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm 1958-59. Kapitel 143 Infrarödfotografins grunder sid 1063. Fotografi på infraröd plåt tvärs igenom kassettlocket av ebonit. (För mer text se bilden).
Gamla högvaktens norra fasad. Byggnaden uppfördes 1821-1826 efter ritningar av J W Gerss. Byggnaden består av tre byggnadskroppar, varav samtliga är putsade. Mittendelen har i bottenvåningen en rundbågig arkad och kröns upptill av en fronton med ett runt fönster. Bottenvåningens fönster har rundbågiga fönsteröppningar medan mittdelens övre våning har raka fönsteröppningar. Taket täcks av falsad plåt och har två takkupor. På takkrönet finns även ett torn ritat av A P Wallenstrand.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.