nykterhetsförening
Från 299 kr
Ostlager. Oparafinerad ost, nyss tagen ur saltlagen. Fotografens ant: Karlstadsortens Mejeriförening. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Ostkar med mjölk. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Fyra svarta separatorer, samt en stor pastör till vänster. Motor och remskiva som eventuellt driver smörkärna. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Den 29 oktober 1959 togs Tullbron i bruk. Det medförde att den så kallade riksettan flyttades till Industri- och Järnvägsgatorna. På bilden berättar Linköpings byggnadschef Sven Ledskog om bygget, som var den tredje och avslutande etappen i arbete med att avlasta stadskärnan från genomfartstrafik. Den 177 meter långa Tullbron kostade 2 miljoner att bygga. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Före detta hemmansägare Jonas Peter Tollin och Emma Ljungström firar diamantbröllop tillsammans med sina sju döttrar med respektive och barn. Dagen är den 29 december 1923. Platsen är parets bostad Fridhem, ett undantag till Attarp, Svinhult sn. I nedre raden från vänster sitter det jubilerande parets dotter Cecilia med maken Oskar Phalén och sonen Thure. Till höger om Jonas Peter och Emma ses dottern Ottilia med sin make Alfred Andersson och sönerna Conny och Yngve. I övre raden från vänster står döttrarna Jenny och Hilma. Den sistnämnde intill hennes förmodade son. Vidare döttrarna Hulda och Viktoria med den sisnämndes dotter Naemi dem emellan. Längst till höger står dottern Anna.
Släkt och vänner vid soldaten C. A. Frejs 75-årsdag den 23 juli 1926. Från vänster: 1. Mines-Anton 2. Gustaf Friberg 3. Mines-Antons maka 4. 5. Arnold Borgs syster 6. Selma Broman 7. o 8. Evangelister 9. Einar i Grönegården 10. Karl Sahlin, evangelist 11. Karl August Frej 12. Gustav Eriksson 13. 14. Håka-Larsa-Maja, Frejs syster 15. Ester i Grönegården 16. Arnold Borgs syster Agnes 17. 18. Klara Frej 19. 20. Lille-Karl 21. 22. Arnold Borgs syster Krista 23. 24. Mari Eriksson 25. Arnold Borgs mamma 26. Emil Borg 27. 28. Arnold Borg 29. 30. Fredrik Nord 31. August Brand
Barndaghem 29 mars 1966 På bilden syns det två flickor, två pojkar och en kvinnlig lärare stående vid spisen. Båda flickorna bär bagarmössa, förkläde, strumpbyxor och skor på sig. På en av flickorna syns det hårtoffsar. En av pojkar bär ljus skjorta, pullover, fluga och mörkare byxor. En anna pojke är klädd i en ljusare skjorta med flyga och mörkare byxor med hänge. Lärarinnan bredvid barnen är klädd i en mörk klänning med en ljusare krage och ljusare skor. På spisen syns det några kaffepannor. Ovanför spisen syns det en spisfläkt och en köksskåp, samt olika förvaringsfack för, exempelvis, mjöl och socker.
Hedersbetygelse 1961 Bild 1: Rustmästare Algot Englund erhåller regementets manschettknappar av överste Virgin som tack för alltid visad välvilja och hjälpsamhet. PS: Englund var kraftigt byggd och åkte ofta moped. Vid ett tillfälle lär en gren kommit in bland ekrarna i framhjulet och han flög över styret utan att skada sig nämnvärt. Efter den händelsen kallades han inofficiellt för "J 29:an" (jaktplanet "flygande tunnan"!). :DS Bild 2: 1. Janne Hedenstrand 2. Englund 3. Martin Looström 4. Åke Erbén 5. F-I Virgin 6. Axel Ejerfeldt 7. Ernst Bergman.
Vy vid Sandared.Stationen anlagd 1893. Stationshuset, en- och enhalvvånings i trä, ombyggdes efter en eldsvåda 1903. Bangården utökades 1946 med ett lastspår. Mekanisk växelförregling. Persontrafiken återupptagen 1995-10-02, två nya plattformar har byggts. Öppnad 1894. i januari 1902 nedbrann stationshuset till grunden, men återuppfördes samma år. 1905 tillkom hävstångsställverk. 1913 tillbyggdes godsmagasinet. Den 15 mars 1952 brinner godsmagasinet ned, men byggdes upp. Vagnslasttrafiken nedlagd fr o m 1 oktober 1989. Persontågsuppehållen indrogs fr o m 28 maj 1989 och bemanningen upphörde normalt den 29 maj 1970. Från 1993 fjärrstyrs stationen från Göteborg. Stationshus och godsmagasin disponeras nu av ett fasadrenoveringsföretag .
Trädgårdh, Gertrud, fru. född: 29 maj 1883, en av vårt lands mest bemärkta och framstående ryttarinna började rida som barn och har med stor framgång deltagit i dressyr och hoppning. Åren 1919-33 startade fru T. i 60 offentliga tävlingar i lätt och medelsvår dressyrtävlan och hemfärde därvid 9 st första pris och 20 övriga platspris på Radiata, Judith, Garant och Zina. Hon hade 32 starter i offentliga klasser av lätt och medelsvår hoppning. 1913-26 blev resultatet 8 segrar och 14 platspris på Radiata m. fl. år 1920 erövrade fru t. hästutställningen i Stockholms hederspris till den ryttare, som under hästutställningen erhållit högsta poäng i hoppning. vid nordiska ryttarspelen i Köpenhamn 1921 segrade fru T. i dressyrtävlan för damer. Vid den krävande distansritten vid nordiska spelen 1922 deltog hon som enda ryttarinna och erhöll femte pris. Judith väckte allmänt uppseende genom sin goda kondition vid passerandet av målet efter 85 km:s ritt.
Porträtt av stadsarkitekt Edvard von Rothstein. Född 1821 vid Erikssund i Sankt Pers socken, Sigtuna som son till konsul Gustaf von Rothstein och Anna Christina von Rothstein, född Thollander. Vidare gift med Christina Elisabeth von Knorring, född 1837 i Asby socken i Östergötland. Han genomgick studier i Hamburg och vid byggnadsakademin i Berlin 1843-1848. Efter studierna blev han extra ordinarie arkitekt vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Han var anställd som arbetschef för Stockholms stads vattenbyggnader 1849-1875 varvid han uppgjorde ritningar och förslag till Karlsbergskanalen, kajerna på Blasieholmen, Strandvägen, Vasabron och Veterinärinstitutet. von Rothstein var även lärare vid Konstakademin inom byggnadslära en tid och 1871 blev han professor inom arkitektur. Genom sitt testamente gjorde han en donation till Serafimerlasarettet där en minnestavla om honom finns och instiftade samtidigt von Rothsteinska stipendiet för arkitekturstuderande. Edvard von Rothstein dog den 29 november 1890 i Stockholm. Anm: De biografiska uppgifterna på arkets baksida är delvis felaktiga. Avser möjligtvis Fredrik Edvard Rothstein, född i Börrum 1822.
Barndaghem 29 mars 1966 I förgrunden syns det två pojkar som sitter på golvet och leker med pusselbitar av trä. En flicka syns det stående bredvid dem till höger och en annan flicka till vänster. Pojkar har kort klippta frisyrer. Flickan till höger har toffsar och är klädd i strumpbyxor och klännning, samt mörkare skor. Flicka till vänster är klädd i strumpbyxor, kjol, jacka, och har kortklippt frisyr. Båda pojkar är klädda i mörka byxor och en ljusare skjorta med flyga. En av pojkarna har en pullover på sig och en annan pojke har hängslen. Den kvinnliga lärare bakom är klädd i en klänning med en ljusare krage och skor. I bakgrunden syns det borden som är i storleken anpassade för barn. Borden är dukade med bland annat kaffe koppar och sockerskål.
Hösten 1947 startade Stadsteatern Norrköping-Linköping, vilket innebar att man fick en fast teaterensemble. Johan Falck var den förste teaterchefen. Fredagen den 29 augusti 1952 började försäljningen av abonnemangen till höstens teaterföreställningar. De första Linköpingsborna ställde sig i kön rena kl: 2 på natten. Klockan 7 på morgonen räknade Östgötens reporter till femton köande. När kassan öppnade bjöds de köande på kaffe. Teaterbiljetter. Teater, Östgötateatern. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.