Chefens för Kungliga Smålands artilleriregemente Överste Jaques de Laval jordafärd den 20/3 1899, passerar förbi Hovrättstorget. Kring likvagnen en hedersvakt av åtta kaptener Den anspända I divisionen har uppmarcherat på Hovrättstorget i Jönköping. Ett anspännt batteri och II divisionen till fots följer i processionen. Personalen är i storparad: attila med kartuch och knutskärp, kebby med plym. Hästarna ha valinappel, flaggorna hade då ännu unionsmärket. (J.h Kamratföreningens Smålands artilleristiska årsbok 1948, sid 61-75.)
Från 299 kr
Julkaffe i matsalen 1960 Regementschefen, överste Virgin, i mitten av bilden, vid hans sida sitter syster Inez, en sköterska av den gamla stammen. Längst till h. major Carl-Fredrik "Figge" Follin. Mitt emot syster Inez ser vi ryggen på syster Elisabeth, dotter till kaptenen och lantmätaren Per-Erik Malmström (han som ritade alla vägar inom regementets område under 20-talet). Mellan systrarna Inez och Elisabeth, den ena Sofiasyster, den andra Rödakorssyster, pågick en ständig maktkamp, där Elisabeth var den milda och blida.
Kung Gustaf V anlände till Örebro den 12 juni 1919 för att avtäcka statyn av Karl XIV Johan i Centralparken. Här ses kungen på väg ut från Örebro centralstation till bilen. På bilden ses i övrigt bl.a. prinserna Eugen och Carl, generalerna Toll och Uggla samt överste Sjögren. Bilen på bilden är en lyxig 45 hästkrafters Hupmobile med specialbyggd kaross. Den registrerades 4:e september 1918 och ägdes av grosshandlare J.A. Edstam i Örebro.
Porträtt av Gustaf Harald Spens. Född 1827 på Grensholm i Vånga socken, Östergötland. I vuxen ålder gjorde han en lång militär karriär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Från sergeant år 1844 till överste och regementschef från år 1871. Även generalmajor vid armén från 1886. Efter sitt militära avsked 1888 utsedd till landshövding i Kronobergs län. I sitt privata liv var han från 1851 gift med sin kusin Ebba Eleonora von Seth.
Regementsmötet 1921 Överste Hedengren håller kritik under regementsmötet. Kritiserade blir: Se bild 2. 1 Kapten Philip von Krusenstierna 2 Löjtnanten i reserven, "Lillen" Almqvist 3 Kapten Tycho Ödman 4 Överstelöjtnant Erland von Plomgren 5 Löjtnant Karl-Henrik Parment 6 Major Lindh (som fick skarp kritik av regementschefen) 7 Kapten Paul Engdahl 8 Löjtnant Carl Norberg. Längst t. h. ser vi två fiender med vita band, av vilken den vänstra är Karl-Axel Leijonhufvud.
Tryckt text på påklistrat papper på bildens baksida: "Övre raden från v. Häradsh. T Rosenkvist-Herm. Zetterberg-Posse ? -överste Salomon Sundelius - Nyberg. Andra raden: Robert Qvist vid Kampenhof - doktor Rikard Forsblad - adjunkt Björnberg - adjunkt J. A Lundell - Åberg - kamrer Bernhard Berggren - Carl Collander. Tredje raden: Häradsh. Hagelberg - Hedlund - Oscar Ahlner. Nedersta raden: Tullförvalt. Lindskog - Regementsskriv. Carl Möller - (Jacobi?) - Handskriven text: "Klubben" finns inom glas o ram. (U.M.985)
Disponent vid Singers filial i Kalmar. Louis Graumann, till Kalmar inflyttad tysk (morbror till Fru Toni Ekstrand) Hans hustru Emilia ( f. Ahren,syster till fru Jenny Modig) Sönerna Birger och Valter ( den ene överste , bosatt i Stockholm,. Den andre banktjänsteman bosatt i Malmö.) Döttrarna Linnea, Toni och Karin?. En gift med apothekare Modig. En av dem änka efter Lektor Gusten Witt, Linköping. Fru Emilia Graumann lever ännu våren 1948.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets stilideal i full blom. I en högborglig miljö som den brändströmska har familjens sällskapsrum fyllts med bekväma och ombonade möbler i blandade nystilar. Golvet är närmast täckt av mattor, och detsamma gäller stora delar av väggarna. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
En tagning med brister. Värdet bottnar i att platsen kan lokaliseras och att de bägge flickorna namngivits. Central-Hotellet låg vid norra änden av Repslagaregatan, gränsande mot Järnvägsparken. Flickorna sitter i kanten av parken och vi ser hotellets baksida. Huset invid dem kom senare att byggas till och sammanbyggas med hotellfastigheten. Allt är idag sedan länge rivet. Flickornas närvaro förklaras av att de bodde i området, döttrar till överste Wilhelm Reuterswärd och Carolina af Robson. Kristina och Eva var deras namn, födda 1884 respektive 1885. En uppskattning av systrarnas åldrar vid tiden torde ge en datering omkring 1892-95.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets ombonade stilideal i full blom. Mellan tunga textilier och stoppade stilmöbler anas här ändå en lätthet som kan leda rummet till ett av fruns domäner. Bild från tiden omkring år 1900.
Ungdomsporträtt av Allan Uggla, rimligtvis taget under hans tid vid Infanteriets volontäraskola i Karlsborg. Född i Linköping 1878 som äldsta barn till makarna Erik Robert Uggla och Adina Mathilda Asklöf. Efter officersexamen 1899 kom han att få en varierande militär karriär och bli vida berest. I förstone i tjänst vid Västerbottens regemente och sedermera i Norra skånska infanetriregementet. Under åren 1912-14 var han instruktör i det så kallade persiska gendarmeriet, under periodens två sista år även överste för Tredje gendarmregementet. År 1915 återinträdde han i svenska armén med bland annat tjänst vid Generalstaben. Under åren 1926-33 var han militärattaché i London. Från 1913 var han gift med Ida Petersén.
Lagerströmska gården i Linköping hade vid tiden för bilden ännu inte namngivits efter handlare Johan Albert Lagerström, då denne förvärvade fastigheten först år 1910. Oavsett förknippar dagens linköpingsbor byggnaden främst med överste Carl Mörner, som redan år 1745 köpte gården och sannolikt kort därefter lät uppföra det ännu kvarstående huset. När fotografen Didrik von Essen ställde upp sin kamera inrymde gatuplanet J C Krouthéns utställningslokal för järnsängar, Malmströms Klädes- och Hvitvaruaffär och Emy Kjelléns modehandel. Annonseringen om musei-lotteri förklaras av att mellanvåningen disponerades av Anton Ridderstad, grundare av Östergötlands museum. I vindsvåningen drev Tekla Engström sin fotografiska verksamhet. Själva ateljén med takfönster hade hon mot gårdssidan, som brukligt i norrläge.
Lars Fredrik Lovén, eller "Fritz" som han i vänskapliga sammanhang kallades, hade redan en lång militär yrkesbana när han inflyttade till Linköping 1892. Skälet var hans befordran till överste för stadens Andra livgrenadjärregemente. Vid sidan av sitt militära värv kom han att bära en rad förtroendeposter till gagn för länet och förblev Linköping trogen till sin död 1939. Privat fann han glädje i fotografering och har till Östergötlands museum överlåtit en stor samling. Här ett sällsynt självporträtt taget med självutlösare eller assistans. Fotografiet är odaterat men omkring 1920 kan vara en gissning god som någon. Inte heller platsen är presenterad, möjligtvis hans hem Kungsgatan 35.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Motljuset från fönstren utmanade fotografen vid fototillfället, men vi får ändå en god bild av hemmet och det stilideal som vid tiden var önskvärd bland bättre bemedlade. På väggen i hörnet hänger porträtt av makarnas tre barn. Dottern Elsa kom i vuxen ålder att i högsta grad bli omskriven och uppmärksammad för sina insatser för mänskligheten och tilldelas det välförtjänta epitetet "Sibiriens ängel". Bild från tiden omkring år 1900.
Porträtt av änkefru Maria Nisbeth. Född som Maria Jacobina Barfoth i Skåne 1785 gifte hon sig 1810 med dåvarande kaptenen Johan Georg Nisbeth. I sinom tid utnämndes maken till överste vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping och från 1827 bodde makarna på Smedstad strax söder om Linköping. I hushållet fanns även fosterdottern Maria Elisabeth Wallenberg. Efter makens bortgång 1834 följde en lång änkeperiod på Smedstad för Maria. På ålderns höst flyttade hon till sin stadsgård i Linköping och där somnade hon in den 17 januari 1868.
Familjen Örn samlade för porträttfotografering någon gång på 1890-talet. I mitten ses makarna Gustaf Örn och Charlotta Sofie Svedelius. Paret hade inflyttat från Stockholm till Linköping år 1866, med anledning av makens tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1871 till pensionen var han överste och chef för regementet. I bakre raden står makarnas barn. Från vänster ses stadsingenjören och brandchefen i Skövde, Carl Axel Örn. Närmast efter står lanträntmästaren Henrik Örn följt av systern, tillika lärarinnan Sigrid. Därefter juristen Anders Eberhard och slutligen regementsläkaren Elis Leonard Örn. De bägge yngre kvinnorna och barnen är rimligtvis svärdottrar och barnbarn till de gamla makarna.
Flygvapenmuseets initiativtagare överste Hugo Beckhammar ses här framför museets främsta klenod: en Niuport jagare från 1912. Den uppgavs vara världens enda exemplar av detta flygplan. Planet var det första som dåvarande flyget i Malmen använde, Bilden är från februari 1956. Flygvapenmuseum. Flygplan. Hangar med flygplan. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
På 1950-talet fanns det tre regementen i Linköping: I4, T1 och Lv 2 samt Östgöta flygflottilj i Malmslätt. Garnisonen spelande en framträdande roll i staden Linköping. På fotot synd överste Bjarne Natt och Dag när han 1955 anlände till T1 för att tillträda som chef. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Avtackning 1961 Inför pensionsavgång avtackas kapten Karl Erik Ekegrén och musikfanjunkare Fredrik Ölveborn av överste Virgin. (se ARSF.002014) Främre raden: Sergeant Alf Gustafsson Sergeant Ture Wargloo Sergeant Kurt Schymberg Fanjunkare Allan Rickardsson Fanjunkare Karl-Johan Bergman Fanjunkare Åke Erbén Förvaltare Axel Ejerfeldt Fanjunkare Ejnar Abrahamsson. Bakre raden: Sergeant Ingemar "Farsan" Nilsson -- flyttade till I 2 i Karlstad Sergeant Tryggve Andersson Sergeant Roland Borg Sergeant Jan Hedenstrand Sergeant Karl-Åke Bergström Fanjunkare Martin Looström Signalhantverkare Forslund Okänd Förvaltare Holger Aggeborn. Lägg märke till att man till den nya fältuniformen m/59 bar koppel. Den möjligheten togs snart bort i uniformsreglementet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.