Foto ur album som tillhört Edit Melin med bildtext: "Uppställning utanför altanen." Edit Viola Persson föddes 31/10 1918. Hon växte upp på Wallinsgatan i Mölndal där hennes far Verner Persson ägde och drev en handelsträdgård. Modern Hette Elvira men kallades Vera. Edit hade två bröder, storebror Fritz och lillebror Per Olof "Pelle". Hon arbetade åt sin far redan som barn med grönsaksodling o. dyl. "Vi fick trycka ner folkskiten runt gurkorna med bara händerna", berättade hon. Verner var mycket sträng och barnen fick jobba hårt. I ungdomen gick hon på Wendelsbergs folkhögskola. Hon träffade Åke Melin från Kållered som tillsammans med brodern Gösta Melin hade Bröderna Melins Vattenfabrik. Åke och Gösta drev även ett mindre cementgjuteri och sågade is på Tulebosjön om vintrarna. Edit och Åke gifte sig 28/6 1947 på Slottsvikens pensionat. Paret fick två söner, Lars Åke och Sven Olof (Olle). Under några år på 1950-talet ägde hon Edits Blomsterhandel på Sanatoriegatan 27 i Kålltorp. Hon jobbade sedan i vattenfabriken tills den lades ned 1974. Edit avled 11/10 2000 efter en tids sjukdom.

Från 299 kr

Foto ur album som tillhört Edit Melin med bildtext: "På fest hos Kållereds Sportklubb." Edit Viola Persson föddes 31/10 1918. Hon växte upp på Wallinsgatan i Mölndal där hennes far Verner Persson ägde och drev en handelsträdgård. Modern Hette Elvira men kallades Vera. Edit hade två bröder, storebror Fritz och lillebror Per Olof "Pelle". Hon arbetade åt sin far redan som barn med grönsaksodling o. dyl. "Vi fick trycka ner folkskiten runt gurkorna med bara händerna", berättade hon. Verner var mycket sträng och barnen fick jobba hårt. I ungdomen gick hon på Wendelsbergs folkhögskola. Hon träffade Åke Melin, från Kållered, som tillsammans med brodern Gösta Melin hade Bröderna Melins Vattenfabrik. Åke och Gösta drev även ett mindre cementgjuteri och sågade is på Tulebosjön om vintrarna. Edit och Åke gifte sig 28/6 1947 på Slottsvikens pensionat. Paret fick två söner, Lars Åke och Sven Olof (Olle). Under några år på 1950-talet ägde hon Edits Blomsterhandel på Sanatoriegatan 27 i Kålltorp. Hon jobbade sedan i vattenfabriken tills den lades ned 1974. Edit avled 11/10 2000 efter en tids sjukdom.

Från 299 kr

Foto ur album som tillhört Edit Melin med bildtext: "Jag som konfirmand med alla mina vackra blommor." Edit Viola Persson föddes 31/10 1918. Hon växte upp på Wallinsgatan i Mölndal där hennes far Verner Persson ägde och drev en handelsträdgård. Modern Hette Elvira men kallades Vera. Edit hade två bröder, storebror Fritz och lillebror Per Olof "Pelle". Hon arbetade åt sin far redan som barn med grönsaksodling o. dyl. "Vi fick trycka ner folkskiten runt gurkorna med bara händerna", berättade hon. Verner var mycket sträng och barnen fick jobba hårt. I ungdomen gick hon på Wendelsbergs folkhögskola. Hon träffade Åke Melin från Kållered som tillsammans med brodern Gösta Melin hade Bröderna Melins Vattenfabrik. Åke och Gösta drev även ett mindre cementgjuteri och sågade is på Tulebosjön om vintrarna. Edit och Åke gifte sig 28/6 1947 på Slottsvikens pensionat. Paret fick två söner, Lars Åke och Sven Olof (Olle). Under några år på 1950-talet ägde hon Edits Blomsterhandel på Sanatoriegatan 27 i Kålltorp. Hon jobbade sedan i vattenfabriken tills den lades ned 1974. Edit avled 11/10 2000 efter en tids sjukdom.

Från 299 kr

Foto ur album som tillhört Edit Melin med bildtext: "Uppställning för fotografering i bersån." Edit Viola Persson föddes 31/10 1918. Hon växte upp på Wallinsgatan i Mölndal där hennes far Verner Persson ägde och drev en handelsträdgård. Modern Hette Elvira men kallades Vera. Edit hade två bröder, storebror Fritz och lillebror Per Olof "Pelle". Hon arbetade åt sin far redan som barn med grönsaksodling o. dyl. "Vi fick trycka ner folkskiten runt gurkorna med bara händerna", berättade hon. Verner var mycket sträng och barnen fick jobba hårt. I ungdomen gick hon på Wendelsbergs folkhögskola. Hon träffade Åke Melin från Kållered som tillsammans med brodern Gösta Melin hade Bröderna Melins Vattenfabrik. Åke och Gösta drev även ett mindre cementgjuteri och sågade is på Tulebosjön om vintrarna. Edit och Åke gifte sig 28/6 1947 på Slottsvikens pensionat. Paret fick två söner, Lars Åke och Sven Olof (Olle). Under några år på 1950-talet ägde hon Edits Blomsterhandel på Sanatoriegatan 27 i Kålltorp. Hon jobbade sedan i vattenfabriken tills den lades ned 1974. Edit avled 11/10 2000 efter en tids sjukdom.

Från 299 kr

Bröllop mellan Edit och Åke Melin 28/6 1947. Edit Viola Persson föddes 31/10 1918. Hon växte upp på Wallinsgatan i Mölndal där hennes far Verner Persson ägde och drev en handelsträdgård. Modern Hette Elvira men kallades Vera. Edit hade två bröder, storebror Fritz och lillebror Per Olof "Pelle". Hon arbetade åt sin far redan som barn med grönsaksodling o. dyl. "Vi fick trycka ner folkskiten runt gurkorna med bara händerna", berättade hon. Verner var mycket sträng och barnen fick jobba hårt. I ungdomen gick hon på Wendelsbergs folkhögskola. Hon träffade Åke Melin från Kållered som tillsammans med brodern Gösta Melin hade Bröderna Melins Vattenfabrik. Åke och Gösta drev även ett mindre cementgjuteri och sågade is på Tulebosjön om vintrarna. Edit och Åke gifte sig 28/6 1947 på Slottsvikens pensionat. Paret fick två söner, Lars Åke och Sven Olof (Olle). Under några år på 1950-talet ägde hon Edits Blomsterhandel på Sanatoriegatan 27 i Kålltorp. Hon jobbade sedan i vattenfabriken tills den lades ned 1974. Edit avled 11/10 2000 efter en tids sjukdom.

Från 299 kr

Bröllop mellan Edit och Åke Melin 28/6 1947. Edit Viola Persson föddes 31/10 1918. Hon växte upp på Wallinsgatan i Mölndal där hennes far Verner Persson ägde och drev en handelsträdgård. Modern Hette Elvira men kallades Vera. Edit hade två bröder, storebror Fritz och lillebror Per Olof "Pelle". Hon arbetade åt sin far redan som barn med grönsaksodling o. dyl. "Vi fick trycka ner folkskiten runt gurkorna med bara händerna", berättade hon. Verner var mycket sträng och barnen fick jobba hårt. I ungdomen gick hon på Wendelsbergs folkhögskola. Hon träffade Åke Melin från Kållered som tillsammans med brodern Gösta Melin hade Bröderna Melins Vattenfabrik. Åke och Gösta drev även ett mindre cementgjuteri och sågade is på Tulebosjön om vintrarna. Edit och Åke gifte sig 28/6 1947 på Slottsvikens pensionat. Paret fick två söner, Lars Åke och Sven Olof (Olle). Under några år på 1950-talet ägde hon Edits Blomsterhandel på Sanatoriegatan 27 i Kålltorp. Hon jobbade sedan i vattenfabriken tills den lades ned 1974. Edit avled 11/10 2000 efter en tids sjukdom.

Från 299 kr

Foto ur album som tillhört Edit Melin med bildtext: "3 generationer. Farfar. Åke. Lars-Åke." Edit Viola Persson föddes 31/10 1918. Hon växte upp på Wallinsgatan i Mölndal där hennes far Verner Persson ägde och drev en handelsträdgård. Modern Hette Elvira men kallades Vera. Edit hade två bröder, storebror Fritz och lillebror Per Olof "Pelle". Hon arbetade åt sin far redan som barn med grönsaksodling o. dyl. "Vi fick trycka ner folkskiten runt gurkorna med bara händerna", berättade hon. Verner var mycket sträng och barnen fick jobba hårt. I ungdomen gick hon på Wendelsbergs folkhögskola. Hon träffade Åke Melin från Kållered som tillsammans med brodern Gösta Melin hade Bröderna Melins Vattenfabrik. Åke och Gösta drev även ett mindre cementgjuteri och sågade is på Tulebosjön om vintrarna. Edit och Åke gifte sig 28/6 1947 på Slottsvikens pensionat. Paret fick två söner, Lars Åke och Sven Olof (Olle). Under några år på 1950-talet ägde hon Edits Blomsterhandel på Sanatoriegatan 27 i Kålltorp. Hon jobbade sedan i vattenfabriken tills den lades ned 1974. Edit avled 11/10 2000 efter en tids sjukdom.

Från 299 kr

Foto ur album som tillhört Edit Melin med bildtext: "Faster Jennys 70-årsdag." Edit Viola Persson föddes 31/10 1918. Hon växte upp på Wallinsgatan i Mölndal där hennes far Verner Persson ägde och drev en handelsträdgård. Modern Hette Elvira men kallades Vera. Edit hade två bröder, storebror Fritz och lillebror Per Olof "Pelle". Hon arbetade åt sin far redan som barn med grönsaksodling o. dyl. "Vi fick trycka ner folkskiten runt gurkorna med bara händerna", berättade hon. Verner var mycket sträng och barnen fick jobba hårt. I ungdomen gick hon på Wendelsbergs folkhögskola. Hon träffade Åke Melin från Kållered som tillsammans med brodern Gösta Melin hade Bröderna Melins Vattenfabrik. Åke och Gösta drev även ett mindre cementgjuteri och sågade is på Tulebosjön om vintrarna. Edit och Åke gifte sig 28/6 1947 på Slottsvikens pensionat. Paret fick två söner, Lars Åke och Sven Olof (Olle). Under några år på 1950-talet ägde hon Edits Blomsterhandel på Sanatoriegatan 27 i Kålltorp. Hon jobbade sedan i vattenfabriken tills den lades ned 1974. Edit avled 11/10 2000 efter en tids sjukdom.

Från 299 kr

Bröllop mellan Edit och Åke Melin 28/6 1947. Edit Viola Persson föddes 31/10 1918. Hon växte upp på Wallinsgatan i Mölndal där hennes far Verner Persson ägde och drev en handelsträdgård. Modern Hette Elvira men kallades Vera. Edit hade två bröder, storebror Fritz och lillebror Per Olof "Pelle". Hon arbetade åt sin far redan som barn med grönsaksodling o. dyl. "Vi fick trycka ner folkskiten runt gurkorna med bara händerna", berättade hon. Verner var mycket sträng och barnen fick jobba hårt. I ungdomen gick hon på Wendelsbergs folkhögskola. Hon träffade Åke Melin från Kållered som tillsammans med brodern Gösta Melin hade Bröderna Melins Vattenfabrik. Åke och Gösta drev även ett mindre cementgjuteri och sågade is på Tulebosjön om vintrarna. Edit och Åke gifte sig 28/6 1947 på Slottsvikens pensionat. Paret fick två söner, Lars Åke och Sven Olof (Olle). Under några år på 1950-talet ägde hon Edits Blomsterhandel på Sanatoriegatan 27 i Kålltorp. Hon jobbade sedan i vattenfabriken tills den lades ned 1974. Edit avled 11/10 2000 efter en tids sjukdom.

Från 299 kr

Festligheter vid Algots hage i Tyringe. Här gäller det att springa så fort man förmår med ett ägg i en sked. Alla ser intresserat på. Stig Eriksson leder. Hans mamma, Karin Eriksson, är den blonda kvinnan i ljus klänning, till vänster i bild. Hon samtalar med Siv (Skräddartorp). Till höger om kvinnorna står Einar-Lasse (Säterbo) i uppkavlade skjortärmar. Den unge mannen, bakom honom, är Hans Nilsson. Mor och dotter, mitt i bilden, är Thyra Kellander och Margareta Kellander (Tyringe). Bakom dem står John Johansson med Ingrid Persson (prickig kjol), Johns hustru Anna Johansson (Tyringe) med väskan och Ingrids man Per-Erik Persson (Tyringe) i mörk kostym. Intill honom står en man med hatt och glasögon, det är Oskar Larsson, korgmakaren i Tyringe. I bildens övre högra hörn står en grupp tonårsflickor i lika dana rutiga kjolar. Bakom dem står fyra grabbar. Den andre, från vänster, är Lars Andersson (Kärret). En barnvagn till höger i bild. Vimplar är uppsatta över festområdet. Bås med tombola och annat är uppställda.

Från 299 kr

Det ursprungliga Kauparve delades mot slutet av 1600-talet i två parter mellan Per Larsson, som blev anfader till Petterssons part, och Bengt Hansson, som fick den andra parten. Han delade sedan sin part med sin bror Lars Hansson född 1657 gift 1692 med Butvi Andersdotter född 1674. Lars dog redan 1695 och Butvi gifte om sig 1696 med Jacob Olofsson från Botels. Deras son Anders Jacobsson född 1700 tog över gårdsparten, gift första gången 1723 med Catarina Jacobsdotter och andra gången med Butvi Jacobsdotter från Hablingbo. Parten togs över av dottern i första giftet Butvi Andersdotter född 1724 och gift med Jacob Eskilsson. Gårdsparten delades 1760 ännu en gång, nu mellan Butvi och hennes halvbror Anders Andersson, som fick denna part. Anders född 1741 gifte sig med Juditta Larsdotter och de fick 6 barn, varav äldste sonen Anders Andersson född 1767 blev näste ägare. Han byggde en ny manbyggnad i sten 1795 och fick 20 års skattebefrielse för detta. Anders gifte sig 1803 med Anna Maria Tomasdotter från Hemmor och av deras 4 barn ärvde sonen Lars Andersson född 1805 parten 1830. Han blev gift samma år med Anna Maria Karlsdotter född 1806 från Gannor. De fick också 4 barn, vilka alla gifte sig och kom till andra boplatser. Lars Andersson kom på obestånd omkring 1850 och sålde jorden i smålotter till olika personer. Manbyggnaden och en liten bit jord köptes 1883 av Lars Jakobsson född 1850 från Hallsarve och han uppförde nya ekonomibyggnader. Han blev dock tvungen att flytta ut efter skiftet och sålde boplatsen omkring 1904 till Hans Karlsson på Hallsarve, som rev byggnaderna. Lars Jakobsson flyttade till Amerika, men kom tillbaka 1907 och köpte Glansens Båtsmanstorp och byggde nytt hus där, se Bild 593-594. Huset på bilden skulle kunna vara den manbyggnad som Anders Andersson uppförde 1795, men moderniserad med bla stora fönster. Personerna på bilden skulle kunna vara Masses fru och ena dotter.

Från 299 kr

Masse har gått in på storgården och tagit en bild av manbyggnaden med brygghus och bodar. Man ser att salsdelen t h är större än vardagsstugedelen, ett tydligt tecken på att nedervåningen är uppförd i två etapper, se Bild 657. Huset ser nykalkat ut och i bra skick. T h står en märklig källare med oregelbundet takfall, jämnårig eller äldre än nedervåningen. Brygghuset med faltak står i öppen vinkel mot manbyggnaden, vilket är ovanligt. Mot gaveln står ett par gamla bulbodar med faltak med okänd funktion. Lillgårdsmuren ser rätt tagen ut, så den har nog varit med sen manbyggnadens tillkomsttid. Sedvanliga grindar. När Botvide delades i två parter 1744 mellan Christoffer Christofferssons båda barn Margareta och Lars, fick Lars denna part. Han fick dock inga barn, så parten togs över av systern Margaretas son Hans från hennes andra äktenskap. Hans Hansson född 1750 gifte sig 1776 med Anna född Hansdotter 1753 från Snausarve. Det var de som byggde ny manbyggnad i sten under två etapper, troligen också visthusboden och brygghuset. Deras yngste son Per Hansson född 1785 tog över gårdsparten, gift första gången 1806 med Anna Catarina född Danielsdotter 1779 från Gannor och andra gången med Cajsa född Christensdotter 1779 från Botels. Sonen Christen Persson född 1819 ärvde parten, gift med Anna Lisa född Mattsdotter 1818 från Hallsarve, dessa byggde övervåningen på manbyggnaden. Av deras tre barn ärvde äldsta dottern Anna Cajsa född 1840 parten, gift med Hans Thomsson född 1842 från Kauparve och de fick 6 barn. Av dessa tog sonen Petter Hansson född 1869 över, gift 1907 med Katarina född Hallander 1865 från Hallbjäns. Äktenskapet blev barnlöst (?) och gårdsparten såldes till Jakob Ernst Östman född 1889 från Bjärges, gift 1918 med Alfhild född Hansson 1897 från Alskog. Deras son Herbert Östman född 1918, gift 1942 med Lilly född Nilsson 1921 från Hägdarve på När tog över 1941. Lilly Östman sålde gårdsparten 1989 till Katarina född Wikström 1952 från St Tollby i Fole och hennes man Björn född 1945 från Spånga.

Från 299 kr

Fr.v: 1. Johan Alfred Johansson, Nolgården, född 1858, död 1928. 2. Gustav Persson, Karlstorp 3. Matilda Jansson, född 26/2 1873, död 14/4 1956 4. Stina Jansson, syster till nr 3. Hushållerska åt nr 1. 5. August Turesson, född 15/1 1841 i Undenäs, inflyttad från Tived 1903, död 20/1 1927. 6. 7. Herman Gustafsson, född 22/4 1875 i Älgarås, död 17/6 1950. Foto: Hugo Tived 1923. Ture bröt stubbar åt kanalbolaget. En gång hade hans rep försvunnit. Han hade sina misstankar att Per (i Storrud) hade lagt beslag på det. Då de möttes en dag utbrast Ture: "Jaså, du lever än?" - Ja, varför skulle jag inte göra det? - "Jaa, jag trodde mest du hade gått och hängt dej". Rupert Gustavsson, född 1898, kallar det för os. "Ture vid Åna" hade sådana här bl.a. i Långaviken och ån. Kompletterade med granris och enbuskar. Sedan håvades fisken upp. I ån var det nog ofta mört. Om Ture tog fram brännvinet och bjöd någon gäst, förklarade han sig ofta med att han måste ha brännvin hemma för att smörja knäna med. Ture, som var från Tived, var en passionerad jägare i sin krafts dagar och hade givetvis "skjutetuja" (geväret) med sig även då han i tidiga vårmorgnar gick till tjäder- eller orrspel. Angående jakt på olovlig tid och mark, hänvisade Ture till en pastor med samma intressen, vilken tröstade sig med att "Djuren på marken äro mina, säger Herren". Det blev alltså en sak mellan Herren och jägaren, om den senare tog sig för att skjuta ett villebråd när tillfälle bjöds. Ture kunde även snara fågel. På äldre dagar ägnade han sig mera åt fiske. Var han hemma, då man kom på besök, fann man honom ofta i färd med att ordna sina fiskeredskap, laga nät osv. Då han en dag ansåg sig för gammal även för fisket högg han resolut sönder båten till spisved. Den bör ha brunnit bra, för tjärskiverna var bitvis mer än centimetertjocka.

Från 299 kr

Fr.v: 1. Johan Alfred Johansson, Nolgården, född 1858, död 1928. 2. Gustav Persson, Karlstorp 3. Matilda Jansson, född 26/2 1873, död 14/4 1956. Betlehemsresenär 4. Stina Jansson, syster till nr 3. Hushållerska åt nr 1. 5. August Turesson, född 15/1 1841 i Undenäs, inflyttad från Tived 1903, död 20/1 1927. "Ture ve Åna". 6. 7. Herman Gustafsson, född 22/4 1875 i Älgarås, död 17/6 1950. Skomakare i Hallerud. (Tiveds stuga). Foto: Hugo Tived 1923. Ture bröt stubbar åt kanalbolaget. En gång hade hans rep försvunnit. Han hade sina misstankar att Per (i Storrud) hade lagt beslag på det. Då de möttes en dag utbrast Ture: "Jaså, du lever än?" - "Ja, varför skulle jag inte göra det?" - "Jaa, jag trodde mest du hade gått och hängt dej". Rupert Gustavsson, född 1898, kallar det för os. "Ture vid Åna" hade sådana här bl.a. i Långaviken och ån. Kompletterade med granris och enbuskar. Sedan håvades fisken upp. I ån var det nog ofta mört. Om Ture tog fram brännvinet och bjöd någon gäst, förklarade han sig ofta med att han måste ha brännvin hemma för att smörja knäna med. Ture, som var från Tived, var en passionerad jägare i sin krafts dagar och hade givetvis "skjutetuja" (geväret) med sig även då han i tidiga vårmorgnar gick till tjäder- eller orrspel. Angående jakt på olovlig tid och mark, hänvisade Ture till en pastor med samma intressen, vilken tröstade sig med att "Djuren på marken äro mina, säger Herren". Det blev alltså en sak mellan Herren och jägaren, om den senare tog sig för att skjuta ett villebråd när tillfälle bjöds. Ture kunde även snara fågel. På äldre dagar ägnade han sig mera åt fiske. Var han hemma, då man kom på besök, fann man honom ofta i färd med att ordna sina fiskeredskap, laga nät osv. Då han en dag ansåg sig för gammal även för fisket högg han resolut sönder båten till spisved. Den bör ha brunnit bra, för tjärskiverna var bitvis mer än centimetertjocka.

Från 299 kr

Rådhuset Härnösand. År 1764 väcktes frågan om ny gymnasiebyggnad i Härnösand. Ett förslag till stenbyggnad av byggmästaren Per Hagmansson i Sundsvall omtalas 1784 men godkändes inte av Överintendentsämbetet utan remitterades till arkitekten Olof Tempelman, vars omarbetning godkändes 1785. Den viktigaste förändringen var att ett tänkt torn togs bort och den karakteristiska rotundan lades till; den kan mycket väl ha inspirerats av Gustaf III, som 1784 återvänt från sin italienska resa. Tempelmans ritningar visar en tvåvåningsbyggnad med sadeltak. Huvudfasaden har i mittaxeln en rotunda, till drygt en tredjedel av diametern indragen innanför fasadlivet och bestående av tolv släta doriska kolonner med triglyffris och en kupol, krönt av ett litet klot. Fasadpartierna på ömse sidor om pelarhallen har vardera fem fönsteraxlar med högre fönster i övervåningen. Under taklisten löper längs hela fasaden ett latinskt textband. I bottenvåningen fanns gymnasiets och trivialskolans lokaler, medan övervåningen disponerades av konsistoriet. Här finns också byggnadens största rum, festivitetssalen. Dess kateder ritades också av Tempelman och de sfinxer som flankerade katedern (nu i Härnösands bibliotek) snidades av storsnickaren Pehr Westman från Hemsön i Ångermanland. Byggnadsarbetena påbörjades 1790 och gymnasiet invigdes 20/6 1791. En jämförelse med byggnadens utseende idag visar att Tempelmans ritningar i allt väsentligt följts. Den ursprungliga färgsättningen är dock okänd. Fasaden restaurerades 1960, då den nuvarande rödaktiga färgen tillkom, och senast 1983, då den sannolikt ursprungliga blå färgen i kupolens valv togs fram. När ett nytt läroverk uppfördes 1882 såldes huset till staden och blev rådhus. Fram till 1910 var även telegrafstationen inrymd här. Bygganden inrymmer nu kommunens kansli och sessionssalar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 RAÄ

Från 299 kr

Stamskolor, 1930-talet Kompanichef, kapten Karl-Henrik Parment. Bilden är tagen vid Musikpaviljongen längs Regementsgatan, mitt emot uoffvillorna på Sergeantstigen. Namn, se bild 2. 2. John Engberg, kapt. Handhade hästar och hundar 4. Erik Nord, förrådsförman 5. Nils Olsson, senare major vid I 13 8. Furir B Jonsson 9. Furir Holger Lundin, Nyköping 10. Furir Karlsson, bytte namn till Solerud. Fanjunkare vid I 14 11. Furir Elis Carlsson, Örebro, fanjunkare i I 10 reserv 15. Erik Larsson, senare förvaltare vid Fo 43 (far till Bengt-Erik Larsson) 16. Emil Johansson, bytte namn till Engerfors. Blev polis i Eskilstuna 17. Knut Källén, flyttade till I 14, senare förvaltare vid S 1 i Uppsala 18. Fänrik (L?) Sven Almqvist, senare chef för S 1 1957-63 19. Gösta Andersson, namnbyte till Rispe 20. K B Lindblad, fanjunkare i P 1 reserv 23. Gustaf Johansson, signalfurir, känd som handbollsmålvakt 24. Löjtnant Sten Sandgren, senare major i I 20 reserv 28. Åke Brånerud, fjärdingsman i Toresund 29. Erland Öberg, fanjunkare i reserven 30. Kapten Karl-Henrik Parment, kompanichef 31. Korpral Warnicke, polis i Gävle 32. Tore Sahlberg, fanjunkare i reserven. Förvaltare på Volvo i Göteborg 33. Andersson, polis i Stockholm 35. Löjtnant Per Kellin, senare general och rikshemvärnschef 37. Fredriksson 39. Fanjunkare E A Edlund 42. Alrik Eriksson, vaktmästare vid Länsstyrelsen i Nyköping 43. Sergeant Aldor Leijon, flyttade till I 14 47. Furir E A Larsson, kassachef vid Ing 4 (Norrlands ingenjörbataljon) och Ing 1 50. Korpral E Johansson, bytte namn till Lacking, fanjunkare i P 1 reserv 51. Furir Halvar Hansson, flyttade till P 1.

Från 299 kr

Officerskåren 1936 på sjösidan av kanslihuset Vid repetitionsövningen detta år tjänstgjorde ett antal kavalleriofficerare i reserven tillfälligt vid I 10. Vid regementet låg också infanteriets studentsignalavdelning under ledning av kapten Rickard Montgomery och löjtnant Ragnar Dylte. Uniformsförsök med blivande fältuniform m/37 pågick, se bl a regementschefen och regementsintendenten. Personer, se numrering bild 2: 1. Kapten Gustaf Frithz 2. Kapten C G von Heijne 3. Kapten Gustaf Wallenqvist, regementsintendent 4. Kapten Per-Erik Malmström 5. Major Gudmund Silfverstolpe 6. Överstelöjtnant Ernst Jungstedt, bataljonchef 7. Överste Gustaf Berggren, regementschef 8. Överstelöjtnant Arwid Bruno 9. Major Eduard du Reitz, bataljonchef 10. Kapten Karl Henrik Parment 11. Kapten Åke Svinhufvud 12. Musikdirektör Viktor Fritzell 13. Underlöjtnant Gustaf Stangenberg, reserven 14. Löjtnant Sven Nordlund, res 15. Fänrik Bertil Bendz, res 16. Löjtnant Malcolm Frithz 17. Löjtnant Karl Erik Drake 18. Kapten Rickard Montgomery, I 1 19. Löjtnant Sten Vannérus 20. Kapten Torsten Hagstedt 21. Kapten Tord Klintberg 22. Kapten Karl Lindvall 23. Kapten Gustaf Cederin, res 24. Kapten Jurgen von Essen 25. Kapten Alrek Sundström 26. Kapten Sten Sandgren 27. Löjtnant Gösta Egon Klettner 28. Underlöjtnant Curt Sundin, res 29. ? 30. Kapten Bertil Hökerberg 31. Löjtnant Stig Forsberg 32. Fänrik Ebbe Bring, res 33. Fänrik Tor Erik Petersén, res 34. Underlöjtnant Gustaf Olsson, res 35. Underlöjtnant Bo Rydstedt, res 36. Löjtnant Helmuth Wrangel, res 37. Underlöjtnant Olaf Söderlind, res 38. ? (Kav) 39. Underlöjtnant Stig Karpe, res 40. ? (Kav) 41. Underlöjtnant Bror Larsson, res 42. Löjtnant Bernt Juhlin 43. Löjtnant Esse Högstedt 44. Löjtnant Ragnar Dylte, I 19 45. Löjtnant Sven von Bahr 46. Underlöjtnant Stig Ljungstorp 47. Löjtnant Lars Hult, res 48. Löjtnant Gustaf Bogefeldt, res 49 - 50. ? (Kav) 51. Löjtnant Nils Ludvig Arfvedsson, res 52. ? 53. Fänrik Gösta Odqvist 54. ? 55. Underlöjtnant Berndt Berndtsson, res 56 - 57. ? 58. Löjtnant Herbert Kallenberg, res 59. Löjtnant Gunnar Henricson, regementschef 1963-70 60. Underlöjtnant Karl Erik Wallin, res 61. Fänrik Thore Johansson, res (senare på stat) 62. Löjtnant Torkil Svinhufvud 63. Underlöjtnant Lennart Lundmark.

Från 299 kr

Personalen år 1933. Borås Mekaniska Verkstad. - Övre raden från vänster - 1. Peter Andersson, fil 2. Emil Johansson, plåtslagare 3. Johan Mårdberg, kärnm. 4. Oscar Pettersson, snickare 5. Johan Engman, plåtslagare 6. Arthur Johansson, chaufför 7. Harry Kraft, plåtslagare 8. Axel Jacobsson, svarv 9. Arne Hagberg, " 10. Henry Johansson, " 11. Allan Davidsson, hyvel 12. Per Andersson, plåtslagare 13. Albert Carlsson, hyvel 14. Valdemar Persson, svarv 15. Fritiof Lundqvist, fil - 6:te raden från vänster - 1. Charles Hartman, svets 2. Sven Wennergren, fil 3. Claes Johansson 4. Ivar Wennergren, fil 5. Harald Kahn, svarv 6. Alfred Grann, fil 7. Oscar Sjöberg, fil 8. Thor Wetter, maskinist 9. Gustav Hansson, gjut 10. Claes Johansson, fil - 5:te raden från vänster - 1. Alfred Holm, fräs 2. Valdemar Nilsson, gjut. rensare 3. Olof Larsson, plåtslagare 4. Alfred Carlsson, svets 5. Thure Källström, plåtsl. hantl. 6. Gösta Pettersson, gjut 7. August Larsson, fil 8. oscar Emanuelsson, svarv 9. Gustav Andersson, gjutg. rensare 10. Oscar Larsson, plåt 11. john Wahlgren, svarv - 4:e raden från vänster - 1. Karl Hedberg, snickare 2. Bror, " 3. Carl Persson, smed 4. Gunnar Johansson, plåtslagare 5. David Andersson, " 6. Carl Johansson, " 7. Helge Nilsson, fil 8. Axel Borg, stick 9. Viktor Andersson, plåtslagare 10. G.L. Frånn, smed 11. Gottfrid Dahlin, förrådsförvalt. - 3:dje raden från vänster - 1. John Björkman, svets 2. Bror Johansson, plåtsl. 3. Karl Grahn, smedhantl. 4. Hugo Bergius, svarv 5. Knut Hurtig, " 6. Gustav Andersson, " 7. Johan Pettersson, gjut 8. Wilhelm Göransson, " - 2:dra raden från vänster - 1. Karl Andersson, svets 2. Eric Svensson, gjut 3. Maurits Andersson, plåtsl. 4. Robert Borg, svarv 5. Verner Johansson, plåtsl. 6. Hugo, " 7. Holger Björkman, fil. 8. Bertil Carlsson, gjut.förm. 9. Sven Hermansson, plåtsl. - 1:sta raden från vänster - 1. Anton Carlsson, smedh. 2. Johan Gustavsson, snickförm. 3. Hadar Hagberg, svarv 4. Gustaf Lilja, ritare 5. Eric Anderson, kont. 6. Carl Th. Wassberg, verkst. ing. 7. Nils Nilsson, Ing. 8. Arthur Åhman, " 9. Carl Bredin, " 10. Johan Björkman, plåt. förm. 11. Martin Sandén, fil

Från 299 kr

Rådhuset Härnösand. År 1764 väcktes frågan om ny gymnasiebyggnad i Härnösand. Ett förslag till stenbyggnad av byggmästaren Per Hagmansson i Sundsvall omtalas 1784 men godkändes inte av Överintendentsämbetet utan remitterades till arkitekten Olof Tempelman, vars omarbetning godkändes 1785. Den viktigaste förändringen var att ett tänkt torn togs bort och den karakteristiska rotundan lades till; den kan mycket väl ha inspirerats av Gustaf III, som 1784 återvänt från sin italienska resa. Tempelmans ritningar visar en tvåvåningsbyggnad med sadeltak. Huvudfasaden har i mittaxeln en rotunda, till drygt en tredjedel av diametern indragen innanför fasadlivet och bestående av tolv släta doriska kolonner med triglyffris och en kupol, krönt av ett litet klot. Fasadpartierna på ömse sidor om pelarhallen har vardera fem fönsteraxlar med högre fönster i övervåningen. Under taklisten löper längs hela fasaden ett latinskt textband. I bottenvåningen fanns gymnasiets och trivialskolans lokaler, medan övervåningen disponerades av konsistoriet. Här finns också byggnadens största rum, festivitetssalen. Dess kateder ritades också av Tempelman och de sfinxer som flankerade katedern (nu i Härnösands bibliotek) snidades av storsnickaren Pehr Westman från Hemsön i Ångermanland. Byggnadsarbetena påbörjades 1790 och gymnasiet invigdes 20/6 1791. En jämförelse med byggnadens utseende idag visar att Tempelmans ritningar i allt väsentligt följts. Den ursprungliga färgsättningen är dock okänd. Fasaden restaurerades 1960, då den nuvarande rödaktiga färgen tillkom, och senast 1983, då den sannolikt ursprungliga blå färgen i kupolens valv togs fram. När ett nytt läroverk uppfördes 1882 såldes huset till staden och blev rådhus. Fram till 1910 var även telegrafstationen inrymd här. Bygganden inrymmer nu kommunens kansli och sessionssalar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 RAÄ

Från 299 kr

Fr.v: 1. Johan Alfred Johansson, Nolgården, född 1858, död 1928. 2. Gustav Persson, Karlstorp 3. Matilda Jansson, född 26/2 1873, död 14/4 1956. Betlehemsresenär 4. Stina Jansson, syster till nr 3. Hushållerska åt nr 1. 5. August Turesson, född 15/1 1841 i Undenäs, inflyttad från Tived 1903, död 20/1 1927. "Ture ve Åna". 6. 7. Herman Gustafsson, född 22/4 1875 i Älgarås, död 17/6 1950. Skomakare i Hallerud. (Tiveds stuga). Foto: Hugo Tived 1923. Ture bröt stubbar åt kanalbolaget. En gång hade hans rep försvunnit. Han hade sina misstankar att Per (i Storrud) hade lagt beslag på det. Då de möttes en dag utbrast Ture: "Jaså, du lever än?" - "Ja, varför skulle jag inte göra det?" - "Jaa, jag trodde mest du hade gått och hängt dej". Rupert Gustavsson, född 1898, kallar det för os. "Ture vid Åna" hade sådana här bl.a. i Långaviken och ån. Kompletterade med granris och enbuskar. Sedan håvades fisken upp. I ån var det nog ofta mört. Om Ture tog fram brännvinet och bjöd någon gäst, förklarade han sig ofta med att han måste ha brännvin hemma för att smörja knäna med. Ture, som var från Tived, var en passionerad jägare i sin krafts dagar och hade givetvis "skjutetuja" (geväret) med sig även då han i tidiga vårmorgnar gick till tjäder- eller orrspel. Angående jakt på olovlig tid och mark, hänvisade Ture till en pastor med samma intressen, vilken tröstade sig med att "Djuren på marken äro mina, säger Herren". Det blev alltså en sak mellan Herren och jägaren, om den senare tog sig för att skjuta ett villebråd när tillfälle bjöds. Ture kunde även snara fågel. På äldre dagar ägnade han sig mera åt fiske. Var han hemma, då man kom på besök, fann man honom ofta i färd med att ordna sina fiskeredskap, laga nät osv. Då han en dag ansåg sig för gammal även för fisket högg han resolut sönder båten till spisved. Den bör ha brunnit bra, för tjärskiverna var bitvis mer än centimetertjocka.

Från 299 kr