Spånga - Lövsta Järnväg, SLJ SWB-lok Olycksinträffade i Hässelby Villastaden. Något av åren 1914-18. Loket var på väg till stallet ,vändskivan låg för genomfart direkt till ett stallrum. Lokföraren satte god fart, men ångbromsen tog ej vid framkomsten.Orsaken därtill kunde inte utrönas,möjligen var pådrag och ventilen stängd,vilket var svårförklarligt eftersom loket förut varit i tjänst.Föraren kan också ha "luktat på korken" vilket lär ha varit misstänkt.Alla gamla papper från SWB-tiden äro förstörda.Varför inga rapporter kan ge upplysningar.(Maskiningenjör F. Gren,Tillberga) Texten på baksidan av fotografiet. Fotografiet taget före 1:a värdskrigets utbrott 1914.
Från 299 kr
Lokomotor som användes vid Furillen kalkbruk, Demag 2452. Den tillverkades 1939 för tyska krigsmakten och användes vid Vemork vattenkraftstation, som ligger vid Rjukan i Norge, där tungvatten tillverkades för användning i framställning av konstgödsel. Tyskarna däremot hade andra planer. Ett sabotage planerades för att förstöra tillverkning av tungvatten då det befarades att Tyskland skulle använda det för att tillverka en atombomb. "Plan B" bestod av att placera sprängmedel i växellådan på detta lok för att sen sänka färjan "Hydro" vid transport på sjön Tinnsjön. Sabotagets huvudplan lyckades och sprängmedlen i loket togs aldrig bort. När sen loket kom till Furillen Kalkbruk efter kriget och skulle revideras upptäcktes sprängmedlen.
Statens Järnvägar, SJ Cb 342. Fick namnet Verdandi. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. Cb loken levererades med tvåaxliga tendrar typ DK, som senare ersattes med treaxliga C-tendrar. Lokens ångpannans kapacitet räckte inte till. Verdandi ormbyggdes några gånger under sin aktiv tid: 1905 till SJ Cc 342, 1920 till SJ Cd 342. Under ombuggnaden förseddes det med överhettning. Verdandi som ses här vid reverensen 1886 var det sista SJ-loket som fick namn. Bilden är troligen tagen vid leveransen.
Statens Järnvägar, SJ Cb 342. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. ick namnet Verdandi . Cb loken levererades med tvåaxliga tendrar typ DK, som senare ersattes med treaxliga C-tendrar. Lokens ångpannans kapacitet räckte inte till. Verdandi ormbyggdes några gånger under sin aktiv tid: 1905 till SJ Cc 342, 1920 till SJ Cd 342. Det var försedd med överhettning. Verdandi som ses här vid reverensen 1886 var det sista SJ-loket som fick namn. Bilden är troligen tagen vid leveransen.
Text till fotot. FJ-lok nr "Halland". Under växling i Falkenbergs hamn körde loket på en lastbrygga och välte på sidan.Föraren var Oskar Pettersson och året troligen 1923. Text från boken Falkenbergs järnväg: Ånglok nr 4 rammades i hamnen av en normalspårsvagn och välte.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
NOJ lok 11. Ånglok med personvagnar. Loket tillverkades ca 1860 av Manning Wardle och Co Leeds i England, tillverkningsnummer MW 325. Första namnet var Clark.1870 såldes till NOJ, Nässjö - Oskarshamns Järnväg fick littera NOJ 11, och nytt namn Storebro. Blev skrotat 1928.
SWB D/K 32 i Söderbärke 1900. Nedanför loket okänd civil person. I hytten från vänster: Extra Lokeldare Axel Fridolf Rindfelt född 29/10 1881 död i Västerås 14/4 1959, Lokeldare Frans Gustaf Adamsson född 3/4 1874 död i spanska sjukan i Västerås 17/10 1918.
Loket SWB 15 vid Sundbybergs lokstation september 1908. Från vänster: "Knackar Nisse" Snickare Nils Nilsson, lokreparatör J. Graven, lokeldare Erik Verner Egnell, lokputsare A. A. Johansson, lokförare Anders Gustaf Fors, stationskarl, civil stationskarl nr 195 Fredrik Albert Johansson, Stationskarl nr 180 Gustav Arvid Jonsson, Förrådsvakt Karl Eriksson.
Johannishus station anlagd 1896. Envånings stationshus i tegel. Ångloket på bilden tillverkades 1901 och fick litterat Västra Blekinge Järnväg, WBlJ lok 20 "Magnus Stenbock" Från 1903 Mellersta Blekinge Järnväg, MBlJ lok 20, från 1906 Blekinge Kustbanor, BKB lok 20 och från 1942 SJ C3r/C3t/W4t 4007. Loket slopades 1954 och skrotades 1955.
MKontJ lok 1. Leveransfoto. Fick namnet Glada Änkan. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. Såldes 1909 till Statens Järnvägar och fick littera SJ MKa 1029. I början av 1920-talet slopades och såldes till AB Wockatz & Co, Göteborg.
Två stycken mjölktunnor intill spåren, på linjen Tranås - Nässjö. Passerande snälltåg draget av Statens Järnvägar, SJ F (ånglok). Efter loket ett par stålvagnar där det kan vara en tysk Pw4ü. Personvagnarna sedan är en Bo5 (en av 2677-79) och en Bo4 där Bo4:an har mittkupéerna för 1 klass då det ser ut som en vändbar skylt för klassbeteckningen. TT
Statens Järnvägar, SJ S1 1910. Det här loket levererades från Nohab 1952 som första S1 lok. S1 ånglok var representativ för den avslutande persontågtrafiken på oelektrifierade statsbanorna. S1 loken var inte särskilt omtyckta av personalen och de flesta skrotades på 1970-talet. Men, ett antal är bevarade som museilok, varv ett i England och ett i Sveries Järnvägsmuseum i Gävle.
Statens Järnvägar, SJ B 1385. B 1385 fanns på I distriktet fram till 1936. Loket blev av med vakuumbromsapparaterna 1929 och fick turboelektrisk belysning 1931 så detta handlar om den tidsperioden. Matarvattenförvärmaren satt kvar till 1938 och sluten hytt kom året efter. Elvarningsskylten byttes vid denna tid till åskvigg. TT
Statens Järnvägar, SJ B 1385. B 1385 fanns på I distriktet fram till 1936. Loket blev av med vakuumbromsapparaterna 1929 och fick turboelektrisk belysning 1931 så detta handlar om den tidsperioden. Matarvattenförvärmaren satt kvar till 1938 och sluten hytt kom året efter. TT
Statens Järnvägar, SJ Dg 123. Persontåg 1204 skall gå till Jönköping-Falköping. Efter loket DFo5 2757, F1 25578 (modell 1915) och BCo5 2406. Bakom dessa skall finnas KJ BCo (Kalmar-Göteborg), C3 och Co. På andra sidan plattformen står troligen snälltåg 18 då vagnen är en tysk resgodsvagn med stålkorg, Pw4ü28 eller 29.
Järnvägsbron över vid riksgränsen mot Norge. Sverige till vänster. Dalslands Järnväg. DJ C3 8 med persontåg. Bilden är arrangerad och tåget har stannat för fotografering strax före gränsen till Norge. På loket tittar både förare och eldare på fotografen. I postkupén skymtar postiljonen.
Personalen frarmför ångloken. Helsingborg - Hässleholms Järnvägar, HHJ lok 10 och 12. HHJ lok 10 "Mörarp", tillverkat 1893 av Motala Verkstad. Efter 1939 märkt som HHJ lok 1. Loket skrotades 1947 i Vislanda. HHJ lok 12, tillverkat 1900 av Nohab. 1939 omnummrerat till HHJ lok 2. Det skrotades 1948.
På bilden ser man personvagnarna Statens Järnvägar, SJ C6b 509, C7 260, C7 78 slopad 1891 och C6b 767 före dettad Hallsberg - Motala - Mjölby Järnväg, HMMJ C 13. Närmast stationshuset står ett tågsätt med loket SJ O 24 "Frey" slopat 1903, G2 11661 som blev I1 1907, ett par C7 till samt en C6b. TT
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.