Karl XV - 1859-1872
Från 299 kr
Skolor. Lärare och elever vid elementarskolan fr.o.m. höstterminen 1893 t.o.m. vårterminen 1896? Lärarinnor och lärare: Föreståndarinna Fröken Anna Köllerström, lärarinna i tyska och engelska m.m. fru Amelia von Mosczinsky, lärarinna i kristendom och läsning m.m., fröken Olga Svensson, lärare i historia m.m., först kandidat K.O. Mood, sedan pastor Stenberg, därefter badkamrern Vallinder, Mösseberg. Magister J.A. Fast, lärare i matematik, naturkunnighet och geografi i de högre klasserna samt kristendom i 1:a klassen. Elever: i VI klassen: Hildur Pettersson, Ester Holmblad, Märta Kilander, Elna Helander. IV klassen: Ingrid Kilander, Olga Forss, Hilma Ericson och Inez Hanson.
Gruppfoto på kaserngården, 1925-26 IV. Fördelningens signalkompani I mitten kompanichefen, kapten Per-Erik Malmström. T.v. om honom sitter adjutanten, sergeant Edvin Ilou, följd av okänd och därefter blivande posttjänstemannen Pettersson. T.h. om kapten Malmström sitter hans två avdelningschefer, sergeanterna Gustaf Falk i uniform m/ä, och Gustaf Holmberg (död 1983). Därefter ?, Sten Sund och Wickerman. Längst t.v. står "KK" Karlsson, senare polis i Strängnäs. PS: Per-Erik Malmström var också utbildad lantmätare och ritade hela vägnätet inom regementets område. Han var far till syster Elisabeth på regementets sjukhus.
Flickskolans klass IV våren 1910 (Flickskolan bestod då av 3 "förberedande klasser + 8 klassig flickskola).; Raden till vänster; Elsa Tengwall; Anna Nordberg - Helga Linder; Nanny Nilsson - Harriet Lindholm; Olga Stålberg - Elsa Nordin; - Helfrid Ödmark; Raden till höger; Estrid Bergqvist - Marie Louise Moberg; Karin Fröst - Gertrud Dahlén; Inez (Anna Nora) Lundquist - Berta Hedberg; Henny Fälldin - Jonta Norberg; Ada Wänglund - Margit Unander; Tavlan på väggen en oljemålning av Carl Johansson, gåva till Flickskolan av doktor och fru Fritz Kaijser till minne av deras dotter Helena, som avled jan 1907. Tavlan följde denna klass då klassrum byttes tills klassen slutade skolan 1914 på våren. Fotot gåva av f.d. flickskolelärarinnan Elsa Nordin.
berg, räls, fotografi, photograph
berg, torg, byggnader, telefonledning, fotografi, photograph
"Lelle-Johan" med familj på Slottsgatan 13, Lotsen 3 i Varberg. Johan Andersson sitter längst till höger med hustrun Dorothea, "Thea". Deras son Fredrik Andersson, typograf på Norsteds i Stockholm, är på besök omkring 1913 med sina två söner Åke (f. 1908-03-09) till höger och Erik (f. 1905-11-06) till vänster. Hustrun Gerda tar bilden. När Johan och Thea gifte sig 1878 noterades han som bärare, fd sjöman, och husägare i kvarter IV, men 1884 stod Johan som ägare till fastigheten på Platsarna. Han var fiskare men om somrarna körde han även badgäster till Getterön. Thea var från Polen och arbetade som baderska i badhuset. Johan försvann till sjöss utan att bli återfunnen, men Thea levde till 1923. Fastigheten kallades sedan "Thea-Eriks" och "Tamms", efter ägaren P G Tamm 1919-1924.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet. Spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, och spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, och spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIk. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, och spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Kyrkan av sten med smalare kor härrör från 1200-talets början. Enligt traditionen byggdes den 1228 av Erik läspe och halte till minne av faderns segrar vid Lena 1208 och Gestilren 1210. Den förlängdes mot väster samt välvdes på 1400-talet varvid också södra vapenhuset byggdes. De tre takryttarna uppfördes enligt traditionen på 1500-talet till minne av att Birger Jarl, hans son Valdemar och kung Håkon IV Håkonsson av Norge påskdagen 1258 bevistat högmässan i kyrkan. Vapenhuset i väster byggdes 1716. Kyrkorummets rika målningsdekor tillkom 1749; därunder finns målningar från 1400-talet, tillskrivna Amund. Altaruppsatsen och predikstolen är från 1694. En madonna härrör från 1200-talet och dopfunten från 1100-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233605
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.