Göteborgs hamn
Från 299 kr
Husaby kyrka
Haga
Härnösand
Oscar Fredriks kyrka
Ericsbergs slott
Förlaga till julkort (?), i rödlila. På Ifötorget i centrala Bromölla står Europas största stengodsfontän - Scanisaurus, föreställande två solbadande dinosaurier i naturlig storlek. Konstverket invigdes den 13 november 1971. Upphovsmannen Gunnar Nylund och en grupp på 60 personer hade då arbetat i tre år med projektet.
Storgatans löp genom centrala Valdemarsvik före att leden drogs om vid det så kallade Sjöhuset. Byggnaden uppfördes i etapper vid 1910-talet på beställning av ortens då och framgent stora arbetsgivare, Lundbergs Läderfabriks AB. Efter epoken av lädertillverkning tog NC-Möbler fabrikslokalerna i besittning, men även den tillverkningen hade vid tiden för bilden upphört.
Sankt Korsgatan i Linköping en dag med låg februarisol 1938. Noteras kan den timrade längan till gatans nummer 5 närmast i höger bildkant. Som en av få kvarvarande byggnader i naket timmer står den ännu i skrivande stund kvar i relativt centrala Linköping.
Det stod överraskande länge, det alltmer bedagade gatuhuset till fastigheten Platensgatan 5 i Linköping. En gång i tiden var stadens arbetsförmedling inrymd i huset. Därefter har en rad affärsidgare dragit nytta av husets relativt centrala läget och som synes även följt med i tiden. Foto 1987.
Trevlig att kunna lyfta fram ett anspråkslöst hus som fått behålla sin plats i centrala Linköping. Gårdshuset till fastigheten S:t Larsgatan 40 är dessutom egenartat med sina tre våningar trots det lilla formatet. Byggnaden uppfördes sannolikt i samband med gatuhusets tillkomst vid förra sekelskiftet.
Märkvärdigt nog består ännu bildens hus i centrala Linköping. Sedan 1950-talet dock sammanbyggt med affärs- och bostadsfastigheten S:t Larsgatan 25 men för egen del utmed Göran Dyks gata. I äldre tider utgjorde byggnaden gårdshus till fastigheten Storgatan 34, där annonserade Martin Ängquist länge drev sin kemiska anstalt. Upplysningsvis inrymde huset en tid fotografen Swen Swensons ateljé.
Bilden visar en grupp höga militärer i civila kläder under ett besök på centrala torpedverkstaden. Från vänster: 1. MI Westberg, 2. MD Ödman, 3. Övering Wigforss, 4. Souschefen, 5. Övering Berggren, 6. Generaldir Aste, 7. Krnd Hammar, 8. Kpt Å Svensson, 9. Civing Hallqvist, 10. MD Ohlsson.
Utsikt från tidningen Östgötens redaktion sommaren 1948. Centrala Linköping. Tegelbyggnaden med skorsten till vänster är Mjölkcentralen. Byggnaden ritades av Sven Torgerruud. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Förslummad miljö, denna från Linköping och där närmare bestämt Storgatan 18. Fotoåret 1976 var det exemplifierade ännu relativt allmänt förekommande i stadens centrala delar. Mycket hade sanerats under efterkrigstidens rekordår men det skulle alltjämt dröja in i vår tid innan ruffiga innergårdsmiljöer blev sällsynta reminiscenser av en annan tid.
Det fanns en tid då det inte rådde någon brist på bilparkeringar i centrala Linköping. Förklaringen låg i de omfattande rivningar av hus som man bedömt tjänat ut och vars rivningstomter uppläts till parkering i väntan på ny exploatering. Kvarteret Brevduvan är ett av flertalet exempel. Foto 1988.
År 1924 bjöd på ett sällan skådat vårflöde. Fram mot april drabbades Mellansverige där inte minst Östergötland översvämmades. Händelsen gav upplag för landets vykortsproducenter, som här när Tinnerbäckens flöde genom Linköping nådde kritiska nivåer. Personerna står på spången som förband Tinnerbäckslyckorna med stadens centrala delar, något väster om dagens Hamngata.
Motiv från Nykvarn norr om Linköpings centrala delar. Platsens läge utmed Stångån och Kinda kanal med anslutning till Göta kanal gav motivation för industriell etablering av skilda slag. På bilden Nykvarns Snickerifabrik och bortom Kallerstad tegelbruk som från 1898 till 1960-talet låg på östra sidans lerhaltiga jord.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.