Skogs kyrka i Ångermanland vid E4 ca 1 mil norr om Sandöbron är medeltida med rektangulär grundplan och rakslutet kor. Experter hävdar att uppförandet påbörjades vid slutet av 1200-talet. Klockstapeln är av sk bottnisk typ, uppförd under1700-talet. Den mindre är daterad 1350-1400-talet. Inredningen bär vittnesbörd om traktens verksamma konsthantverkare. Predikstolen i senbarock, skuren av Christian Kramm. Altaruppsatsen i kraftig rokoko utförd 1783 av Jon Göransson/Westman. Målad och förgylld 1786 av mäster Wagenius från Sundsvall. Korfönstret signerat Bengt Hamrén insatt vid restaureringen 1935. Triumfkrucifix från 1300-talet. Dopfunten i kalksten är från 1300-talet medan ljusstaken därintill är från 1400-talet. Kyrkans äldre inventarier, Madonna från omkring 1300, ett altarskåp från början på 1500 talet och en S:t Mikaelsbild från 1300-talet är deponerade på Länsmuseet Västernorrland.
Från 299 kr
Kyrkan är till sina äldsta delar från 1200-talet och bestod från början av litet långhus med rakt avslutat lägre kor. Under slutet av 1400-talet slopades koret och långhuset förlängdes. Samtidigt tillkom det ännu bevarade vapenhuset. En brand 1773 i klockstapeln spred sig till kyrkans höga sadeltak som sedan ersattes av ett brutet tak med valmade taknockar. Mitt på taket uppsattes en klockbock försedd med ljudluckor och avslutad med en lökkupol. På denna är fästad en takryttare med flöjeln från den gamla klockstapeln med dess tillkomstår 1730. Den uppåt avsmalnande innerporten med sin smidesornamentik och dörrkläpp av bysantinsk utformning är den äldsta i Ångermanland (1200-tal). Omkring 1500 försågs innertaket med stjärnvalv, vilka dekorerades med målningar i Tierpskolans stil. Fönstren förstorades på 1750-talet. Inredningen präglas av 1600- och 1700-talen, då även de båda över varandra placerade läktarna byggdes. År 1854 ersattes den gamla kyrkan av en ny.
Medeltidskyrkan i Ed ligger nedanför Forsmoforsarna, norr om Ångermanälven. Kyrkan var ursprungligen mycket liten, nästan kvadratisk till formen. Den utvidgades under senmedeltiden till ett långhus med innertak av trä. På 1700-talet reparerades kyrkan. Den förlängdes åt väster och fick nya fönster. Vid restaureringen 1891 tillbyggdes ett kor med tre fönster. Kyrkan är vitputsad och har brant sadeltak som täcks av kopparplåt. På 1730-talet byggdes en ny klockstapel, men redan 1775 ombyggdes den. Stapeln saknade ljudluckor från början, men 1810 tillverkades sådana. Interiören har genomgått en del förändringar och den fasta inredningen präglas av 1700-talet samt 1800-talet då kyrkan fick inredning i nygotik bl. a innertaket. Av medeltida föremål har kyrkan ett rökelsekar och en madonnaskulptur.
Ark med tre monterade foton och text: "a. Dessa långa längor är alla ladugårdar. Det är samma hus som syns till vänster på översiktsfotot av Igaliko. Till Igaliko kom för några år sedan 8 kor och nu drivs även storboskaps-skötsel här jämte fåraveln. Vi såg rätt mycket hästar här. Man red barbacka på dem. Såg ut att vara av samma storlek som islandshästarna. b. Fårfålla. Fotot taget från en punkt nära byföreståndare Motzfelts hus. Det är Igaliko-fjorden - Einars fjord - man ser till vänster på fotot. I Igaliko bodde "fåravelns kung", Amos Egede. Han var den förste som började som självständig grönländsk fårägare. År 1914, när han var 42 år gammal, köpte han 2 moderfår och 1 bagge. År 1948 hade han 600 moderfår."
"Statars" Johan. Johan Andrew Andersson, Bremon. Född 3/10 1865, utvandrade 1888 till U.S.A. Bilden från Connecticut hemförde Johan Julin, som besökte honom på hans lantställe. Enligt Julin arbetade J. A. först som dräng, tog sedan arrende och skaffade slutligen egen gård. Vid den tid då kortet togs hade han c:a 50 tunnland, 30 kor och 4 hästar. 5 timmars tågresa från New York. Reprofotograf: Gunnar Berggren. Bremon: Anders Andersson f. 20/4 1833. Lotta Nilsdotter f. 20/1 1839. Anders Gustaf f. 31/5 1863. Elisabeth f. 18/11 1880. N. Amerika 1902-08. Mathilda f. 30/6 1878. N. Amerika 1896-08. Augusta. N. Amerika 1893. Kristina. N. Amerika 1893. Alfred. N. Amerika 1892. Åtta av de nio barnen reste till Amerika. Betty och Tilda stannade kvar i Sverige efter hemkomsten 1908. (Oskar Hagmans anteckningar).
"Statars Johan". Johan Andrew Andersson Bremon, född 3/10 1865, utv. 1888 till USA. Bilden från Connecticut hemförde Johan Julin, som besökte honom på hans lantställe. Enligt Julin arbetade J. A. först som dräng, tog sedan arrende och skaffade slutligen egen gård. Vid den tid då kortet togs hade han c:a 50 tunnland, 30 kor och 4 hästar. 5 timmars tågresa från New York. Familjen Bremon: Anders Andersson f. 20/4 1833 Lotta Nilsdotter f. 20/1 1839 Deras barn: Anders Gustaf f. 31/5 1863 Elisabeth f. 18/11 1880. I N. Amerika 1902-08 Mathilda f. 30/6 1878. I N. Amerika 1896-08 Augusta N. Amerika 1893 Kristina N. Amerika 1893 Alfred N. Amerika 1892 Åtta av de nio barnen reste till Amerika. Betty och Tilda stannade kvar i Sverige efter hemkomsten 1908. (enl. Oskar Hagmans anteckningar). Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Velamsund. Nämns första gången 1288 då konung Magnus donerade gården till Sankta Klara kloster i Stockholm. 1726 anlades en stenbyggnad av arvingar till bryggaren Anders Berg. 1821 köpte generalmajor Louis de Champs godset och uppförde bränneri med 2 brännvinspannor av 90 kannors rymd dvs. 235 liter. År 1828 inköptes Velamsund av Karl IV Johan och 1848 såde Oscar I till friherre von Höpken. 1880 såldes gården till grosshandlare Emil Egnell som gjorde gården till en mönstergård med 70 kor. Man odlade vin på berget öster om gården och hade ett rikt sommargästliv i långa raden längor av småstugor vid västra stranden. Gården hade egen ångbåt som gick på Stockholm. 1917 övergick gården till ingenjör Fritz Egnell. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Egby kyrka. Det är troligt att den allra första kyrkan i Egby var en liten enkel byggnad i form av stavkyrka. Under mitten av 1100-talet uppfördes den nuvarande kyrkan i kalksten bestående av långhus, kor och absid. Koret skildes från långhuset med en smal triumfbåge.I absiden var det ännu bevarade altaret placerat. Med anledning av det oroliga politiska läget i Östersjöområdet förhöjdes under 1200-talet långhusets murar varvid kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av sockenfästning eller försvarskyrka. Övervåningen bars upp av valv vilande på en kraftig mittpelare. Koret erhöll ett lågt kryssvalv. Kyrkan försågs under 1300-talet med en sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. Under 1700-talet genomgick kyrkan som tydligen under 1600-talet fått förfalla ett flertal underhållsarbeten och reparationer. Exempelvis reparerades yttermurarna ,yttertakets spånbeklädnad ersattes med tegel , fönster förstorades och nya bröts upp. Exteriören rappades och vitkalkades. En riktigt stor ombyggnad ägde rum 1818-1835 varvid ett torn uppfördes i väster med lanternin för kyrkklockan . Interiört förändrades 1200-talets kyrkorum radikalt genom att valven raserades. Koret förenades med långhuset varvid triumfbågen utplånades .Huvudingången förlades till det nybyggda tornet .Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. 1959 ägde en omfattande yttre och inre restaurering rum då långhusets sydportal igenmurades och ersattes av ett fönster. Absiden frilades genom att altaruppsatsen flyttades till södra väggen. Bänkinredningen byttes ut mot en helt ny. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Hossmo kyrka. Den första kyrkan som uppfördes i Hossmo var sannolikt en träkyrka. Därefter byggdes den lilla stenkyrkan omkring 1120, en murad byggnad med långhus, kor och absid. Denna omgavs av ett antal gravmonument i sten, så kallade Eskilstunakistor daterade till 1000-talets andra hälft. Tornet uppfördes något senare. Kring 1240 byggdes kyrkan till med en ovanvåning, vars muröppningar ofta tolkats som skottgluggar. Man har därför ansett att kyrkan i och med den övre våningens tillkomst varit en så kallad försvarskyrka, sannolikt under perioden 1200-1400. Säkra bevis för hypotesen saknas emellertid. Skriftliga källor visar att kyrkan varit en garnison och ett flankfäste till Kalmar under unionsstriderna i början på 1500-talet. En arkeologisk undersökning som utfördes 2003 då kyrkogården skulle utvidgas avslöjade att kyrkan sannolikt varit omsluten av en vallgrav. Spår av annan bebyggelse påträffades också, men dateringarna av dessa lämningar är osäkra. Även en så kallad blästerugn för järnframställning påträffades. Kyrkans uppförande har knutits till kungamakten eller till någon lokal stormannafamilj. Orten Hossmo anses ha varit kärnan i ett centralortskomplex under yngre järnåldern och äldre medeltiden. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Egby kyrka. Det är troligt att den allra första kyrkan i Egby var en liten enkel byggnad i form av stavkyrka .Under mitten av 1100-talet uppfördes den nuvarande kyrkan i kalksten bestående av långhus, kor och absid. Koret skildes från långhuset med en smal triumfbåge.I absiden var det ännu bevarade altaret placerat. Med anledning av det oroliga politiska läget i Östersjöområdet förhöjdes under 1200-talet långhusets murar varvid kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av sockenfästning eller försvarskyrka. Övervåningen bars upp av valv vilande på en kraftig mittpelare. Koret erhöll ett lågt kryssvalv. Kyrkan försågs under 1300-talet med en sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. Under 1700-talet genomgick kyrkan som tydligen under 1600-talet fått förfalla ett flertal underhållsarbeten och reparationer. Exempelvis reparerades yttermurarna ,yttertakets spånbeklädnad ersattes med tegel , fönster förstorades och nya bröts upp. Exteriören rappades och vitkalkades. En riktigt stor ombyggnad ägde rum 1818-1835 varvid ett torn uppfördes i väster med lanternin för kyrkklockan . Interiört förändrades 1200-talets kyrkorum radikalt genom att valven raserades. Koret förenades med långhuset varvid triumfbågen utplånades .Huvudingången förlades till det nybyggda tornet .Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. 1959 ägde en omfattande yttre och inre restaurering rum då långhusets sydportal igenmurades och ersattes av ett fönster. Absiden frilades genom att altaruppsatsen flyttades till södra väggen. Bänkinredningen byttes ut mot en helt ny. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.