Kristianopel 206:1
Från 299 kr
Kristianopel
Karsefors
Gråborg i Algutsrums socken i Mörbylånga kommun är Ölands största fornborg. Den består av en rund ringmur, cirka 4 meter hög. På utsidan ligger stenarna delvis i murbruk, vilket gör att muren genom tiderna har kunnat bevaras ganska väl. Gråborg har tre öppningar varav en har varit försedd med en tornöverbyggnad, som konstruerades under medeltiden. Inne i själva borgen har man inte funnit några rester av hus eller andra byggnader. Borgens storlek visar dock att den varit en central punkt i äldre tider, kanske en handelsplats. I äldre tider kallades borgen för "Backaborg" eller "Borg". På borgens område har man gjort rikliga arkeologiska lösfynd vilka nu förvaras på Länsmuseet i Kalmar. De äldsta delarna av fornborgen är sannolikt från 500-talet. Sin nuvarande storlek fick borgen under 1100-talet, efter att ha byggts ut i etapper. Det inre av borgen är numera gräsbevuxen, borgens form är elliptisk och med en storlek av ungefär 210 gånger 160 meter.
Tecckning av en gård som kanske föreställer Ottenby kungsgård. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.
En gruppbild tagen hemma hos Anna Larsdotter Olsson, kanske i samband med någon födelsedag. Anna sitter i mitten och framför henne sitter Ellen Larsson, som hon var faster till. Till höger om Anna sitter sonen Einar Olsson med hustru Ellen, sedan Ingrid Brundin, Gertrud Nordgren med Lars eller Märta Nordgren. Bakom Gertrud en obekant kvinna, till vänster om henne en man med vit fluga som hette Holmgren och var bror till Ellen, Einar Olssons hustru, och som var från Strömsbro. Till vänster om honom står Carl Nordgren som var gift med Gertrud, obekant kvinna, Rickard Malmberg som var gift med Ingeborg, Lisa Olsson och Ingeborg Malmberg, samt längst till vänster Elna och David Brundin. Alla längst till vänster står Lars Persson, far till Anna Larsdotter Olsson.
En och en halvvånings bostadshus. 2 vuxna och 5 barn framför huset. Erik Granbergs familj: Föräldrarna Erik och Augusta Granberg och barnen: pappan Erik håller Elsa i handen, mamman Augusta med Karin, Ivan håller i cykeln med Elmer vid hjulet och Ina vid busken. Familjen bodde i Granbergsdal. Pappan Erik byggde nytt hus 1922, Hagvägen 24, Almby, snett över vägen till Granbergsdal. De fick 6 barn, 4 flickor och 2 pojkar. Dottern Inga finns inte med på bilden. Dottern Elsa Viklund, född Granberg (uppgiftslämnarens mamma) föddes 1913 och dog 2007, nästan 94 år gammal. Elsa och hennes man köpte år 1954 Hagvägen 24 av Erik Granberg. Hon bodde kvar där fram till 1996. Grunden till Granbergsdal finns kanske kvar i botten av det hus som står där nu. Det blev på- och ombyggt.
En och en halvvånings bostadshus, 2 vuxna och 5 barn framför huset. Erik Granbergs familj: Föräldrarna Erik och Augusta Granberg med barnen: pappan Erik håller Elsa i handen, mamma Augusta med Karin, Ivan håller i cykeln med Elmer vid hjulet och Ina vid busken. Familjen bodde i Granbergsdal. Pappan Erik byggde nytt hus 1922, Hagvägen 24, Almby, snett över vägen från Granbergsdal. De fick 6 barn, 4 flickor och 2 pojkar. Dottern Inga finns inte med på bilden. Dottern Elsa Viklund, född Granberg (uppgiftslämnarens mamma) föddes 1913 och dog 2007, nästan 94 år gammal. Elsa och hennes man köpte år 1954 Hagvägen 24 av Erik Granberg. Hon bodde kvar där till 1996. Grunden till Granbergsdal finns kanske kvar i botten av det hus som står där nu. Det blev på- och ombyggt.
Affärsinteriör från omkring 1925-1935. Fotograferat av Åströms bokhandels vykortsfotograf, Härnösand.; ; Kommentarer från Hemsidan:; ; Av Ann-Mari Bäckman 2010-05-09 16:43:41; Troligtvis är detta den lanthandel, som min farfar Jonas Rudolf Forsgren född 31 juli 1881, Mo socken, Ångermanland, ägde.; ; Mitt emot hans affär uppfördes en Konsum-affär, men det kanske var senare och den benämndes väl inte som en lanthandel.; ; I boken Norra Ångermanland, Handel Hantverk, Industri av B Hallberg 1942, står under en bild av J R Forsgren att han öppnade rörelsen 1925 med firmanamnet:; J R FORSGRENS SPECERIAFFÄR; Norrmesunda Anundsjö.; ; J R Forsgren upphörde min sin affärsverksamhet ca 1947.; ; Av Ann-Mari Bäckman 2010-05-10 09:47:27; Min kusin Sven-Erik Forsgren, uppvuxen i Norrmesunda, Anundsjö, har bekräftat att det är den lanthandel, som vår farfar J R Forsgren ägde. Den siste ägaren till lanthandeln var Harry Hellström.
'Större och mindre myror äter på ett fikon. :: :: Text till bilden: ''Jag hade lagt ut några fikon till tork, kanske 20 meter från stranden. Efter några timmar hade diverse flygande kryp hittat hit, samt mängder av stora svarta myror. Ungefär så stora som svenska hästmyror. Individstorleken växlade betydligt. De större myrorna hade soldatkaraktär så att säga, deras opropotionella huvuden var utrustade med enorma bitverktyg. Myrorna bet inte sönder fruktköttet istället delade de fikonet genom att dra ut cellerna en efter en. Först bet de ett snitt runt cellens cirkelformiga ytteryta, sedan tog de tag med käkarna och segdrog tills fiberna lossnade och åkte ut. Därefter satte sig myran på baken, vek in bakkroppen och ställde sig i krum och i denna ställning arbetade den samman de sega och smetiga fruktfiberna till en kulformad klump som den drog iväg med. Jag tog inte reda på vad de sedan gjorde. Bör ha haft underjordiskt bo. Terrängen runtom var trädlös. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6989:1-9.'
Typografer och annan teknisk personal på tidningen Östgöten omkring förra sekelskiftet. Rimligtvis har de ställt upp sig på gården till tidningens tryckeri och redaktion på Storgatan i Linköping. Ynglingen i mitten av främre raden är känd till namnet. Han hette Erik Andersson och var född i Ledberg 1884. Hans föräldrar var då inhysta i socknens fattighus. Kanske var denna lägsta boendesituation tillfällig för familjen, ty efter ett par år fick de till synes något bättre som inneboende i ett antal stugor i Kaga socken. År 1895 flyttade familjen till Linköping och efter ett sista skolår fick han vidare plats vid tidningen som tryckarlärling. I september månad 1903 blev han uppsagd från Östgöten på grund av arbetsbrist. Kort därefter flyttade han till Norrköping och vidare till Stockholm, där han kom att framleva sitt liv.
Gruppbild utomhus i en trädgård, med fruktträd och bärbuskar i bakgrunden. Längre bakom skymtar också ett staket. I gräset sitter två kvinnor i vita finkläder och en man i mörk kostym, väst och fluga (troligen Gottfrid Nylén). Bakom, i mitten på stolar, sitter ett äldre par i mörka kläder, kanske svarta. Kvinnan är troligen Mathilda (Tilda) Eriksdotter och mannen Emil Olsson, vilka är morföräldrar till den lilla flickan som står emellan dem - Elvy Nylén. Elvy har vit sommarklänning och långt, utsläppt hår, med en rosett fäst baktill. I bakre raden står en kvinna, troligen Elvys mamma, Therése, med vit klänning och mörkt bälte i midjan. I mitten bak, bredvid Elvy står en äldre flicka som ler, också med rosett i håret. Bak till höger står en man i mörk kostym och slips. och en man, också klädda i vita sommarkläder och mörk kostym
Brevkort, "Warberg från Fästningen." Vy från fästningen över vallgraven, societetsparken och staden åt nordöst. Till vänster skymtar tullhuset och gaveln tillhör ett timrat lagerhus för spannmål, kallat Lundqvists magasin (rivet 1978). Det var sammanbyggt med hamnmagasinet från 1874, varifrån rian sticker upp. Staketet hägnar societetsparken och längs vallgraven löper godsrälsen mellan hamnen och stenbrottet söder om fästningen. I vallgraven förefaller en skjutövning pågå; militärer eller skytteklubb. I Krigsarkivet finns förslag att anlägga skjutbana för Volontärskolan infanteri söder om fästningen, vilken senare ändringsritningar bekräftar skedde. Kanske är detta taget innan de fick den skjutbanan och de använde vallgraven så länge? Ovanför rälsen ligger 18 kvarnstenar; troligen huggna i stenbrottet söder om fästningen. De finns med på en tavla av Nils Kreuger från 1893.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.