Beklädnadsateljén vid varuhuset Nordiska Kompaniet i Stockholm 1947. Män och kvinnor arbetar med sömnad vid långa arbetsbord i skrädderiet. De syr för hand, men i rummet står också två symaskiner av fabrikatet Singer. Där står också några provdockor, så kallade mannekänger.
Från 299 kr
Interiör från Nordiska Kompaniets syateljé vid Stureplan, fyra trappor upp. Sömmerskor syr, skär till tyg och arbetar med olika moment vid avlånga träbord. Armaturer med glaskupor. I förgrunden ett tillskuret plagg. Redan 1902 fanns elektriska symaskiner i ateljén, elekrisk belysning installerades 1910.
Albin Rapps Konfektionsfabriks monter på Arbogautställningen. Här arbetar sömmerskor vid sina symaskiner. Längst fram, i lokalen, står skyltdockor iförda herrkläder. På väggen står skrivet "Samtliga maskiner lev av Singer" och "En välsydd väst var 4:de minut". Rapps Konfektionsfabrik ligger på Glasbruksgatan.
Här visas Albin Rapps Konfektionsfabrik upp sig, på Arbogautställningen. Sömmerskor arbetar vid sina symaskiner medan publiken ser på. En text på väggen lyder "En välsydd väst var 4:de minut". Längst bak i lokalen hänger en tavla föreställande fabriken. Albin Rapps Konfektionsfabrik ligger på Glasbruksgatan.
Personal och civila vid Eksund Järnvägsstation. Notera att flaggan ser inverterad ut, detta är en bieffekt av den typ av film, ortokromatisk film, som användes vid den här tiden. Reklam: Van Houtens Caco; Lif & Sjukförsäkringsbolaget Vasa; Sunlight; Söderfors Bruk; Juvelerare Hallberg; Arboga Margarin; Kronseparator; Elfkarleö Bruk; Helsingborgs Galoscher; Galscher Skandinaviska Gummiaktiebolaget; Klas Törnblom Eskilstuna; Hedemann's Tobak Snus; Carlsviks Fotogenmotor; Singer Symaskiner; Stockholms Dagblad; Gust. Carlsson & Co, Crossley's Gasmotorer; K M Lundberg; Carnegie Porter; Örebro Kexfabrik; Peter Fricks Victoriakaffe.
Såmaskiner uppställda på järnvägsområde. Fotografens ant: Nygren & Åhlin. Den 24 maj 1866 startade Oskar Nygren och Walfrid Åhlin en järnkramhandel i en blygsam skala. Staden behövde dock mycket järnvaror för det omfattande restureringsarbete som vidtog efter branden 1865. Detta gjorde att affärerna blomstrade och redan efter ett år fick man flytta till större lokaler på Tingvallagatan. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Sömmerskor vid symaskiner. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Sömmerskor i arbete vid symaskiner. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
Såmaskiner uppställda framför större träbyggnader. Enligt Dan Gunners anteckning: Nygren & Åhlin. Den 24 maj 1866 startade Oskar Nygren och Walfrid Åhlin en järnkramhandel i en blygsam skala. Staden behövde dock mycket järnvaror för det omfattande restureringsarbete som vidtog efter branden 1865. Detta gjorde att affärerna blomstrade och redan efter ett år fick man flytta till större lokaler på Tingvallagatan. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Danska flyktingar. Foto taget bl.a för Husmodern i Furuvik. Pojken bakom sömmerskan är Simon Olsen och hans mor Anna Olsen står vid hyllorna. Kvinnan vid symaskinen kan eventuellt vara Annas syster Margit Engelhardt
Förrådsbyggnad som tidigare tillhört Kållereds Fåtöljindustri vid Torrekullavägen i Kållered, fotograferad i oktober 2008. Ett träd växer rakt genom trappan. Den dörr som syns vid byggnadernas sammanslagning, som utfördes på 1960-talet, var på Kåfi:s tid huvudingång. En häftig upplevelse för de flesta, för genast på insidan stod man mitt i produktionen med tryckluftspistoler, små surrande symaskiner, jättestickningsmaskin, glada tillrop och en radio på full volym. Det hände att man hade allsång under jobbet, om radion körde något som alla kunde. Gänget var grymt seriösa, ofattbart ärliga, osedvanligt rättvisa och helt sjukt glada. Samtliga byggnader revs under sommaren 2009. Kållereds Fåtöljindustri (Kåfi) var aktivt från ca 1955-1983. Inledningsvis sittmöbler, men övervägande tillverkning av sängar från ca 1959. Ägare var bröderna Olof och Paul Kristoffersson. Verksamheten skedde i hörnet mellan Torrekullavägen och Kungsbackavägen, alldeles nära Mölndalsgränsen.
Rumsinteriör, en kvinna vid symaskinen. Hemsömmerska (inte namngiven) hos doktorinnan Maria Norström, född Ekström. Maria är gift med doktor Robert Norström, Örebro. Hon är dotter till prosten/hovpredikanten Albert Ekström och Sofia "Siffi" Ekström, född Lagerholm. Maria är kusin till Juliana (Julia) Mannerfeldt (född Lagerholm).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.