Enligt noteringar: "Bilden tagen från norr, bredvid vägen mot prästgården och Kampstorp. Huset till vänster med två skorstenar är Foss kyrkskola. Vid bergknallen, nedanför ingången till kyrkan, anses vara den plats kung Östen stod lik efter dråpet 1157." (BJ)
Från 299 kr
bro, gångbro
Bilden visar ladugårdens baksida på Botvides södra part, mycket lik norra partens, se Bild 656. Närmast ser vi laddelen med två fönster på gaveln och lucka och ladport på långsidan. Sedan följer tre fähus med gödseldörrar, fönster och luckor till hoimdarna. Luckorna till foderloftet är öppna för vädring.
Från att läkaren Urban Hjärne år 1677 upptäckte hälsobringande vatten i Medevi har platsen inte varit sig lik. I och för sig ganska oförändrad sedan brunnsrörelsens glansperiod under 17- och 1800-talen, men utan Hjärnes fynd och lansering hade området rimligtvis varit tämligen öde. Här huvudstråket genom anläggningen kantat av byggnader. Närmast till höger Apoteksbyggningen följd av Brunnskyrkan.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schematisk ritning av punktfokusrör för att visa stereo radiografi (lik SKC6225 men mer detaljerad). För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1156.
Skissen på Apollo visar att skeppet bör ha varit bestyckat och däckat som skissen visar. Med tanke på konstruktionen och de kraftiga dimensionerna bör skeppet ha kunnat ta tung bestyckning, delvis lik Vasas avseende det tyngre artilleriet. Sannolikt har det varit möjligt att placera stöttor även mellan undre och övre batteridäck, men inga av dessa balkar kunde med säkerhet dokumenteras. . Layout: Alexander Rauscher.
'Vy över stad. I bakgrunden en mjuk bergskedja. I förgrunden en bro / viadukt med väg på. I förgrunden hus med balkonger. Människor. Hus. Häst och vagn. Elldening. Detta motiv är samma plats som fotonr. 5272:6. :: :: Bilden är lik fotonr 5272 6b. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5288:1-30. Se även fotonr. 5269-5292 med bilder från Stuxbergs resa till Kaukasien.'
En äldre kvinna vid namn Charlotta Arvidsson ligger lik i ett uthusutrymme (eller likbod) som klätts med cypress, gran och blomsterkransar. På täckelsen ligger rosor. Vid huvudgärden står som ett altare med två otända ljus och däröver ett dekorerat tygstycke med ett kors och hennes initialer.
Vy över tivolit på Skållareds marknad. En åkattraktion lik "Virvelvinden" på Liseberg står i centrum och på ömse sidor finns längor av stånd med lotterier/spel. Stånden kröns av målade scenerier med olika seriefigurer och lampslingor. I bakgrunden tronar gården, på vars marker marknaden pågår, med parkerade fordon av olika slag.
Fotografi, Photograph
VGJ 5 . VGJ ,Västergötland - Göteborgs Järnväg .Stationshuset byggdes 1877 för föreningsstationen SJ-BJ. Nytt stationshus i trä 1929 .Stationen öppnades 1876 för godstrafik och 1881 för persontrafik. Ett första stationshus 1877. Det revs 1929 och ersattes av ett nytt, alldeles intill det äldre. Den nya stationsbyggnaden som var mycket lik den tidigare, revs 1984. 1 juli 1964 inordnades Olskroken organisatoriskt under Göteborg Norra. 16 juni 1980 upphörde persontrafiken .Stationshus i en våning i trä .Full expedition 1.6.1887
Det har gått 5 år sedan de förra bilderna togs, se Bild 625 och 626, och den gamla bulbyggnaden är riven. I stället har man byggt en ny fähusdel lik den övriga ladugården. Taket är täckt med halm, s k bindtak, det gängse taktäckningsmaterialet i början av 1900-talet, agen tog definitivt slut vid Lausmyrs uppodling omkring år 1900. Tröskhuset ser ruckligt ut, dess tid var förbi. Dasset är påfallande likt det på Botels Hanssons part. Ladugården står ännu kvar och till det yttre oförändrad så när som på taket, vilket är täckt med pannplåt.
En för Linköping sällsynt dokumentation från området av Kanberget. Fotoåret var 1916 men miljön är påfallande sig lik till våra dagar. Vy västerut från det så kallade Lorichska huset med blick över gården till Storgatan 84. I fonden skymtar villorna Kaserngatan 7 och till höger nummer 5. Vad som försvunnit sedan bilden togs är trähusen hitom villorna. De tillhörde Wahlbecks repslageri som vid tiden ännu bedrev sin verksamhet från Kanbergets norra delar. Annat som försvunnit är stadens vattenreservoar som tornar upp sig till vänster i bild. Efter att det intilliggande vattentornet invigts 1910 kom den öppna vattenanläggningen så småningom att tas ur bruk och vidare rivas.
Post mortem, traditionen att avporträttera personer som nyligen avlidit, för att ha porträttet framme i hemmet, finns i konsten från 1600-talet och var en vanlig praktik i fotografiets barndom på 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Döden var en del av livet och det var vanligt att den avlidne låg i hemmet på lit-de-parade, dvs i sin säng eller i en öppen kista där anhöriga och vänner kunde komma förbi för ett sista farväl. Innan handkameran blev vanlig togs porträtten ofta av kringresande fotografer. Genom kläder, blomsterdekorationer och olika symbolladdade element tillfördes genren en egen estetik. Porträtten fyller en tydlig minnesfunktion. Kista med ett lik av ett barn (Per? Björling 8/9 - uppskattning)
Post mortem, traditionen att avporträttera personer som nyligen avlidit, för att ha porträttet framme i hemmet, finns i konsten från 1600-talet och var en vanlig praktik i fotografiets barndom på 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Döden var en del av livet och det var vanligt att den avlidne låg i hemmet på lit-de-parade, dvs i sin säng eller i en öppen kista där anhöriga och vänner kunde komma förbi för ett sista farväl. Innan handkameran blev vanlig togs porträtten ofta av kringresande fotografer. Genom kläder, blomsterdekorationer och olika symbolladdade element tillfördes genren en egen estetik. Porträtten fyller en tydlig minnesfunktion. Kista med ett lik av ett barn. (Per? Björling 8/9 - uppskattning)
Träslövsläge kyrka med omgivande häck och natur. Den 6 december 1926 ringde fiskelägets kyrkklocka för första gången, och på juldagen samma år hölls den första gudstjänsten. Kyrkan är byggd av Bröderna A & C W Gustafsson, Borås, efter ritningar av arkitekt Sigfrid Ericson, Göteborg. Dessförinnan hade man fått ta sig 8 km till församlingskyrkan i Träslöv. Redan på 1910-talet hade önskemål framkommit om att få bygga en kyrka i Träslövsläge och en kollekt som togs upp i Träslövs kyrka juldagen 1913 blev grundplåten till detta. Man fortsatte att samla in medel och slutligen anlitades på 1920-talet arkitekt Sigfrid Ericsson. Han var rektor för Slöjdföreningens skola i Göteborg och hade bl a ritat Masthuggskyrkan i Göteborg. Ericsson ritade även Brämaregårdens kyrka invigd 1925, som är mycket lik Träslövsläges kyrka; båda är av trä och i nyklassicistisk stil med fasadpilastrar, stickbådade fönster och klockportar samt runda fönster på de kraftiga tornen med flackt pyramidtak.
Masse har varit uppe tidigt på morgonen för att få sol på denna norrsida av ladugården, som nästan alltid befinner sig i skugga. Ladugården lär vara byggd 1870. Den ser väl gammalmodig ut för att vara byggd så sent, men skicket verkar vara gott, så det kan stämma. Taket är täckt med halm, s k bindtak, vilket blev det dominerande takmaterialet när agen tog slut i Lausmyr omkring 1900 i o m myrens utdikning. Ladugården innehåller från vänster stall för 4 hästar, hoimd (hörum) vars lucka står öppen, en förhållandevis stor lada med ladportar och en liten lucka, hoimd igen och kohus med plats för 4 kor, 4 ungnöt och 2 kalvar. Ladugården är sig rätt lik idag, men taket är täckt med spån och det är upptaget en gångport till ladan. Vedbacken i förgrunden är skräpig, fylld med ved, grenar och ris som väntar på sönderdelning.
En gammal kvinna "ligger lik" i hemmet. Kistan är placerad i ett hörn där lakan hängts upp på väggarna. I kistan ligger små kvistar av buxbom utspridda och fäst på lakanet ovanför huvudgärden sitter ett kors av murgröna, Ända sedan hednisk tid, och fram tills det i Sverige förbjöds 1686, höll man likvaka/likvakt natten till begravningen av en död (gravöl hölls däremot efter begravningen för att hedra och minnas den döde ). En anledning till att seden då förbjöds i kyrkolagen var att vakan ofta antog karaktären av fest med sprit och dans, vilket inte gick ihop med den Lutherska moralen. Seden övergick till att man gick för att "se liket", vilket förmodligen är fallet vid denna fotografering, utan en regelrätt likvaka. Detta lever ännu kvar inom katolicismen där prominenta personer kan läggas på "lit de parade", i betydelsen paradsäng; en säng som sörjande kan paradera förbi och ta farväl av den avlidna före begravningen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.