Skinnskatteberg 43:1
Från 299 kr
Skinnskatteberg
Hälleberga 74:1
Järnbruket i Klavreström grundades år 1736 av löjtnanten Lars Silfversparre. Det ligger vid Mörrumsåns övre del mellan Enghultsjön och Norrsjön. Bruket i Klavreström och kringliggande järnbruk hade en likartad produktion. Av sjömalm framställdes tackjärn i masugnen. Tackjärnet kunde användas till gjutgods eller vidareförädlas till stångjärn i hammarsmedjan. En del av stångjärnet förädlades ytterligare på bruket. En del blev svartsmide i knipsmedjan och en del spik i spiksmedjan. I Klavreström tillverkades i första hand stångjärn men senare även kaminer, värmepannor, kokspisar, manglar och andra bruksföremål. Vid bruket byggdes förutom smedja, masugn och andra produktionsbyggnader även arbetarbostäder och en bruksherrgård. Redan vid 1800-talets början fanns omkring 50 personer boende vid bruket. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970, då bruket i Carl Johan Ekströmers ägo lades ner.
Klavreström är en ort och tidigare järnbruk i Uppvidinge kommun, Kronobergs län, Småland. Orten ingår i tätorten Norrhult-Klavreström. Järnbruket i Klavreström grundades år 1736 av löjtnanten Lars Silfversparre. Det ligger vid Mörrumsåns övre del mellan Enghultsjön och Norrsjön. Bruket i Klavreström och kringliggande järnbruk hade en likartad produktion. Av sjömalm framställdes tackjärn i masugnen. Tackjärnet kunde användas till gjutgods eller vidareförädlas till stångjärn i hammarsmedjan. En del av stångjärnet förädlades ytterligare på bruket. En del blev svartsmide i knipsmedjan och en del spik i spiksmedjan. I Klavreström tillverkades i första hand stångjärn men senare även kaminer, värmepannor, kokspisar, manglar och andra bruksföremål. Vid bruket byggdes förutom smedja, masugn och andra produktionsbyggnader även arbetarbostäder och en bruksherrgård. Redan vid 1800-talets början fanns omkring 50 personer boende vid bruket. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer (politiker) och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970.
Vågkammaren vid Gammalkroppa. Vid Gammalkroppa uppfördes omkring år 1611 två hammarsmedjor. På 1680-talet var den nedre hammaren förfallen och hyttskogen tunn och utbrukad. Omkring år 1841 uppfördes en ugn som var i bruk ett tiotal år. Sedan dess förekom endast tackjärnsblåsning. Gammalkroppa förvärvades år1897 av Storforsbolaget, och blåsningen lades ner år 1904.
Stöpsjöhyttan som i 1606 års jordebok uppges vara skattlagd år 1601. Två hammarsmedjor uppfördes, den första på 1630-talet; den andra år 1655. Båda hamrarna blev utdömda 1689. Stöpsjöhyttan var igång till år 1882. Vid det vattenfall där hyttan låg fanns på denna tid även en såg och en kvarn.
Masugnsruinen och hyttkammaren i Gammalkroppa. Vid Gammalkroppa uppfördes omkring år 1611 två hammarsmedjor. På 1680-talet var den nedre hammaren förfallen och hyttskogen tunn och obrukad. Omkring år 1841 uppfördes en ugn som var i bruk i ett tiotal år. Sedan dess förekom endast tackjärnsblåsning. Gammalkroppa förvärvades år 1897 av Storforsbolaget, och blåsningen lades ner 1904.
Masugnsruinen vid Gammelkroppa. Vid Gammalkroppa uppfördes omkring år 1611 två hammarsmedjor. På 1680-talet var den nedre hammaren förfallen och hyttskogen tunn och utbrukad. Omkring år 1841 uppfördes en ugn som var i bruk ett tiotal år. Sedan dess förekom endast tackjärnsblåsning. Gammalkroppa förvärvades år1897 av Storforsbolaget, och blåsningen lades ner år 1904.
Gruppbild av hammarsmeder vid Carlsdals bruk, där smidet nedlades i april 1885. Sittande i mitten smidesmästaren Ulrik Bergström. Till höger om honom med hammare och spett försedde smältaren Anders Kock, senare valsmästare vid Hällefors götvalsverk och allra sist till höger sittande Nils Falkrans, tidigare smältare vid Gustafström, därefter hjälpsmed vid Carlstad.
Haraker 77:1
Haraker 219
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.