Motiv från Pukebergs glasbruk. En förfallen ekonomibyggnad och ett staket i förgrunden.
Från 299 kr
Ursprunget till Kosta glasbruk var det glasbruk som löjtnant Lars Johan Silfversparre anlade i Johanstorp i Lenhovda socken. Kommunikationerna var emellertid dåliga och 1740 fick han därför flytta bruket till Dåvedshult. Han lyckades dock inte driva det på egen hand utan sålde hemmanet till de före detta generalerna Anders Koskull och Georg Bogislaus Staël von Holstein. De fick glasbruksprivilegierna överflyttade på sig. År 1741 inleddes byggnationen av det nya bruket som fick namnet Kosta efter inledningsbokstäverna i de båda ägarnas efternamn.
Kosta, 1947.
Foto taget vid Värmlands Hushållningssällskaps utställning i Klara 1903.
Inspektor Carl Kessmeier (1867-1950)
Otto Kjellgren (1862-1920).
Disponent Sten Kjellgren (1872-1931)
Verkmästare G. Schmidt.
Pukebergs glasbruk. Till vänster boningshus och lagerskjul. Till höger äldsta hyttan, nerbrunnen 1888, och arbetarbostad, nerbrunnen 1895.
Hammars glasbruk, interiör, tillverkning av lådor, en man.
Hammars glasbruk, interiör. Lastning av flaskor, en man.
Hammars glasbruk, interiör, tillverkning av lådor, två män.
Strömbergshyttan är en glasbruksort i Lessebo kommun, mitt emellan centralorterna Hovmantorp och Lessebo. Strömbergshyttan fick 1933 sitt namn efter bruksdisponenten Edvard Strömberg men glasbruket hade grundats redan 1876 under namnet Lindefors glasbruk. Postadressen var ända in på 1940-talet Lindefors, Hovmantorp men så småningom ändrades också ortens namn till Strömbergshyttan.
Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa: Wikipedia Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.