I Västergötlands museums samlingar. Inv.nr. 7798 Pietà , framställning av den sörjande jungfru Maria, sittande med den döde Kristus i sitt knä. Motivet har sin bakgrund i senmedeltidens passionsmystik och uppstod i Rhenområdet i början av1300-talet. Det blev därefter vanligt i både måleri och skulptur. En ensam sörjande Maria kallas mater dolorosa. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=283310
Från 299 kr
I Västergötlands museums samlingar. Inv.nr. 7798. Pietà , framställning av den sörjande jungfru Maria, sittande med den döde Kristus i sitt knä. Motivet har sin bakgrund i senmedeltidens passionsmystik och uppstod i Rhenområdet i början av1300-talet. Det blev därefter vanligt i både måleri och skulptur. En ensam sörjande Maria kallas mater dolorosa. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=283310
Korsnäs AB / Korsnäs Sågverks AB. År 1899 flyttades såghus, bostäder, bogserbåtar och arbetare från Korsnäs till Bomhus, ett nytt sågverks- samhälle byggdes upp i Kastet. I Karskär uppfördes 1910 en sulfitfabrik och 1915 en sulfatfabrik för framställning av papersmassa. Maj 1919. ("uppgifter av fru Petersén 1963")
Korsnäs AB / Korsnäs Sågverks AB, År 1899 flyttades såghus, bostäder, bogserbåtar och arbetare från Korsnäs till Bomhus, ett nytt sågverks- samhälle byggdes upp i Kastet. I Karskär uppfördes 1910 en sulfitfabrik och 1915 en sulfatfabrik för framställning av papersmassa. Maj 1919. (" uppgifter av fru Petersén 1963")
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schematisk framställning av förfarandet vid bakprojektion. Observera att strålkastarna för scenens belysning inte får kasta ljus på den halvgenomskinliga bakrpojektionsduken, vilken är belyst genom den bild som projicieras från projektorn. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1333.
Byggnationen av ny järnvägsviadukt över Norrtullsgatan, under pågående formställning för brobanedäcket.
Framställning med tekniska brister som detta till trots bär stora värden. Vy från Risbrinkens höjder mot Hejdegården med Tannefors i fonden. Närmast åskådaren till vänster den charmerande stadsägan 487 utmed Risbrinksgatan, vars numera ödetomt ännu skvallrar om livet som här passerat. Till höger ses den ännu bestående Druidgården. Längs Hejdegatan har stråkets första hus rests. Hejdegatan 14 byggs i stunden ut med en länga jäms den ännu inte utlagda Villagatan. Fastigheten kom vidare att erhålla adressen Villagatan 1. På Tannefors-sidan finns annat att upptäcka för den intresserade. Odaterad bild som kan preciseras till 1913.
Vy mot Linköpings station, uppförd i samband med Östra stambanans dragning till staden 1872. I Linköping, likt flertalet orter utmed statens huvudlinjer, stod Statens järnvägars chefsarkitekt Adolf Edelswärd för stationens byggnadsritningar. Tiden är något av 1890-talets år. Till vänster om stationen ligger den vackra och välartikulerade fabriksbyggnaden som senare kom att ingå i en större anläggning och efter tidens produktion kallas Maskinskylten. Under bildens decennium gällde istället framställning av olika slags trävaror. Notera "vattenkiosken" invid gatukorsningen, som förutom försäljning av dricksvatten tycks som affärsidé erbjudit kioskens väggytor för affischering.
Lokomotor som användes vid Furillen kalkbruk, Demag 2452. Den tillverkades 1939 för tyska krigsmakten och användes vid Vemork vattenkraftstation, som ligger vid Rjukan i Norge, där tungvatten tillverkades för användning i framställning av konstgödsel. Tyskarna däremot hade andra planer. Ett sabotage planerades för att förstöra tillverkning av tungvatten då det befarades att Tyskland skulle använda det för att tillverka en atombomb. "Plan B" bestod av att placera sprängmedel i växellådan på detta lok för att sen sänka färjan "Hydro" vid transport på sjön Tinnsjön. Sabotagets huvudplan lyckades och sprängmedlen i loket togs aldrig bort. När sen loket kom till Furillen Kalkbruk efter kriget och skulle revideras upptäcktes sprängmedlen.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schematisk framställning av en bromsilverkristalls byggnad. Silverjonerna är markerade med plus, bromidjonerna med minus. Den inom en streckad cirkel markerade silverjonen mellan tredje och fjärde jonraderna är "vagabonderande"# dess ursprungliga plats har angivits med en tom cirkel i andra jonraden uppifrån. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 294.
Sankt Anna kyrka
Dubbelspårsbyggnaden mellan Alingsås - Olskroken. Bron över Säveån södra brohalvan. Formställning för den nya bron, gamla bron i bakgrunden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.