Vi ser här Kauparves nordvästra part en vårdag. Bilden är tagen från vägen ner till Nybro. Vi ser manbyggnaden och flygeln och ladugårdarna skymtande. Längst till vänster kan man ana manbyggnaden på Kauparve Petterssons part.
Från 299 kr
Prästgården i Gistad dokumenterad en vårdag 1949. Vid tiden diponerades tjänstebostaden av komminister Arthur Knutsson med maka och barn. Huset bär i övrigt det sena 1700-talets prägel, vilket väl svarar mot det antagna byggåret 1780.
En solig vårdag kan det vara trevligt att gå på en tipspromenad. Pausar på en sten vid en tipsfråga gör Eivor Gunstedt (kvinnan till höger) och herr Gunstedt (mannen till höger).
Seriebild L 5 b. Lantbrevbäraren har stannat vid en postlådesamling i Åkersberga, utanför Stockholm. En flicka och en pojke väntar på posten. Flickan har en avi + 20 kronor att lämna för att få ett paket. På anslagstavlan bakom dem annonseras om en Midsommarfest och reklam för färg. Som lantbrevbärare agerar postiljon Bertil Linderoth, till vardags chaufför vid Poststyrelsens körcentral. En arrangerad situation.
Seriebild L 5 b. Lantbrevbäraren har stannat vid en postlådesamling i Åkersberga, utanför Stockholm. En flicka och en pojke väntar på posten. Flickan har en avi + 20 kronor att lämna för att få ett paket. På anslagstavlan bakom dem annonseras om en Midsommarfest och reklam för färg. En arrangerad situation. Som lantbrevbärare agerar postiljon Bertil Linderoth, till vardags chaufför vid Poststyrelsens körcentral.
Vy över Stora torget i Linköping en tidig vårdag 1926. Byggnaden under uppförande är det så kallade Affärspalatset som efter färdigställande bl.a. skulle komma att inrymma Sydsvenska banken, Café Continental och Ateljé Röding. Bussen till höger gick i trafik mellan stadsdelarna Tannefors och Gottfridsberg.
Denna vårdag 1902 torde Linköping närmast varit tömd på staden honoratiores, åtminstone den mer levnadsglada delen varur många kunde räkna medlemskap i det parodiska samfundet SHT. Och med pilsner och punsch på vita dukar var stämningen säkerligen god. Platsen har lokaliserats till trakten av Rimforsa på gården Linnäs ägor med utblick över sjön Järnlunden.
Åtvids nya eller stora kyrka började uppföras 1880 och kunde invigas 1885. Den ersatte då församlingens gamla kyrka, som tjänat sockenborna sedan medeltiden, men som upplevdes alltmer undermålig. För den nya kyrkans ritningar stod den från Stockholm verksamma arkitekten Adolf Emil Melander (1845-1933). Här på avstånd en vårdag 1917.
Tinnerbäcken en vårdag omkring förra sekelskiftet. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas i bakgrunden. Således vy mot väster från läget av nuvarandet Sankt Larsbron.
Nya torgets norra sida i Jönköping. Kristine kyrkas klocka visar nio på morgonen en vårdag år 1904. Torget anlades då den så kallade Breda hamnen, som var en del av kanalsystemet, fylldes igen på 1830-talet. Planket sattes upp efter en brand i augusti 1903.
Några kvinnor med barn har ställt upp sig för fotografen en tidig vårdag 1902. Platsen är Repslagaregatans norr ände med blickfång söderut. Närmast till vänster skymtar Repslagaregatan 3. Fastigheten uppfördes av byggmästaren Johan August Johansson, även kallad "Veranda-Johansson". Arkitekt var förmodligen Janne Lundin.
Några kvinnor med barn har ställt uppsig för fotografen en tidig vårdag 1902. Platsen är Repslagaregatans norr ände med blickfång söderut. Närmast till vänster skymtar Repslagaregatan 3. Fastigheten uppfördes av byggmästaren J. A. Johansson, även kallad Veranda-Johansson. Arkitekt var förmodligen Janne Lundin.
Utdelning av valsedlar vid Katedralskolan valdagen den 21 september 1952. Längst till vänster ser man kommunalrådet Gunnar Perland som delar ut röstsedlar för socialdemokraterna. Politik. Valdag. Sociademokraterna. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
När fotograf Didrik von Essen gjorde sig ärende till Stjärnorp en vårdag 1901, hade minnet av ett intakt slott sedan länge falnat. Dryga 110 år hade gått sedan den kulna dagen i maj månad 1789, då branden sprungit lös i västra flygeln och spridit sig till huvudbyggnaden. Godsägaren med sällskap var på marknad i närliggande Linköping och stor del av övrigt arbetsfolk var i arbete på utgårdar, varför de få som fanns kvar runt slottet var hjälplösa mot eldens spridning.
En rörande bild över kvinnorna som rätt finklädda och med hattar på huvudena väntar på sina karlar. Till vardags såg de säkerligen inte ut så här. Att ta hand om fisken var ett smutsigt arbete, kläderna blev lätt nedsölade, så då var det arbetsförkläde och duk som gällde. Masse har troligen bett kvinnorna komma ner till Nabbu och då klädde de upp sig när de skulle fotograferas. Något som stämmer är att ett par kvinnor stickar. Man fick aldrig gå sysslolös och t ex strumpor stickade man medan man gick, eller som här väntar. Många har samlats i den nybyggda boden, vilken man nog var stolt över.
Här är skollärare Söderdal ute på Lausbackar med barnen för att plantera tallar en solig vårdag. De står nära Masses torp, vars ladugård skymtar till höger och i mitten syns ladugården till Söderlund/Jakobssons torp. Tallarna bakom barnen är den "tallunden" Masse nämner om i Bild 875. Pojkarna gör tydligen hål för plantorna med spett. Man kan gissa att det är flickorna som skall stoppa ner plantorna i hålen. Söderdal myser och det ser ut att vara trevlig stämning. Tallplantorna tog sig och hela backarna är nu nästan igenvuxna, bara norra ändan som röjts är öppen och en bit vid Bjärges mot Kauparve och öster om Mattsarve.
Det här är en bild som säger väldigt mycket. Den är tagen mitt uppe på backarna ungefär mitt emellan Bjärges Bergmans och Kauparve Karlssons. Som synes finns det inte ett träd! Byggnaderna i bakgrunden är från vänster: bakom skollärar Söderdahl syns Missionshuset för Lau Friförsamling av Svenska Missionsförbundet, se Bild 607 och 608. Därefter ser man gaveln på Allmänningen Jacobssons, sedan ladugården och manbyggnaden med bakbygge på Bjärges öbergs ställe och till höger ladugården och bostadshuset till Fattigstugan. 1911 bestämdes det att delar av Lausbackar skulle planteras med skog, det var brist på vedbrand och de sämsta åkrarna hade man slutat att bruka, så de kunde planteras. Det blev skolbarnen under lärare E.J.S. Söderdahls ledning som gjorde arbetet. Här är barnen uppställda inför planteringen. Man får en bra bild av hur man var klädd till bättre vardags. Särskilt pojkarna ser ut som små vuxna. Flickorna har kortare kjolar än de vuxna, annars är skillnaden inte så stor.
En solig vårdag har Masse gått ut på den plöjda åkern bakom gårdsparten för att ta denna bild på ekonomibyggnaderna. Det är en imponerande ladugård som Fie Oskars har, både lång, hög och bred. Den är ålderdomligt sluten, inte en enda fönsteröppning. Den delen som har agtak innehåller två fähus med hoimdar, hörum, och dubbla båsrader, se Bild 711. Delen t v med halmtak innehåller lada. Utanför fähusen ligger gödselhögar och invid ladan en stor halmstack. Vid goda skördeår räckte inte loften till, utan man lagrade hö och halm ute i stora stackar. Underhållet är eftersatt, men så planerade man också för ett nybygge, se Bild 716. T h som ladugårdsflygel står lammhuset med halmtak. Det här var en av Laus mest fantastiska ladugårdsbyggnader.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.