Visthusboddelen av uthuslängan. I bakgrunden till vänster grinden och gärdesgården kring "täppan" och kålgården. Från sydöst.
Från 299 kr
Österhult Uthuslängan. Gången till avträdet med lucka för matning av svinen.
Skara. Stadshotellets baksida med den gamla uthuslängan åt öster. Ingenjör Ernst Lefvanders samling, Skara.
Gälleudde fyrplats. Bostadshuset, oljeboden, fyrtornet och maskin och tyfonhuset, uthuslängan från V
fotografi
En grusad stig kantad av höga träd på höger sida och buskar på den vänstra leder ned mot en putsad byggnad. På andra sidan träden ligger en uthuslänga i sutteräng.
Kvarteret Islandskällan, före detta Södra Varvet 2, första kvarteret 76, Södra Strandgatan 16. Uthuslängan vid Södra Kopparslagargatan. Gårdsidan.
Under 1966 revs närmast all äldre bebyggelse i kvarteret Ambrosia för att ge plats för det planerade nämndhuset. Diskussionen stod hög och resulterade i att den så kallade Barkmanska gården flyttades till Gamla Linköping och att Hagdahlska dito fick stå kvar. Bildens uthuslänga var det nog ingen större debatt kring.
Båtbyggare K. Anton Viklunds boningshus, bagarstuga och uthuslänga. Stället heter Bjurberg under Gärde by 3:13. det upptogs av V:s mor och hennes första man såsom soldat nybruk under Gärde by. V. köpte stället efter modern när han gifte sig. det omfattar 10 hektar mark. Knappt 1 ha är odlingsbar jord, resten är skogsmark.
Miljö från bostadsbebyggelse. I trädgården bakom staketet leker några barn. Ett tvåvånings bostadshus till vänster med snickarglädje på försubron. En uthuslänga till höger. Fotografens anteckning: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivning finns på Arboga Museum.
Fotot gåva av Ingeborg Hellberg Torggatan 6 D 311 31 Falkenberg, den 7 nov 1989. Följande text ur häftet: Kv. Kyrkan, Prästgården m.fl. 1989. År 1902 köpte byggmästare Leonard Carlsson inägan 208 G. Där byggde han 1904 ett större bostadshus med elegant putsad fasad. En större uthuslänga byggdes också. 1924 byggdes ett mindre uthus. 1978 beviljades rivningslov för tomtens samtliga byggnader och därefter byggde Fbgs Bostads AB det nuvarande affärs- och bostadshuset. Fotot:Byggmästare L Carlsson längst fram med kubb.
Karlsborg, Rödesund i början på 1900-talet. Följande hus ses på bilden, från vänster murare Magnussons, skomakare Copangs, skomakare Biraths och Mamsell Odhners. Närmast från höger urmakare Beckers, målarmästare Nilssons, f.d. Lots Sundqvists änkas, madam Anderssons (det större huset). Vidare ses ett litet hus där "Fiol-Anders" bodde, samt svarvarestugan en av de ursprungliga bodarna i Rödesund. Det stora huset sist är Palmqvistska villan med en uthuslänga. Kortet tillhör Karl-Axel Hanssons album.
Parti av Sankt Larsgatan i Linköping. Närmast till vänster ligger A. S. Carlssons leksaks- och husgerådsaffär på gatans nummer 30. Den bortre uthuslängan tillhörde Tornbergska gården vid Storgatan 38. Vy från sydsydost.
Knaparydsstugan, Onsalas troligen äldsta ryggåsstuga som bedöms vara från 1600-talets senare del. Den är sammanbyggd med en lada och beboddes till 1950-talet, då hembygdsrörelsen 1956 köpte den och flyttade byggnaden med inredning och inventarier till Utholmen 1958. Den fick karaktären av museistuga men uthuslängan kortades något. Efter vandalisering flyttades stugan än en gång, nu intill vagnsstallarna vid Onsala kyrka.
ytterdörr, renovering, bjälklag, interiör, takfot, gårdsmiljö, flerfamiljshus, dokumentation, kulturmiljövård, kök, fönster, fasad, uthus
Storgatan norrut sedd från S.t Laurentii kyrktorn. Bakom borgmästaregården (Kronan 19) ses korsvirkesmagasinet, där stadshuset nu ligger, och till vänster gamla rådhuset. Framför den till vänster liggande uthuslängan ligger det sk. "Hotell Codrington". Bild nr:2 i album K 24, Falkenbergs museum, enl uppgift även en kopia på Hallands Nyheter. Bild nr:3 i Kommunarkivet, FBG. "blått album", samt två kopior i Bratt albumet, dessa tre med något olika maskeringar.
Knaparydsstugan - Onsalas äldsta ryggåsstuga, sannolikt uppförd under 1600-talet. Knaparydet betecknade en gång de skoglösa och bergiga markerna mellan Vikaholm och Gjövik ägda av Råö säteri/Knapagårdarna. Över seklerna hände det att delar av den bördigare marken "intogs", d v s inhägnades för nyodling, och att små bostäder uppfördes på ofri grund. Det var fattiga som bebodde dessa "lägenheter". Lägenheten med Knaparydsstugan var minst, men var redan under 1600-talet ett torp kallat Lyckerij eller Ryet, lydande under säteriet. Den lilla ryggåsstugan var sammanbyggd med ladan och taken täcktes med långtång och senare med torv (tegeltaket tillkom före 1920). Hushållet bestod av ca 6-8 personer, men männen gick på sjön så kvinnor och barn fick sköta om det lilla man hade av odling och djur. Dessa "backhussittare" på Knaparydet fick understöd av socknens fattigkassa för att klara livhanken. Sally Therese Andersson (f 1879) och hennes dotter Ethel blev de sista av fyra generationer av samma sjömanssläkt att bebo Knaparydsstugan. Sally Therese hade löst in tomten 1937 och sålde den på 1950-talet. Nordhallands Hembygdsförening och Onsala Hembygdsgille köpte stugan och flyttade den med inventarier till Utholmen i Gottskär. Uthuslängan kortades då av med ca 1/3. Dessvärre blev byggnaden vandaliserad och därför flyttad 1985 till en plats vid kyrkstallarna intill Onsala kyrka där den fortfarande (2022) står kvar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.