Mannekäng, möjligen Ulla-Britt Enzell senare gift Gregemark (1953), visar festplagg i provrummet. Klänning, sedd från framifrån, med axelband och djupt ringad rygg, åtsittande liv, markerad midja och vid kjol i mjuka veck. Övre skikt av tyll, på kjolens främre del corsage. NK:s Franska damskrädderi. Plagget sett från sidan se NMA.0099831.
Från 299 kr
Friherrinnan Susanne Palmstierna poserar i den Diorklänning hon vunnit vid utlottning på NK:s Franska damskrädderi. Den ärmlösa klänningen har plisserat liv och kjol, midjan markerad med skärp. Underkjol av plisserad tyll. Bakom henne står juryn och till vänster en representant från Dior i Paris.
Klänning av tyll i olika rosa toner, monterad på docka. Originalmodell uppsydd hos Madeleine Vionnet i Paris i början av 1920-talet. Troligen köpt av Sonja Wessman född Suber (1891-1976) på NK:s Franska damskrädder i slutet av säsongen när modellplaggen såldes till nedsatt pris. I Skansens samlingar. SKAKLK.0010152.
Friherrinnan Susanne Palmstierna poserar i den Diorklänning hon vunnit vid utlottning på en välgörenhetsgala i samarbete med NK:s Franska damskrädderi. Den ärmlösa klänningen har plisserat liv och kjol, midjan markerad med skärp. Underkjol av plisserad tyll. Till höger sitter Diors representant i Sverige.
Friherrinnan Susanne Palmstierna poserar i den Diorklänning hon vunnit vid utlottning på NK:s Franska damskrädderi. Den ärmlösa klänningen har plisserat liv och kjol, midjan markerad med skärp. Underkjol av plisserad tyll. Tre kvinnor i dräkt och två män i kostym, den ene är Kurt Jacobsson i bakgrunden. NK:s Franska damskrädderi.
Friherrinnan Susanne Palmstierna poserar i den Diorklänning hon vunnit vid utlottning på NK:s Franska damskrädderi. Den ärmlösa klänningen har plisserat liv och kjol, midjan markerad med skärp. Underkjol av plisserad tyll. Bakom henne står juryn med bland andra Kurt Jacobsson.
Mannekäng visar festplagg i provrummet. Klänning, sedd från framifrån, med axelband och djupt ringad rygg, åtsittande liv, markerad midja och vid kjol i mjuka veck. Övre skikt av tyll, på kjolens främre del corsage. NK:s Franska damskrädderi. Plagget sett från sidan se NMA.0099831.
Mannekäng visar festplagg framför draperi i provrummet. Klänning med djupt ringad rygg, ena axeln bar, tunt axelband på andra. Figurnära liv med rysch runt urringningen. Vid, hellång kjol av tyll. Långt örhänge med pärla. NK:s Franska damskrädderi, från Maggy Rouff.
Interiör från ateljén på NK:s Franska damskrädderi. Vid arbetsbordet som är fyllt med tyger, bland annat tyll, sitter sömmerskor och arbetar med klänningar inför Amaranterbalen 1956. Proverskan Wivan Nilsson längst till höger i bild. På en ställning i rummet hänger plagg på galgar. Från taket hänger många lampor.
Sömnadsdetaljer av klänningar sydda på NK:s Franska damskrädderi. Ett högklassigt coutureplagg är lika välgjort på insidan som på utsidan. På en till synes enkel aftonklänning under ytan döljer en mängd finesser som garanterar perfekt passform. Kjolen är uppbyggd av lager av tyll. Det axelbandslösa livet hålls på plats med hjälp av flexibla korsettfjädrar insydda i kanaler. Tyllblommor vid bysten bidrar med form och komfort. Typiskt för couturehantverket är även handkastade sömsmåner, hyskor och hakar, tygklädda knappar samt blytyngder som tynger ner fållen.
En ung man "ligger lik", troligen i hemmet. Kistan är placerad vid ett fönster med fördragna gardiner och klädd med stjärnbeströdd svart tyll runt den avlidnes bädd. På täckelsen ligger rosor och kvistar av asparagum. Ända sedan hednisk tid, och fram till det i Sverige förbjöds 1686, höll man likvaka/likvakt natten till begravningen av en död (gravöl hölls däremot efter begravningen för att hedra och minnas den döde ). En anledning till att seden då förbjöds i kyrkolagen var att vakan allt som oftast antog karaktären av fest med sprit och dans, vilket inte gick ihop med den Lutherska moralen. Seden övergick till att man gick för att "se liket", vilket förmodligen är fallet vid denna fotografering, utan en regelrätt likvaka. Detta lever ännu kvar inom katolicismen där prominenta personer kan läggas på "lit de parade", i betydelsen paradsäng; en säng som sörjande kan paradera förbi och ta farväl av den avlidne före begravningen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.