Ånnaboda, fotojobb (?), arbetarkommun 70 år 12 februari 1968 En kvinna och två tonårspojkar befinner sig ute i naturen i Ånnaboda. De befinner sig vid sidan om en snödriva med en utskjutande kant över. Det ser ungefär ut som en halv grotta. De har tak över sina huvuden. Kvinnan sitter ned och de unga tonårspojkarna står upp. Kvinnan är i färd med att ge en av pojkarna skräp som han lägger i en plastpåse. Alla tre är klädda i mössor, jackor, byxor och pjäxor. En annan person sitter delvis skymd i bakgrunden. Till höger ligger en liten pulka samt tre lådor på marken.
Från 299 kr
Zenks Bryggeris nya bilpark, ca 1945-1946. Bilarna inköptes genom Motorkompaniet i Örebro och var av märket Fargo. Byggnaderna på bilden: till höger utanför grinden syns hyreshuset Vivallagatan 18. Innanför grinden syns "plåtskjulet" som innehöll skräp och ved. Den höga fabriksbyggnaden är bryggeriet med i översta våningen lagervind och maltkross, 3:e våningen innehöll jästkällare, 2:a våningen laboratorium. Den vita byggnaden med snedtak omedelbart bakom bilarna innehöll maskinhallen och i byggnaden bakom pumpades ölet upp på "skeppet" för avsvalning. Den lilla envåningsbyggnaden framför skorstenen var lagerbyggnad för färdigvaror med butik i kortändan. Zenks bryggeri såldes 1950 till Norlings bryggeri, liksom Örebro bryggeri.
Vy över Tomteboda bangård och verkstäder. Hitom lokstallet står ett par resgodsvagnar men närmast en gammal SJ I-vagn med skräp på. Den teakklädda vagnen är en SJ A04 och den är kopplad till en SJ C3c. På spåret hitom en SJ AB01 sedan någon SJ C0 eller SJ BCo. Man ser toaletten på tredjeklassen. På närmsta spåret står en SJ B01, två SJ AB01 och någon SJ C0 eller SJ BC0. 1924 ansågs AB01 och B01 som otidsenliga och sto ofta avställda såsom här. De började byggas om och moderniseras vid den här tiden.
Att ha vatten var ett överlevnadsvillkor och på det stundtals mycket torra Gotland grävdes ofta många brunnar på en gård. När vattnet sinade vid torrväder, grävde man ofta en ny brunn i hopp om att hitta vatten där. Brunnen täcktes på olika sätt, ofta av ett litet "hus" som här, där man hade lucka i ena takfallet. Väggarna var här byggda av plank och sinkade ihop i hörnen. Många gånger var de små brunnsholkarna välarbetade och av olika konstruktioner. Äldre brunnar kunde vara täckta av stenhällar med ett hugget hål i. Det var viktigt att brunnen var täckt, så varken människor, djur eller skräp föll däri. Här har Masse lagt fram brunnsstaken, där man hängde spannet i klykan. Riktigt fina brunnsstakar var självvuxna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.