Bostad för skogsarbetare, Jädraås. Exteriör, barn i förgrunden.
Från 299 kr
En skogsarbetare talar i predrikstolen i Huskvarnas Baptistkyrka.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Norge, 1944. Motiv av timmerhuggare. "Landshjelpen".
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Canada, 1946. Motiv av skogsarbete i provinsen British Columbia.
För bränslekommissionen 1917, skogsarbetare utanför kojan, Arvid Springfelt, Edvin Persson, Olov Olsson, Johan Persson
Johan Fredrik Hadin. Skogsarbetare, Gysinge förvaltning, Hadeholms bevakning. Medaljfest i Föreningshuset. Korsnäs AB
fjällvärd, skogar, skogshuggare, herrar, skogsarbetare, vägar, herre, intressen, intresse, berg, skog, väg, trafik
På Malungsskogen, avverkning för bränslekommissionen 1917, skogsarbetare Per Dammare (Flygar Per) med sönerna Hugo f. 1901, Harald f. 1898, och Herbert f. 1896
Förslagsteckning till frimärket med motiv av en skogsarbetare som just fällt en fura och som var ett av två motiv till minne av Domänverkets 100 års jubileum, 1959. Konstnär: Sven Ljungberg.
Tre skogsarbetare sitter på en nyfälld stock: Viktor i Storåker i mitten med John "på Centralen" Johnsson till höger och hans bror Erik till vänster. Viktor och Erik håller i varsin yxa.
Oslättfors bruksgata en vinterdag De forna smedsbostäderna har ändrats om till bostäder för skogsarbetare och för dem som arbeta inom jordbruket. Oslättfors skogsmarker förvärvades av Korsnäsbolaget år 1900. Fotot tidigare publicerad Korsnäs Aktiebolag 1955. Fotot var julkort till Korsnäs AB (Korsnäsbolaget: Historik av Torsten Altin)
Johan Alfred Nilsson/Göth föddes 1869 i backstugan Enekullen, i Karryds by i Sjösås socken. Efter konfirmation blev det drängplatser och ett par år vid Klafreströms järnbruk, innan han i 20-årsåldern blev skogsarbetare i Lappland. Här upptäckte han hur mycket hembygden betydde för honom, och han började sitt skrivande. Rallarlivet prövade han också på, tills han 1892 åkte hem och blev rotesoldat för Harshults rote fram till 1904. Samtidigt antog han soldatnamnet Göth. Både rallare- och soldatlivet lämnade stoff till flera av hans böcker. Soldattorpet hyrde han ut och i stället tog han tillfälliga arbeten mellan regementsmötena. 1899 flyttade han till Braås nya stationsområde, gifte sig och blev sågverksarbetare. 1930 kunde Göth flytta in i sitt nya hem i Braås, och nu blev han författare på heltid. Förutom ytterligare ett antal böcker, teaterpjäser, en diktsamling och tidningsartiklar lämnade Göth c:a 140 faktaanteckningar till Nordiska museet och skickade många bidrag till Folklivsarkivet i Uppsala, Samfundet för Hembygdsvård med flera.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.