svärd
Från 299 kr
ruin, kamel, fotografi, photograph@eng
'(Samma plats som foto nr 1946, men längre åt höger, uppåt berget.) ''De vattensköljda stenarna (bakom åskådaren) hava efterträtts av skarpa erosionsblock.'' En kvinna sitter på ett stenblock och tittar ut -över havet?. :: :: Serie fotonr 1888-1963.'
Strandbad vid Goda Hopp, nakenbad för herrar. I bakgrunden syns Varbergs fästning. Småpojkar var de som först tog nakna dopp vid klipporna här utanför staden. Vuxna män ur arbetareklassen, som inte hade råd att betala för vare sig bad i Kallbadhuset eller badkläder, började sedan också att besöka dessa badplatser; Goda Hopp, Skarpe Nord för damer och Djupa Dräkt tidvis för herrar, tidvis gemensamt. På 1910-talet önskade dock stadens styrande att badkläder användes. Badhytter uppfördes på badplatserna med föreståndare och biträden som hyrde ut baddräkter. Hytterna på herrarnas bad stod dock endast i några år innan de sveptes ut till havs.
Vykort, "Strandbad vid Varberg". Vy över klipporna på Goda Hopp, herrarnas nakenbad i Varberg. Till en början var det småpojkar som badade nakna här vid badplatserna Goda Hopp och Djupa Dräkt utanför staden. Nakenbadande vuxna män var i regel arbetare som inte hade råd med badkläder, i den mån de ens fanns att köpa. Ett bad i Kallbadhuset kostade. Vuxna manliga nakenbadare ökade i antal mot 1800-talets slut och redan före 1910 försågs badplatserna med badhytter både för herrar på Goda Hopp respektive Djupa Dräkt och för damer på Skarpe Nord, men påbudet var att man skulle använda badkläder. Sådana hyrdes ut av respektive föreståndare för hytterna.
Bild fotograferad som siluettbild. Hamilton, Adolf Ludvig, 1747-1802, greve, politiker. Hamilton var kammarherre, först hos kronprins Gustav, senare hos drottning Sofia Magdalena. Han drog sig 1782 tillbaka till sin gård Blomberg på Kinnekulle för att där ägna sig åt lanthushållning och politiskt författarskap. Han ställde sig starkt negativ till förenings- och säkerhetsakten 1789 och blev en av de ledande i adelsoppositionen mot kungen. Hamilton är mest känd för sina skarpt kritiska minnesanteckningar över Gustav III, "Anekdoter till svenska historien under Gustaf III:s regering", som utgavs av O. Levertin 1901. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=198092
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. De radiala linjerna i objektivtavlan avbildas av objektivet O endast skarpa i den skålformade sagittala bildytan S, de koncentriska cirklarna o den likaledes skålformade meridionala bildytan M1. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 89.
Vinga. Vinga fyr och lotsstation ligger på en kal klippö uti havsbandet. Fyrtornet är byggt av granit av första ordningen, som kastar två skarpa blänkar var halvtimme. Till venster på bilden sjösemafon med mast och armar genom vilkas olika ställningar man ger fartygen signal angående vinden och havsströmmarnas riktning och styrka. Intill tornet ett pyramidformat sjömärke. Å Vinga fyr finns alla morderna apparater för väderleksiakttagelser samt nederbördsmätare m.m.
Skrivet på vidhängande papper: Hur en klinkbåt bygges: 1-sta stadiet: När kölen är sträckt och stävarna resta, börjar bordfyllningen. Första bordgången formas till, sätts på plats och klämmes fast med båtkolvar, så att man kan ta skarpa mått och märken för justering av onöjaktigheter. Därefter tar man loss borden, justerar dem och sätter in dem på nytt, tills de kan godkännas, då de spikas eller klinkas fast.
Handskriven text på fotots baksida: "1917 Wille Pettersson, Kalmar Nytt skandinaviskt rekord i längdhopp 16 juni 1918 i Köpenhamn 7,20 meter. Nytt [rekord] i Malmö 7,26 meter i maj 1919." William (Wille) Pettersson (senare Björneman), 1895-1965. Född i Skarpa Alby. Innehade det svenska rekordet i längdhopp 1918-1927 och tog guld i längdhopp, samt deltog i bronslaget i kort stafett (4x100 meter) vid sommar- OS i Antwerpen 1920. (Källa: Wikipedia).
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Bromstrålningens intensitet och dess fördelning på olika våglängder för spänningar mellan 20 och 50 kV. Bilden visar dels den skarpa gränsen mot korta vågor och dess förskjutning med spänningen enl. Duane-Hunts lag, dels hur intensiteten växer snabbt med spänningen särskilt för korta vågor, så att strålningens "tyngdpunkt" eller "effektiva våglängd" förskjutes i samma rikning vid spänningsstegring. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1106.
Bild från Hovåsristningen. En man studerar hällristningar som föreställer djur. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild från Hovåsristningen. En man studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild från Hovåsristningen. Här finns hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.