Porträtt av två små barn på gården Christinedal i östra Mölndal på 1950-talet. I bakgrunden ses ett par av gårdens ekonomibyggnader. Gården har gett namn åt området Kristinedal och var belägen i vinkeln mellan nuvarande Rådavägen och Brovaktaregatan. År 1960 såldes gården till Fastighetsbolaget Betongblandaren (Skånska Cementgjuteriet) och revs när det nuvarande bostadsområdet anlades.
Från 299 kr
Porträtt av en ung man ståendes framför bostadshuset på gården Christinedal i östra Mölndal en vinterdag på 1950-talet. Gården har gett namn åt området Kristinedal och var belägen i vinkeln mellan nuvarande Rådavägen och Brovaktaregatan. År 1960 såldes gården till Fastighetsbolaget Betongblandaren (Skånska Cementgjuteriet) och revs när det nuvarande bostadsområdet anlades.
Porträtt av tre små barn på gården Christinedal i östra Mölndal på 1950-talet. I bakgrunden ses en av gårdens ekonomibyggnader. Gården har gett namn åt området Kristinedal och var belägen i vinkeln mellan nuvarande Rådavägen och Brovaktaregatan. År 1960 såldes gården till Fastighetsbolaget Betongblandaren (Skånska Cementgjuteriet) och revs när det nuvarande bostadsområdet anlades.
En kvinna och en pojke med cykel fotograferade på gården Christinedal i östra Mölndal på 1950-talet. Gården har gett namn åt området Kristinedal och var belägen i vinkeln mellan nuvarande Rådavägen och Brovaktaregatan. År 1960 såldes gården till Fastighetsbolaget Betongblandaren (Skånska Cementgjuteriet) och revs när det nuvarande bostadsområdet anlades.
Bostadshus och trädgård till gården Christinedal i östra Mölndal, år 1960. Gården har gett namn åt området Kristinedal och var belägen i vinkeln mellan nuvarande Rådavägen och Brovaktaregatan. År 1960 såldes gården till Fastighetsbolaget Betongblandaren (Skånska Cementgjuteriet) och revs när det nuvarande bostadsområdet anlades.
Bostadshus tillhörande gården Christinedal i östra Mölndal, år 1960. Gården har gett namn åt området Kristinedal och var belägen i vinkeln mellan nuvarande Rådavägen och Brovaktaregatan. År 1960 såldes gården till Fastighetsbolaget Betongblandaren (Skånska Cementgjuteriet) och revs när det nuvarande bostadsområdet anlades.
fotografi
Anläggningsarbete, 7 bilder, möjligen från anläggandet av vattenkraftverken i Knäred och Majenfors 1906-1910. Har du uppgifter kring motiven på dessa foton så meddela oss gärna! Bilderna är hämtade ur Ingegerd Berggrens fotoalbum (född 1906 i Knäred, gift Willners), där många andra foton visar och bekräftar ovan nämnda motiv. Här visas schaktarbete för att bryta passager genom berg med vagnar och lyftkran på godsräls samt en fälld skogsgata. Kan det möjligen gälla kanalen mellan Knäred övre och nedre? AB Skånska cementgjuteriet var entreprenörer för de fyra första vattenkraftverken i Lagan och projektet lär tidvis ha krävt ca 700 man i arbete.
Knäred övre som nybyggt, vattenkraftverk i Lagan. Man håller fortfarande på och arbetar med något på kraftstationens gavel. Lördagen den 17 september 1910 hölls den formella invigningen av alla de fyra första kraftverken i Lagan: Knäred övre och nedre, Bassalt samt Majenfors i Markaryd. Sydsvenska Kraftaktiebolaget bildades 1906 där 2/3 av aktiekapitalet var tecknat av städerna Malmö, Lund, Landskrona, Helsingborg och Halmstad. Verkställande direktör var konsul August Schmitz och ordförande var landshövding Asker i Halmstad. Företaget var inriktat på elproduktion genom utnyttjandet av Lagans vattenfall och anläggandet kom igång hösten 1906. Planen för Knäreds kraftverk gjordes av professor J. Gustaf Richert och AB Vattenbyrån, tyske professorn M. Holtz utarbetade detaljerna och arbetet utfördes av AB Skånska cementgjuteriet. Turbinerna levererades av Karlstads mekaniska verkstads filial i Kristinehamn och generatorerna av Allmänna svenska elektriska AB i Västerås. Arkitekt för kraftstationerna i Knäred var Hans Thyselius (Frans Fredriksson ritade de andra två).
Vattenkraftverken i Knäred och möjligen Majenfors under uppförande; sex bilder ur Ingegerd Berggrens fotoalbum. Uppgifter saknas till dessa bilder, men andra foton i albumet identifierar nämnda kraftverk. Det var Sydsvenska Kraftaktiebolaget bildat 1906 som samma år började anlägga de fyra första vattenkraftverken i Lagan: Knäred övre och nedre, Bassalt och Majenfors i Markaryd. Den stora dammen hör till huvudstationen Knäred övre (initialt benämnd Övre Knäred). Formellt invigdes de fyra kraftverken den 17 september 1910. Planen för kraftverken gjordes av professor J. Gustaf Richert och AB Vattenbyrån, tyska professorn M. Holtz utarbetade detaljerna och arbetet utfördes av AB Skånska cementgjuteriet. Verkställande direktör på Sydsvenska Kraftaktiebolaget var konsul August Schmitz. Detta enorma projekt lär tidvis ha krävt ca 700 man i arbete.
"Knäreds damm" under anläggning, två bilder ur Ingegerd Berggrens fotoalbum (VMA12190 K1e). Det var Sydsvenska Kraftaktiebolaget bildat 1906, med konsul August Schmitz som verkställande direktör, som samma år började anlägga de fyra första vattenkraftverken i Lagan. Smålandsposten skrev 1910-09-15 följande om dammbygget (justerat till modern stavning): "Knäredsstationerna är något större än de andra och särskilt Övre Knäred företer genom sina väldiga dammbyggnader den storslagnaste exteriören. Med en 125 meter lång och 20 meter hög granitvägg avstänges Lagan. För att hindra vattnet att översvämma, har på norra sidan byggts en 340 meter lång jordvall eller damm, som uppges vara Sveriges största betongdamm. Vallen, som är av 30 à 40 meters bredd i basen och avsmalnar uppåt till cirka 9 meters höjd, kan upptaga 8 meters vattentryck. Den innehåller 65000 kubikmeter fyllning och har kostat omkring en halv million kr." Formellt invigdes de fyra kraftverken den 17 september 1910. Planen för Knäreds kraftverk gjordes av professor J. Gustaf Richert och AB Vattenbyrån, tyska professorn M. Holtz utarbetade detaljerna och arbetet utfördes av AB Skånska cementgjuteriet.
Invigning av Lagans fyra första kraftanläggningar lördagen den 17 september 1910. Här ses huvudstationen Övre Knäred som kung Gustav V invigde i närvaro av statsminister Arvid Lindman, biskop Billing, ca 400 inbjudna gäster och tusentals människor som samlats på höjderna runt omkring kraftverket. Sydsvenska Kraftaktiebolaget bildades 1906, där 2/3 av aktiekapitalet var tecknat av städerna Malmö, Lund, Landskrona, Helsingborg och Halmstad. Verkställande direktör var konsul August Schmitz och ordförande var landshövding Asker i Halmstad. Företaget var inriktat på elproduktion för södra Sverige genom utnyttjandet av Lagans vattenfall och anläggandet kom igång hösten 1906. Till invigningen utgick ett tåg kl 7.30 från Malmö som eftervart fylldes på med inbjudna gäster, till slut ca 400 personer. Kraftstationerna Majenfors och Bassalt hade redan tagits i bruk, och tåget gjorde ca 10.30 ett stopp för besök vid det förstnämnda. Kungen anlände dit senare och fortsatte efter sin rundtur med motorbåt till Bassalts och Knäreds kraftverk. Övriga gäster hade transporterats till Bassalt på bolagets Déceauvillebana, dvs en smalspårig järnväg. Under invigningsceremonin vid Övre Knäred satte kungen sista stenen på plats. På kvällen serverades han och de 400 gästerna middag, medförd från Malmö, i ett tält uppfört på en äng norr om ån. Planen för Knäreds kraftverk gjordes av professor J. Gustaf Richert, tyske professorn M. Holtz utarbetade detaljerna och arbetet utfördes av AB Skånska cementgjuteriet. Turbinerna levererades av Karlstads mekaniska verkstads filial i Kristinehamn och generatorerna av Allmänna svenska elektriska AB i Västerås. Arkitekt för kraftstationerna i Knäred var Hans Thyselius.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.