Skolundervisning vid Kustsanatoriet Apelviken på 1930-talet. Efter att man började med helårsdrift vintern 1915-16, och vårdtiden därmed blev lång, infördes skolverksamhet på sanatoriet. (Se även bildnr F2518) Lärarinnan ritar näckrosor på svarta tavlan och på katedern står en jordglob. Taklampan däröver har en hissanordning och övriga taklampor har veckade skärmar som sprider ljuset.
Från 299 kr
Saarbataljonen nr 34, 1934-35. Nyfikna barn svärmar runt några mannar, någonstans i Merzig.
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är bakom utställning där all teknik är placerad. Det är ett antal datorer med special sydd programvara som styr lampor, skärmar mm.
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är köket med skärmar monterade i matbordet.
Bild 42. Alfred Olsson. Fäiä skärar ryg
Bild 75. Jakob Nilsson Halsrä, skärar havrä
Bild 74. Krisjan Krisjansson Smiss, skärar havrä
Tänk om. En utställning på Telemuseet om hur det skulle kunna se ut i framtiden i våra hem. I utställningen ingår en film em en familj som skulle kunna tänkas bo i detta hem. Det är ett kök, vardagsrum, sovrum, badrum, uterum och hall. Möbler och teknik som rummen är utrustade med är utvecklat och designat utifrån ett tänkbart framtidssenario. Detta är bakom utställning där all teknik är placerad. Det är ett antal datorer med special sydd programvara som styr lampor, skärmar mm. Detta är den stora "skärmen" som skall vara fönster, TV och skärm.
Bild 41. Jakob Karlsson u Alfred Olsson Fäiä skärar ryg
Bild 40. Smiss Kristn Pättar m.fl. skärar ryg
Bild 332. Fäi-mor Ann Kaisä, skärar till tåsk
Bild 330. Thomas Nilsson Halsrä Lau, skärar till abburrar
Bild 331. Halsrä mor Fina skärar till flundrår
Bild 431. Jak. Söderlund, skärar till n bänd
Text hämtad ur textmaterialet från skärmar till Kommunikationsutställning "Här går vägen till Uddevalla......" utförd av lärarna Birgitta och Bo Lindgren, Unnerödsskolan i Uddevalla, år 1980. Stationen vid Sörkällegatan (Uddevalla Södra). Resande som skulle vidare mot Strömstad utväxlades med hästskjuts till Uddevalla C den första tiden då tunnlarna (inne i Uddevalla) ej var klara. 1907 öppnades trafiken mellan Uddevalla Södra, som var ett litet hus vid Sörkällegatan, ochTingstad (på Hisingen). Järnvägsbron över Göta älv var inte klar så passagerare till Göteborg fick ta båt till Lilla Bommen. Senare samma år var det klart till Centralstationen i Uddevalla. Flera ras och andra besvärligheter drabbade banan, innan den slutligen blev helt klar. I mars 1909 kunde man för första gången åka tåg (hela vägen) mellan Göteborg C och Strömstad C på Bohusbanan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.