Dubbelspårsbyggnaden mellan Alingsås - Olskroken. Bron över Säveån södra brohalvan. Armeringsjärn inläggs för valvet.
Från 299 kr
Stockholms slott Södra valvet Interiör Svensk arkitektur: kyrkor, herrgårdar med mera fotograferade av Arkitekturminnesföreningen 1908-23.
Oskarshamns varv vid mitten av 20-talet. Plåtpress på "Verkstadsplan", nu skrotad. Kom eventuellt från Södra varvet. T.v. manhål om 300x500 mm. På hitsidan sax. På bortsidan stansverktyg för stansning av hål. Pressbord kom senare. Mannen t.h. är K.A. Wimmergren. I Bakgrunden lastångfartyget ORION vid utrustningskajen. Längst t.h. skymtar en vals. Ännu en press stod t.v.
Foto visande lastångfartyget "MARMION" av West Hartlepool på slipen Södra varvet Stockholm år 1882. [Mer troligt Finnboda Slip] På resa från Söderhamn till Lynn med plank strandade fartyget vid Svensbergen utanför Gräsö 1882-05-16. Bärgad 1882-05-18 av Neptun, Postiljonen och Hermes och inbogserades flytande på trälasten till Stockholm.
S/S Nyland, byggdes på södra varvet i Stockholm år 1875. I svensk skeppslista av år 1897 står F N Nätterqvist Ångbåts AB som ägare. År 1906 ägdes fartyget av E Sångberg och trafikerade leden mellan Sundsvall och Härnösand, samt vidare till Nyland. 1930 togs hon ur trafik och såldes 1932 till Danmark.
Degerhamn, 1906. Områderna kring södra varven för Ölands Cementfabrik. Landborgens yttersta kant med rödfyrsvallar (utbränd kalksten/ slagg). Bilden publicerades i Turistföreningens årsskrift 1908.
A T Gellerstedts akvareller, tillfällig utställning på Nordiska museet 7 april 2001. Akvarell från 6 oktober 1889. Hus vid Fåfängan. Gammalt Sommarnöje, nära Södra Varfvet.
Stadsbranden år 1869. "Utsigt av staden från Södra varfvet". Tecknad af C. Hellqvist, Ny Illustrerad Tidning. Ej Carl Larsson bild, kopia.
Dubbelspårsbyggnaden mellan Alingsås - Olskroken. Bron över Säveån södra brohalvan. Armeringsjärn inlägges för valvet under bevakning av landstormen.
Bro i bygatan i Överhärde. Bron byggd 1912 av Överhärde byamän. Årtal på södra sidan strax till vänster om valvet.
Vykort, "General Peklins fängelse å Fästningen". Det finns en skröna om att generalmajoren Carl Fredrik Pechlin (1720-1796), som dog på Varbergs fästning, skulle ha suttit i källarhålan dit den lilla porten på bilden leder. Sanningen är att hans tid (1792-1796) som "bekännelsefånge" på fästningen var mer bekväm. Han fick bo i Kommendanthuset och ha både betjänt och ett par av sina pigor från sitt gods Ålhult i Småland till att passa upp honom. Han tilläts även gå ner till staden. Långt fram i tiden blev han namngivare till "Pechlins gränd" i södra delen av centralorten Varberg. En minnesplatta på torget söder om kyrkan utmärker hans gravplats, som påträffades invid dåvarande kyrkogårdsmuren först 1858. Pechlin var med all säkerhet en av de främsta konspiratörerna bakom mordet på Gustav III, men detta förnekade han. Han dömdes av Högsta domstolen att insättas på bekännelse, alltså att hållas fängslad till han bekände, först på Karlstens och därefter på Varbergs fästning, där han förblev till sin död.
Vy över Danviksgatan österut, med AB Södra Varvets Maskinverkstäder till vänster och förbipasserande tåg till höger. Fåfängan i fonden.
Småland, Kalmar län, Stranda härad, Ålems socken, Timmernabben. Olssonska varvet. No 1 tv platsen för blocksågen och tippen, som revs 1951, th spikboden (E111). No2 Gårdshus inrymmande i hitre (norra)delen brygghus, i bortre (södra)delen två rum för kontorister. Huset är äldre än kapten Hellqvist minns (Född 1881) (E112). No3 Gårdshus inrymmande i hitre änden personalbostäder, i bortre änden stall. Huset byggt för 30 år sedan (E113). No4 Vedbod, äldre än H minns (E114).
Foto i svartvitt visande passagerarångfartyg DIANA. Reg.nr 1641. Brt 289,42, netto 195.15. 320 HKR maskineri, insatt 1869, då det ursprungliga maskineriet byttes ut. Båda maskinerierna leverades av Bergsunds Mek.Verkstad. Fartyget byggdes vid Stora Varvet i Stockholm 1856 /Willian Lindberg, Södra varvet/ för Hernösands Ångf.AB Hernösand. Fartyget uppkallades efter rederinamnet. Enl. inte bekräftade uppgifter skall fartyget ha sålts till Uleåborgs Ångf.AB 1866 och erhållit namnet POIKOLA[Fel POHJOLA]. Återköpts till Sverige i så fall senast 1869 av Hudiksvalls Ångf.AB Hudiksvall och även nu erhållit samma namn som rederiet. Såld 1882 till Göteborg för Ång.AB Göteborg -Kiel, redare C A Möller. Namnet blev nu DIANA och 1883 undergick fartyget ombyggnad. r 1902 överfördes fartyget på Rederi AB Teutonia/E.Roberg/. Fartygets nyttjande i reguliär trafik upphörde omkring årskiftet 1907-1908. Under 1908 tjänstgjorde fartyget som logementsfartyg för Sveriges Redarförening, men någon ändring av fartygets art företogs ej. År 1909 inköpte Redarföreningen fartyget och apterade det till logementsfarttyg år 1910 och därmed avfördes från registret som pråm.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.