Dubbelspårsbyggnaden mellan Alingsås - Olskroken. Bron över Säveån södra brohalvan. Armeringsjärn inlägges för valvet under bevakning av landstormen.
Från 299 kr
Vykort, "General Peklins fängelse å Fästningen". Det finns en skröna om att generalmajoren Carl Fredrik Pechlin (1720-1796), som dog på Varbergs fästning, skulle ha suttit i källarhålan dit den lilla porten på bilden leder. Sanningen är att hans tid (1792-1796) som "bekännelsefånge" på fästningen var mer bekväm. Han fick bo i Kommendanthuset och ha både betjänt och ett par av sina pigor från sitt gods Ålhult i Småland till att passa upp honom. Han tilläts även gå ner till staden. Långt fram i tiden blev han namngivare till "Pechlins gränd" i södra delen av centralorten Varberg. En minnesplatta på torget söder om kyrkan utmärker hans gravplats, som påträffades invid dåvarande kyrkogårdsmuren först 1858. Pechlin var med all säkerhet en av de främsta konspiratörerna bakom mordet på Gustav III, men detta förnekade han. Han dömdes av Högsta domstolen att insättas på bekännelse, alltså att hållas fängslad till han bekände, först på Karlstens och därefter på Varbergs fästning, där han förblev till sin död.
Vy över Danviksgatan österut, med AB Södra Varvets Maskinverkstäder till vänster och förbipasserande tåg till höger. Fåfängan i fonden.
Småland, Kalmar län, Stranda härad, Ålems socken, Timmernabben. Olssonska varvet. No 1 tv platsen för blocksågen och tippen, som revs 1951, th spikboden (E111). No2 Gårdshus inrymmande i hitre (norra)delen brygghus, i bortre (södra)delen två rum för kontorister. Huset är äldre än kapten Hellqvist minns (Född 1881) (E112). No3 Gårdshus inrymmande i hitre änden personalbostäder, i bortre änden stall. Huset byggt för 30 år sedan (E113). No4 Vedbod, äldre än H minns (E114).
Gamla Liljeholmsbron, Hornstull. Starten för velocipedåkningen (cykeltävlingen) "Mälaren runt". I bakgrunden syns Stockholms södra stadsport med tullhusen invid. Valvet revs 1905.
Foto i svartvitt visande passagerarångfartyg DIANA. Reg.nr 1641. Brt 289,42, netto 195.15. 320 HKR maskineri, insatt 1869, då det ursprungliga maskineriet byttes ut. Båda maskinerierna leverades av Bergsunds Mek.Verkstad. Fartyget byggdes vid Stora Varvet i Stockholm 1856 /Willian Lindberg, Södra varvet/ för Hernösands Ångf.AB Hernösand. Fartyget uppkallades efter rederinamnet. Enl. inte bekräftade uppgifter skall fartyget ha sålts till Uleåborgs Ångf.AB 1866 och erhållit namnet POIKOLA[Fel POHJOLA]. Återköpts till Sverige i så fall senast 1869 av Hudiksvalls Ångf.AB Hudiksvall och även nu erhållit samma namn som rederiet. Såld 1882 till Göteborg för Ång.AB Göteborg -Kiel, redare C A Möller. Namnet blev nu DIANA och 1883 undergick fartyget ombyggnad. r 1902 överfördes fartyget på Rederi AB Teutonia/E.Roberg/. Fartygets nyttjande i reguliär trafik upphörde omkring årskiftet 1907-1908. Under 1908 tjänstgjorde fartyget som logementsfartyg för Sveriges Redarförening, men någon ändring av fartygets art företogs ej. År 1909 inköpte Redarföreningen fartyget och apterade det till logementsfarttyg år 1910 och därmed avfördes från registret som pråm.
Södra hamnarmen från väster. Pålbryggan är varvets gamla utrustningskaj. Skjulet på kajen längst ut till höger är varvets byggskjul för småbåtar. (se uppt. "Vikens skeppsvarv") Skåne, Malmöhus län, Viken.
Vigselakt i Torpa kyrka, okänt år. Brudparet står inne i koret. Till höger om korvalvet sitter organisten och över valvet hänger en basunängel. Kyrkorummet har en sidoläktare på norra sidan så predikstolen sitter södra sidan.
Stockholms slott 3 november Andra gruppens första avlösning på väg. Den kommer här förbi Storkyrkan efter att ha löst av post nummer 6 (Högvaktsterassen utanför Högvaktsflygeln). Nästa post i tur är nummer 7 (utanför Södra valvet i Slottsbacken). I vita hjälmar ses avgående avlösningsförare och avlöste post nummer 6.
Finnboda Varf[Felaktigt registrerat. Fotografen har stått vid Danviksklippan och fotograferat ut över Hammarbybverken (fd ESABIS och Södra Varvets plåtslageri), till höger Danvikskanalen, Hammarby sjö rakt fram, Lumafabriken i fonden och de höga husen i bakgrunen finns vid Johanneshov och Årsta.] Foto senast 1951 då waxholmsbolagets ångf Nordan ligger vid kajen.
Gråborg 1961. I valvet syns ruinen av S:t Knuts kapell. Ölands största fornborg, anlagd under järnåldern men i bruk ända in i historisk tid. Intill borgen finns en medeltida kapellruin och byn Borg med ett välhävdat odlingslandskap. Gråborg är Ölands största fornborg och även en av Sveriges största anläggningar i sitt slag. Liksom Ismanstorp är den belägen centralt på ön. Borgen har tidigare benämnts Backaborg men denna benämning har efter hand flyttats över till den närliggande byn Borg. Borgmuren omsluter en yta på 210 x 160 meter och ringmurens höjd varierar 4-7 meter. Murens ursprungliga höjd har uppgått till cirka 8-10 meter med en tjocklek på cirka 10 meter. I nordväst finns en port med ett medeltida valv som förstärkt med kalkbruk. Borgen har tidigare haft ytterligare två portar, en i norr och en i söder. Enligt äldre källor har den befintliga porten tidigare krönts av ett mindre torn, även den södra porten har haft ett torn. Källa Länsstyrelsen.
Gråborg. S:t Knuts kapell syns genom valvet. Ölands största fornborg, anlagd under järnåldern men i bruk ända in i historisk tid. Intill borgen finns en medeltida kapellruin och byn Borg med ett välhävdat odlingslandskap. Gråborg är Ölands största fornborg och även en av Sveriges största anläggningar i sitt slag. Liksom Ismanstorp är den belägen centralt på ön. Borgen har tidigare benämnts Backaborg men denna benämning har efter hand flyttats över till den närliggande byn Borg. Borgmuren omsluter en yta på 210 x 160 meter och ringmurens höjd varierar 4-7 meter. Murens ursprungliga höjd har uppgått till cirka 8-10 meter med en tjocklek på cirka 10 meter. I nordväst finns en port med ett medeltida valv som förstärkt med kalkbruk. Borgen har tidigare haft ytterligare två portar, en i norr och en i söder. Enligt äldre källor har den befintliga porten tidigare krönts av ett mindre torn, även den södra porten har haft ett torn. Källa Länsstyrelsen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.