Representant Tage Swahn, Hemvärnsvägen 15, Södra Valbo. Den 4 maj 1968
Från 299 kr
Slakteriföreningen S.G.S. Södra Valbo bjuder på kaffe. Den 25 februari 1947
Bro över Gavleån vid Åbyfors, på sträckan mellan Hagaström och Södra Valbo station.
Driftplatsen tagen i bruk 1900-12-22. Från 1950-01-01 namnändrad till Södra Valbo. Driftplatsen nedlagd 1990-04-01.
Valbo Kyrka, Från grävningsundersökningen 1955 i långhusets östligaste del. Södra sidoaltargrunden.
Färgelanda
I Kristinelunds gård i Södra Valbo startade år 1938 änkan Greta Wahlman ett angora-ullspinneri i den byggnad som tidigare inrymt filfabrik. Den nya verksamheten registrerades i februari 1941 i länsstyrelsens handelsregister och kom att pågå till 1967. Verksamheten upphörde 1967 och 1972 förstördes spinneribyggnaden av en brand. Resterna av fabriken revs 1985.
Valbo kyrka, från 1955 års grävning under korgolvet, Bild tagen uppifrån, från V. I mitten den äldsta kyrkans östra kormur med NÖ hörnet till vänster och absidens grundmur, som går in under den nuvarande kyrkans södra korvägg till höger. I bakgrunden 1300-talskyrkans högtalare samt en därtill hörande sakramentnisch, som var igenmurad men som nu åter upptagits. Valvstödet, synligt i bildens övre högra hörn, har omöjliggjort framgrävning av absidmurens ytterliv.
En bild med vänner och släktingar till David och Elna Brundin. Till vänster med svart slips sitter en skogvaktare Andersson från Broddböle, Rengsjö, i södra Hälsingland. Hans hustru sitter vid spisen, lite skymd av en äldre herre. Deras dotter sitter till vänster framför skogvaktaren. Flickan i mitten, alldeles framför brasan, är också en dotter till skogvaktaren, Gertrud, här 10 år. Kvinnan till höger med ett barn i famnen är Anna Larsson från Hemlinggrind, en kusin till Elna. En annan kusin är Hanna från Källmur, som står och lutar sig mot spiselhällen. Till höger om henne står en affärsbekant till David som hette Knut E Jansson och hade stor diverseaffär i Valbo. Övriga okända. Foto ca 1929.
Valbo kyrka är Gästriklands äldsta kyrka. Genom den uppländske runristaren Åsmund Kåressons runstenar i östra Gästrikland att där fanns kristna i mitten av 1000-talet och att en kyrka i trä uppförts under 1000-talet. Området där kyrkan står heter Torsvallen platsen kan ha hyst ett tempel helgat åt asaguden Tor. Resterna av en stenkyrka, en absidkyrka återfinns under den nuvarande kyrkan, är från 1100-talet och daterades vid restaurering 1955-1956. Den nuvarande kyrkan började byggas är oklart. Enligt museiintendent O. Källström uppfördes den under 1300-talet senare hälft, medan docent B. I. Kihlström menar att kyrkan påbörjades i slutet av 1200-talet. Från denna period kvarstår koret och den östligaste delen av långhuset. Riksantikvarieämbetets register anger att långhuset är uppfört under perioden 11501199 och ut- och tillbyggt med kor under perioden 12701329. Förutom högaltaret hade kyrkan två sidoaltare, det södra helgat åt Johannes Döparen, till vars ära kyrkan invigts och det norra sannolikt till Maria. Under 1700-talet byggdes kyrkan ut med sakristia 1736, ytterligare ett valvkvarter 17421743 och ett torn 17761777, arkitekt Olof Tempelman till vilket kyrkklockorna flyttades från den tidigare fristående klockstapeln.
Valbo kyrka. 1933Valbo kyrka är Gästriklands äldsta kyrka. Genom den uppländske runristaren Åsmund Kåressons runstenar i östra Gästrikland att där fanns kristna i mitten av 1000-talet och att en kyrka i trä uppförts under 1000-talet. Området där kyrkan står heter Torsvallen platsen kan ha hyst ett tempel helgat åt asaguden Tor. Resterna av en stenkyrka, en absidkyrka återfinns under den nuvarande kyrkan, är från 1100-talet och daterades vid restaurering 1955-1956. Den nuvarande kyrkan började byggas är oklart. Enligt museiintendent O. Källström uppfördes den under 1300-talet senare hälft, medan docent B. I. Kihlström menar att kyrkan påbörjades i slutet av 1200-talet. Från denna period kvarstår koret och den östligaste delen av långhuset. Riksantikvarieämbetets register anger att långhuset är uppfört under perioden 11501199 och ut- och tillbyggt med kor under perioden 12701329. Förutom högaltaret hade kyrkan två sidoaltare, det södra helgat åt Johannes Döparen, till vars ära kyrkan invigts och det norra sannolikt till Maria. Under 1700-talet byggdes kyrkan ut med sakristia 1736, ytterligare ett valvkvarter 17421743 och ett torn 17761777, arkitekt Olof Tempelman till vilket kyrkklockorna flyttades från den tidigare fristående klockstapeln.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.