En man, bröstbild. Född 1886. Ordförande i Sköllersta kommunalfullmäktige 1938-1951, ledamot av riksdagens första kammare 1942, landstingets ordförande 1950. Landsfiskal Robert Krugel.
Från 299 kr
För riksdagens bevillningsutskott demonstreras prototypen av den nya kassaregistermaskinen. Foton 18/11 1965. Maskinen tillverkas av AB Addo och skall sättas in på prov på postkontoret Malmö 8, december 1965.
Riksdagens nya hus på Riddarholmen Stockholm. Riksdagshuset togs i bruk 1829 av präster-borgare och bondeståndet. 1865 inflyttade även adelsmännen dit.
Kronprins Gustaf Adolf besöker Arbogautställningen i samband med Riksdagens 500-årsjubileum. Kvinnan bredvid honom är sonhustrun prinsessan Sibylla. Kronprinsen, klädd i uniform, hälsar besökarna med honnör.
Kung Gustaf V lämnar Arbogautställningen tillsammans med utställningens ordförande Sven Lind. Konungen är i Arboga med anledning av Riksdagens 500-årsjubileum och gästade Arbogautställningen samtidigt.
Riksdagens 500-årsjubileum firas i Arboga. Kungalunchen serveras i ett tält på Hamntorget. Det är fullsatt, servitriser och servitörer trängs mellan borden.
Riksdagens 500-årsjubileum firas i Arboga. Kungafamiljen deltar. Här är Gustav V:s egen köksmästare i färd med att ställa iordning måltiden.
Riksdagens 500-årsjubileum firas i Arboga. Avmarch till Heliga Trefaldighets kyrka. Herrar i stormhattar promenerar på Järntorget. Några kvinnor syns också. Publiken står bakom avspärrning. (Arbogautställningen pågår samtidigt)
Riksdagens 500-årssjubileum firas i Arboga. Här ses delar av den svenska regeringen; statsminister Per-Albin Hansson, till vänster och finansminister Ernst Wigfors till höger. Alla män bär stormhatt.
Flottans Musikkår, under ledning av Ivar Widner, paraderar på Strandvägen. Till vänster ses brandstationen. Riksdagens 500-årsjubileum firas i Arboga. Arbogautställningen pågår samtidigt.
Kronprinsparet, Louise och Gustaf Adolf, anländer, till Arboga, med tåg för att delta i firandet av riksdagens 500-årsjubileum. Arbogautställningen pågår samtidigt.
Kung Gustaf V står på scenen framför Rådhuset tillsammans med högtidsklädda män och kvinnor. Några bär uniform. Flaggorna är hissade. I Arboga firas Riksdagens 500-årsjubileum. Arbogautställningen pågår samtidigt.
Porträtt av kammarjunkare, författare och politikern Leonard Fredrik Rääf. Född 18 september 1786 på gården Tomastorp i Kisa socken som son till häradshövdingen Leonhard Henrik Rääf och Hedvig Charlotta Grönhagen. Gift 1801 med Christina Jacobina (Jacquette) von Heijne, dotter till Georg Leonard von Heijne och Christina Florentina Ulrika von Lingen. I sin ungdom inledde Rääf studier vid Uppsala universitet och fick senare anställning på ett statligt verk i Stockholm. Han tjänstgjorde även i krigsexpeditionen och var där extra ordinarie kanslist 1805-1810. Rääf var även politiker och ledamot av riksdagen vid flera tillfällen under 1800-talets tidigare hälft. Som författare och kulturhistoriker utgav han de så kallade L F Rääfs diplomatarium som var medeltida handskrifter och arbetet Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland. Rääf bosatte sig vid Forsnäs gård i Sunds socken 1843 och blev där begraven efter sin död den 9 juni 1872.
Johan af Nordin, född i Forsbacka 1785 och död 1850. Stadsråd, disponent och militär. Blev efter avslutad karriär som officer med avsked som överstelöjtnant engagerad i Forsbacka Bruk som ägdes av hans far Johan Magnus. Då denne avled 1823 övertog af Nordin ledningen för bruket och drev detta fram till 1844. Blev politiker under 1820-talet på riksnivå och deltog i flera riksdagar. Utsedd till statssekreterare 1825. Han var stadsråd 1828-31. Utsedd till överståthållare 1828. 1831-39 var han president för Bergskollegium. Blev ordförande för Göta Kanaldirektionen 1835. Son till Landshövdingen i Kopparbergs län Johan Magnus af Nordin (1746-1823). Denne tillkallades 1792 till riksdagen i Gävle för att tillfälligt vara landshövding i Gävleborgs län, eftersom dåvarande landshövdningen F.A.U. Cronstedt bortsänts från staden på utlandsuppdrag. Detta skedde på inrådan till Gustav III av dennes rådgivare Gustaf Maurtitz Armfeldt. J.M. af Nordin adlades 1788 och blev friherre år 1800. Fotografi av målat porträtt.
Vykort, flygbild "Sanatoriet, Spenshult". Spenshults sanatorium anlades år 1911–1913 med 110 vårdplatser i Spenshults kronopark för vård av tuberkulossjuka statstjänstemän. Sanatoriet ägdes av staten och förvaltades av Överstyrelsen för Konung Oscar II:s jubileumsfond, som 1912 fått uppdraget att bygga ut sanatorietvården för både militära och civila statstjänstemän. Krav på detta hade rests i Riksdagen. Detta var det fjärde och sista så kallade jubileumssanatoriet och arkitekt var Ivar Tengbom. Sanatoriet var till viss del ett självhushåll med hönsgård, svinhus, trädgård och växthus. Uppe till vänster i bild ses odlingsytor. När tuberkulosen inte längre var en folksjukdom överläts sanatoriet år 1953 till Riksförbundet mot reumatism och ombildades till Spenshults reumatikersjukhus. Man tog emot reumatiker från hela landet för specialistvård.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.