Utsikt från tidningen Östgötens redaktion sommaren 1948. Centrala Linköping. Tegelbyggnaden med skorsten till vänster är Mjölkcentralen. Byggnaden ritades av Sven Torgerruud. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Från 299 kr
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Byggnaden i korsningen Drottninggatan-Kyrkogatan, kv Apotekaren. Till vänster ligger N. Thulins skohandel och skomakeriaffär och till höger ligger Mauritz P. Lundhs färghandel. På fasaden sitter också reklamskyltar för tidningen Vestkustens redaktion och annonskontor med tryckerilokal, som ligger längre åt höger på Drottninggatan.
En okänd person som står utanför Mölndals-Postens redaktion. Mölndalsbro i dag - ett skolpedagogiskt dokumentationsprojekt på Mölndals museum under oktober 1996. 1996_0968-0986 är gjorda av högstadieelever från Kvarnbyskolan 9A, grupp 4. Se även 1996_0913-0940, gruppbilder på klasserna 1996_1382-1405 samt bilder från den färdiga utställningen 1996_1358-1381.
En brevlåda utanför Mölndals-Postens redaktion. Mölndalsbro i dag - ett skolpedagogiskt dokumentationsprojekt på Mölndals museum under oktober 1996. 1996_0991-1004 är gjorda av högstadieelever från Kvarnbyskolan 9A, grupp 5. Se även 1996_0913-0940, gruppbilder på klasserna 1996_1382-1405 samt bilder från den färdiga utställningen 1996_1358-1381.
Orig. text: Östgöta-tidningen Wallenbergska gården uppfördes vid mitten av 1700-talet. Den förhöjdes och gavs sitt nuvarande utseende med en fronton vid en upprustning 1803-05. Östgöta-Tidningen hade under åren 1936-44 sin redaktion och tryckeri i byggnaden. När ÖT upphörde kom byggnaden att inrymma Eskilstuna-Sliperiet. Den fick då skyltfönster i bottenvåningen. Byggnaden står numera i Gamla Linköping.
Folkpartiets valvaka på Arboga Tidnings redaktion. Eskil Östlund läser det senaste valresultatet på teleprinterremsan för chefredaktör John Wallstöm (sittande). Stående, från vänster: Ulf Tillberg, Karl Waern, Eskil Östlund, Gösta Kvassman Sittande: John Wallström På skrivbordet står en räkneapparat och en radio. I bakgrunden skymtar en skrivmaskin.
Torghandel. Bakom ståndet arbetar Göte och Nanny Lundin. Till sin hjälp har de "Stallarns fru" (närmast kameran). Hon bor i Stora Sundby. Lådor med pelargoner och hinkar med blombuketter är uppställda till försäljning. Flera kvinnor står i kö för att få köpa. Till vänster ligger Rådhuset. I Kungshuset ligger Arboga Tidnings redaktion. Till höger ses Stadsgården.
påsiktsbild, bilder, fotografi
fotografi, photograph@eng
Björna socken. Björnsjö: Vättjärnshygget. Reaktion efter dikning(1912) Foto oktober 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No. 52 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Ungdomsförfattaren Lasse Ekholm besöker Kållereds bibliotek, år 1984. "Kålleredselevernas reaktion och teckningar på Lasse Ekholms "Den största kusligheten"." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Orig. text: 20 jan. Folkets Hus, Ågatan 57. Huitfeltska gården: Den östra delen av gårdens bostadshus uppfördes 1807 av landsfiskalen Karl Henrik Svan (1767-1832), den knuttimrade byggnaden förlängdes i början av 1830-talet av fältläkaren Karl Olov Bånge (1792-1838) och fick så sin släta panel. Byggnaden är ett av få bevarade exemplen på panelarkitektur i Linköping och finns idag i Gamla Linköping. År 1860 köptes gården av regementsläkaren Åke Huitfelt. Efter dottern Evas bortgång köptes huset av Folkets Husföreningen. I gathuset inrymdes en period Östergötlands Folkblads redaktion, ABF:s bibliotek och ett flertal fackföreningsexpeditioner.
Äspereds sn. Sundholms slottsruin. Sundholmen, slottsruin på en ö i sjön Tolken i Äspered, Västergötland, känd som sätesgård från 1300-talet. Ett medeltida stenhus i korsform utvidgades av Per Brahe d.ä. på 1500-talet till en kvadratisk renässansborg med källare och två våningsplan. Godset indrogs vid Karl XI:s reduktion, och slottet brann1706. Ruinen utgrävdes 1934-36.http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=318939
Anundsjö socken. Brattsjö: Ljusliden. björk med underbestånd av gran; björkbarkning delvis 1904, huvudsakligen 1913. Smågranarna visa stark reaktion de sista 2 åren. Foto september 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No. 19 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Porträtt av Christina Andersson från senare delen av 1890-talet. Född i värmländska Segerstad socken som dotter till rättaren Anders Olofsson och dennes maka Stina Jonsdotter. Som ung kom hon i pigtjänst på gårdar i hemsocknen men även en tid i Karlstad. I november månad 1885 fick hon oförklarat tjänst som hushållerska i redaktören och tidningsutgivaren Isidor Kjellbergs hushåll i Linköping. Den radikale Kjellberg bodde vid tiden med sonen Emil invid Storgatan strax öster om Sankt Larskyrkan. Stadsgården inrymde även redaktion och tryckeri för hans tidning Östgöten med flera utgivningar. Efter Isidor Kjellbergs bortgång 1895 fortsatte Christina sitt arbete i den nu vuxne sonen Emils hushåll. År 1902 följde hon med Emil Kjellberg och hans familj när de under våren flyttade till Helsingborg. Tiden i den nya staden blev emellertid kort för Christina. Hon avled i sviterna av magcancer i april månad 1904.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.