Farsta. Under medeltiden bestod Farsta by av två hemman vardera utgörande 5-öresland. De nämns i handlingarna 1322 och 1409. Gabriel Gustavsson Oxenstierna tillbytte sig bl.a Farsta från Kronan år 1640. Efter dennes död samma år ärvdes godset av riksrådet Gustaf Gabrielsson Oxenstierna. Det är troligt att gården senare fått namnet Gustavsberg efter honom. Han började bygga stenhuset vid Farsta. Första gången namnet Gustavsberg påträffats är i Värmdö kyrkoräkenskaper år 1687. År 1821 köpte grosshandlare Johan Herman Öhman Farsta för 45 000 riksdaler banko. 1852 köpte Samuel Godenius Gustavsberg. 1869-1924 ägdes Farsta av brukspatron Wilhelm Odelberg. 1924-1937 ägde bröderna Axel och Viktor Odelberg Gustavsberg och därefter Kooperativa Förbundet. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Från 299 kr
Lammhults herrgård, som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna! 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Sedan 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, har gården direkt eller indirekt varit i släkten Gyllensvärds ägo.
Herrgården som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna. 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Från 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, var gården direkt eller indirekt i släkten Gyllensvärds ägo. Corps-de-logiet - undervåningen är från 1810-talet och övervåningen tillkom på 1830-talet. Källarvåningen med sina metertjocka väggar är mycket gammal.
Porträtt av Hilda Lindgren. Dotter till landssekreteraren Adolf Lindgren och makan Johanna Maria Petré. Gift första gången 1862 med överste Christian Eric Ahlström och en andra gång 1885, men frånskild redan året därefter, med friherren och tulluppsyningsmannen Mårten Gabriel Leijonsköld Oxenstierna, vars efternamn hon kom att bära till sin död 1911.
Bild från invigningen av Gävle Museum den 29 september 1940. Främre raden fr.v. friherrinnan Sophie Louise von Plessen, Köpenhamn (syster till Antonie Rettig), fru Anna von Rettig, Åbo, överintendent Axel Gauffin vid Nationalmuseum, borgmästare Nils Berlin. Andra raden i mitten: mannen med mustasch är professor Axel Romdal från Göteborgs konstmuseum, samtalande med friherrinnan Aurore Oxenstierna-Klintberg.
Bild tagen vid invigningen av Gävle Museum den 29 september 1940. Främre raden fr.v. riksantikvarie Sigurd Curman, friherrinnan Sophie Louise von Plessen (syster till Antonie Rettig), Köpenhamn, fru Anna von Rettig, Åbo samt överintentdenten vid Nationalmuseum Axel Gauffin. Andra raden till höger friherrinnan Aurore Oxenstierna-Klintberg i samspråk med professor Axel Romdahl från Göteborgs konstmuseum.
Olympiska spelens kommitté för hästtävlingar 1912. Från vänster: major Frih C I Cederström, stallmästare grefve C I von Rosen, öfersten grefve E Oxenstierna, ordförande godsägare J Philipson, prins Carl, hedersordförande kapten Frih N Palmstierna, öferste B Munck, öfersten G Torén, löjtnant C Trädgårdh, ryttmästare grefve C Bonde, ryttmästaren grefve F F:son Wrede.
Mölnvik. Ingick i den förläning Sven Månsson fick på Norrköpings beslut villkor 1605. Oxenstierna bytte till sig gården 1637. Från 1806 och fram till nu hör gården till Gustavsberg. Nuvarande husen är gamla men moderniserade. Lilla Mölnvik är vackert beläget vid sjöstranden. Sista bofasta är Ludvig Westerlund som fick stället av sin far, rödfärgarn. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Skevik. Gustav Gabriel Oxenstierna ägde Skevik från 1640. Gården har skiftat ägare fram till 1760-talet då gården ägdes av en grosshandlare Almkvist som upplät den med nyttjanderätt till den finska sekten Skevikarna. 1903 köptes gården av Gustavsbergs kommun som transporterade köpet till Gustavsbergs fabrikers intressenter. Gården var en period även fattighus för Vermdö socken. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Betsede. Nämnt första gången 1646 då Oxenstierna fick den i förläning. 1907 sålde P O Wallin gården till direktörerna Hellman, Englund och Bergqvist. Den är nu delad i 90 delar. Krogen uppfördes på 1700-talet och låg mycket centralt vid landsvägen till Värmdö och vid vintervägen mot yttre skärgården. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Tjustvik och Lilla Tjustvik. Oxenstierna köpte Tjustvik 1645. År 1770 hörde gården till Farsta då den upptogs i bouppteckningen efter C O Hamilton. Den plundrades och brändes av ryssarna 1719. Överstelöjtnant B W Fock på Gustavsberg köpte Tjustvik på nytt år 1806. Åkerareal 50 tunnland. Siste torparen Lindgren 1910. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.