Station anlagd 1906. Envånings stationshus i trä, byggt i vinkel HvMJ , Vetlanda - Målilla Järnväg. Lastning vid magasinet. Nedlläggning av bandelen Sävsjö--Vetlanda-Målilla Målilla 1961-09-01

Från 299 kr

Dokumentation av väggmålningar i Ryets bibliotek 1992. Biblioteket har tömts på grund av nedläggning. Till vänster en målning av Stalleliden (nedre delen) i Roten M eller Fäberget och till höger Tommis' backstuga i nuvarande Bergspasset.

Från 299 kr

Dokumentation av väggmålningar i Ryets bibliotek 1992. Biblioteket har tömts på grund av nedläggning. Till vänster ser man en del av Grevedämmet 31 samt Sågdalens bro och till höger ser man Fåfänga på Nybyggaregatan 3-5.

Från 299 kr

Dokumentation av väggmålningar i Ryets bibliotek 1992. Biblioteket har tömts på grund av nedläggning. Till vänster en målning av Mosstorpet i Lackarebäck, långt upp i Svejserdalen och till höger ser man Stalleliden (nedre delen) i Roten M eller Fäberget.

Från 299 kr

Dokumentation av väggmålningar i Ryets bibliotek 1992. Biblioteket har tömts på grund av nedläggning. Till vänster ser man Kvarnfallet 31 vid Grevedämmet (till höger ses Sågdalens järnvägsbro) och till höger ser man Fåfänga på Nybyggaregatan 3-5.

Från 299 kr

Dokumentation av väggmålningar i Ryets bibliotek 1992. Biblioteket har tömts på grund av nedläggning. Man ser målningar av Mosstorpet i Lackarebäck, Stalleliden i roten M, Tommis stuga i Kleva, Kvarnfallet 31 vid Grevedämmet och annat. Här är konstnärens signatur (okänd).

Från 299 kr

Dokumentation av väggmålningar i Ryets bibliotek 1992. Biblioteket har tömts på grund av nedläggning. Till vänster en målning av Åkerblads stuga i Rambodal och till höger Mosstorpet i Lackarebäck, långt upp i Svejserdalen.

Från 299 kr

Trafikplatsen öppnades 1917-12-16 av Borås - Ulricehamns Järnveg. Station anlagd också samma år. Stationshus i en och en halv våning, putsat, och av samma typ som i Dalsjöfors. Stationen avbemannades 1961. Trafiken upprätthölls till banans nedläggning 1985.

Från 299 kr

Håll- och lastplats öppnad med banan 1917. En- och en halv vånings stationshus i trä. Väntkur uppsattes vid avbemanningen. Godstrafiken upphörde under 1960-talet, medan persontrafiken var kvar till banans nedläggning 1985

Från 299 kr

Station anlagd 1906. Envånings stationshus i trä, byggt i vinkel HvMJ , Vetlanda - Målilla Järnväg Tåg 385Y förbigår 9861Z i Järnforsen. Nedlläggning av bandelen Sävsjö--Vetlanda. Målilla 1961-09-01 Motorvagn Yo1 (735?)

Från 299 kr

Station anlagd 1906. Envånings stationshus i trä, byggt i vinkel HvMJ , Vetlanda - Målilla Järnväg. Hållplats och väntkur för SJ bussresenärer vid vägskälet Gavån hållplats. Ursprungligen byggt för Axel Johanssons Omnibusstrafik. Nedlläggning av bandelen Sävsjö--Vetlanda-Målilla Målilla 1961-09-01

Från 299 kr

Dokumentation av väggmålningar i Ryets bibliotek 1992. Biblioteket har tömts på grund av nedläggning. Första till vänster är en målning av Kvarnfallet 31 vid Grevedämmet (med Sågdalens järnvägsbro), andra till vänster är Fåfänga vid Nybyggaregatan 3-5. Till höger ses Åkerblads stuga i Rambodal.

Från 299 kr

Vy vid Varnumskulle. Station anlagd 1917. Stationshus i en och en halv våning, putsat byggt enligt Arkitekt Rudolf Lange, Göteborg. Vattentorn i tegel fanns här. Stationen avbemannades 1961. Stationshuset utbjöds till försäljning 1973. En öppen väntkur uppfördes nära det söder om stationshuset belägna godsmagasinet. Trafiken upprätthölls till banans nedläggning 1985. Trafikplats anlagd 1917

Från 299 kr

Vy vid Varnumskulle. Station anlagd 1917. Stationshus i en och en halv våning, putsat byggt enligt Arkitekt Rudolf Lange, Göteborg. Vattentorn i tegel fanns här. Stationen avbemannades 1961. Stationshuset utbjöds till försäljning 1973. En öppen väntkur uppfördes nära det söder om stationshuset belägna godsmagasinet. Trafiken upprätthölls till banans nedläggning 1985. Trafikplats anlagd 1917

Från 299 kr

Vy vid Aspanäs. Håll- och lastplats öppnad med banan 1917. En- och en halv vånings stationshus i trä bygggt Enligt ritningar av arkitekt Rudolf Lange, Göteborg. Väntkur uppsattes vid avbemanningen. Godstrafiken upphörde under 1960-talet, medan persontrafiken var kvar till banans nedläggning 1985. Hållplats anlagd 1917. Mekanisk växelförregling.

Från 299 kr

Vy vid Aspanäs. Håll- och lastplats öppnad med banan 1917. En- och en halv vånings stationshus i trä bygggt Enligt ritningar av arkitekt Rudolf Lange, Göteborg. Väntkur uppsattes vid avbemanningen. Godstrafiken upphörde under 1960-talet, medan persontrafiken var kvar till banans nedläggning 1985. Hållplats anlagd 1917. Mekanisk växelförregling, kontrollås

Från 299 kr

T semafor Stationshuset, en våning i trä, uppfört 1907. Kombinerat med poststation. Huset kvar ännu 1977 klätt med Sisiplattor och använd som bostad. Godsmagasinet var flyttat från Solberga station (tillhörde tändsticksbolaget) och revs 1948. Ett lokstall av trä uppfördes i södra änden av bangården. Ett nytt lokstall i tegel uppfört 1929 med tre stallplatser. Efter järnvägens nedläggning användes stallet som mekanisk verkstad till 1976 då det revs

Från 299 kr

Nedläggning av kloakledning 1921 - 1922. Den aktuella kloaken rann dels mot Hulesjön dels mot Torbjörntorp. Det beslöts att en kloakledning skulle byggas. Arbetet utfördes som nödhjälpsarbete åren 1921-22. Arbetsstyrkan uppgick till mellan 25 och 30 man. De flesta kom från andra orter. Många arbetslösa stenhuggare från Bohuslän deltog liksom gjuteriarbetare från Köpings Mekaniska Verkstad. Den enda "maskinella" utrustning som fanns till hjälp var en stubbrytare och en kran. Diket grävdes 5 meter djupt. Som draghjälp hade man stenkärror och två hästar. Ledningsdragningen gick från undergången vid snickerifabriken - under järnvägen - till Mössebergsgatan - Nils Ericsonsgatan mot Norra undergången.

Från 299 kr

Nockeruds skola, interiör 1931. Lärare: Folke Sundqvist Främre raden fr.v: 1. Kjell Alexandersson, Björnhult 2. Alf Alexandersson, Björnhult 3. Gerd Augustsson, Nockerud Andra raden fr.v: 1. Solveig Skog, Vikbärnsholm 2. Albert Olofsson, Pankan 3. Rune Karlsson, Nockerud 4. Maj Augustsson, Nockerud Tredje raden fr.v: 1. Valle Karlsson, Nockerud 2. Ingemar Augustsson, Nockerud 3. Runo Jansson, Nockerud 4. Fjärde raden fr.v: 1. Olle Jansson (bror till nr 3, rad 3) 2. Åke Gustavsson, Gunnerud 3. Majbritt Leandersson, Nockerud 4. Miriam Gustavsson, Gunnerud B3-skola med intagning vatannat år, alltså ena året åk 1-3-5, nästa år åk 2-4-6 i skolan. Bostaden bestod av två rum och kök, det senare upptogs till större delen av en spis med kupa. Köksfönstret vätte åt skolsalen och är det som syns på bilden. En tidigare elev berättar att Mathilda Storm, Sundqvists företrädare, kunde stå i köket och steka fläsk eller sätta på annan mat, medan hon samtidigt höll ett öga på barnen genom det öppna fönstret. Dörren på fotot leder till kapprummet, där f ö ingen värmekälla fanns, varför dörren måste stå öppen om vintrarna. F. Sundqvist tog lärarexamen 1929. Efter värnplikt i Borås blev han lärare i fortsättningsskolan i Ransberg. Från 1930 i Hova kommun. Först sjukvikarie i Gastorp och från vt 1931 lärare i Nockerud; efter skolans nedläggning 1936 lärare i Grimstorp och Hova centralskola. Pensionerades 1971. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Scanpump i Mölndal. I mitten av 80 talet fanns funderingar att flytta tillverkning av pumpar från Gothia pump i Höör till pumptillverkningen i Mölndal. För att visa samt att intressera de som var anställda på Gothia att det fanns möjligheter att flytta till Mölndal och få arbete på pumptillverkningen där, bjöd man därför hit de anställda i Höör f;r att tillsammans med sina familjer se vilka möjligheter som fanns för utveckling och anställning. På bildenhälsar VD Hans Borneson de hitresta från Höör välkomna till Mölndal. Undertecknad visade verkstaden och efter detta fortsatte undertecknad att med buss transportera samtliga runt i Mölndal för att marknadsföra densamma, både visa bostadsområden samt naturområden runt staden. M.V.H Lennart Wall Anställd 51 år på “Pumpen” (Längst av alla) (2015-10-11) Jo det byggdes nytt i orten Höör under pompa och ståt. Det var flera “tunga” besökare från näringslivet i regionen vid invigningen av den nya fabriken som levde några år. Det som sedan hände var att den typen av pumpar som tillverkades på Gothia var av större del fartygspumpar. Då marknaden för dessa avtog kanske p.g.a konkurrens från Asien så blev det som man uttryckte sig Gothia “blöder” ett uttryck för att det ej var lönsamt längre. Då undertecknad deltog i samtalen om nedläggning av Gothia samt eventuell flytt till Mölndal var intresset mycket svalt för en flytt till Mölndal. De flesta som hade anställning på Gothia hade ju villor, barn samt bekantskapskretsen på orten. Några enstaka nappade på erbjudandet, oftast hade de någon form av specialkunskap så deras förhandlings möjligheter var av större dignitet. (2015-10-12)

Från 299 kr