Carl Eriksson har samlat sina fyra yngsta barn för en fikastund i trädgården till kyrkoherdebostället i Västra Ryd. Bostället disponerar han i egenskap av socknens kyrkliga ledare. Tiden är omkring 1890.
Från 299 kr
Medfaren men unik dokumentation av den äldre kyrkoherdebostaden Gräsnäs i Styrstad socken. Tiden tolkas till 1870-tal och därmed torde vi se kyrkoherdeparet Johan Fredrik Boström och Sophia Ulrika Möller med familj. Kyrkoherdebostället kom att ersättas med en nybyggnation 1885.
Kyrkoherdebostället i Sund, Södra Vi socken, Sevede härad i Småland, Kalmar län. En tvåvånings träbyggnad vars förstukvist är övervuxen med klängväxter. På trappan står tre kvinnor och ett barn. På gårdsplanen en gräsbevuxen rundel.
Backstugan Gärdet under Västerlösa kyrkoherdeboställe. Bilden visar stugans skick 1942. Enligt källorna var den sist boende änkan Johanna Sofia Larsson, avliden 1915. Fram till 1907/08 var även änkans dotter inneboende med sina fyra oäkta barn. Vy från söder.
Kyrkoherde Carl Reinhold Siegbahn (1802-1872) med makan Agnes Christina Enelius (1819-1908). Här porträtterade i norrköpingsfotografen John Eschrichts ateljé omkring 1865. Vid tiden för bilden var makarna bosatta i Smedby kyrkoherdeboställe med anledning av Carl Reinholds tjänst i Vånga församling.
Porträtt av prostinnan Sally Röhl. Född i Stockholm 1813 gifte hon sig 1835 med konsistorienotarien i Linköping, Carl Metzén. Maken kom senare att prästvigas och från 1853 var makarna bosatta i Klockrike genom mannens kyrkoherdeuppdrag därstädes. Hon avled på kyrkoherdebostället Täcktö i maj månad 1871. Hon hade då varit änka i knappa två år.
Prästgården sedd från trädgården 1920. Som ett unikum kan nämnas att Prästgården under medeltiden och fram på 1800-talet ej räknades till stadens område. Enligt Kungl. Maj:ts utslag den 14 mars 1879 förordnades att kyrkoherdebostället med 1880 års ingång judiciellt, administrativt och ecklesiastikt hänseende skulle skiljas från Luttra socken och Vartofta härad samt att i stället förenas med Falköpings stad. Som vederlag skulle staden under 20 år till Luttra kommun erlägga ett belopp, motsvarande kommunalutskylderna för prästgården.
Vreta kloster kyrkoherdeboställe. Ursprungligen uppförd år 1754 i ett plan. Byggnadens nuvarande utformning kom till vid en ombyggnad år 1791. Mangårdsbyggnaden består av ett reveterat tvåvåningshus i för tiden typisk stil med mansardtak och en trekantsgavel på takfallet över entrén. Dokumentation av Östergötlands museum omkring 1944.
Kyrkoherdeboställe i Ekshärad socken, Älvdals härad, Värmland. Bostadshuset i två våningar med två flyglar ligger inbäddat i grönska. På gårdsplanen står en flaggstång. Gården är inramad av en frodig häck och staket. Vid grinden står två kvinnor och en hund. I bakgrunden skogsbeklätt berg.
Porträtt av Evald Stenhammar. Född i Häradshammar 1824 som son till prosten Christian Stenhammar och makan Anna Charlotta Kernell. Efter teologiska studier vid Uppsala universitet inflyttade han till Linköping 1865 för tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Efter en tid åter i Uppsala för fortsatta studier och vidare som prästvigd docent inflyttade han 1876 en andra gång till Linköping, nu tillsammans med hustrun Anna Charlotta Holmberg och parets fyra barn. Skälet var erbjudande om tjänst som så kallad domkyrkosyssloman vid sidan av kyrkoherde i Vreta kloster och Stjärnorp. Från år 1878 var familjen bosatt i Vreta klosters kyrkoherdeboställe.
Ett av tiden förbleknat porträtt som enligt påskrift återger prostinnan Wallström i Högby. Försämringen må vara förlåten då vi bevittnar en av de allra tidigast födda östgötska kvinnor som finns fotograferade. Prostinnan Wallström hette Vendela och innan hon blev änka 1854 bar hon efternamnet Roselius. Född i Ringarums socken 1784 som dotter till prosten Magnus Roselius och dennes maka Anna Beata Sigismundsdotter. Från 1808 var hon gift med spinnhuspredikanten och sedermera komministern i Norrköping, Magnus Wallström. År 1813 flyttade paret till Högby där maken utnämnts till kyrkoherde. Äktenskapet bar sex barn mellan åren 1809 till 1824. Efter makens bortgång fick hon lämna kyrkoherdebostället i Högby och hon, som tiden uttryckte, logerade en tid i Allhelgona och vidare i Veta innan hon fann sin slutliga vistelse i Herrberga. Där avled hon den 16 januari 1878, nära 94 år. Som hon önskat begravdes hon på, vid tiden, Herrberga nya gravplats.
Råshult
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.