Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Frankrike, 1955. Motiv av Pierre Emile Martin 1824-1915 Fransk uppfinnare av framställning av smidbart järn i flamugn: "Martinprocessen" 1865 i Järnverket i Sireuil (Charente)
Från 299 kr
Granskning av "Framställning om postgirokonto". Bildmaterial til diaserien "En dag på Postgironkontoret", att visas för besökare i anslutning till studiebesök och i den interna undervisningen. Se även Postens Kundtidn 1/1965
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Spanien, 1930. Motiv av Asmodeus och Cleofas Symbolisk framställning av flygning "Målning av Goya. 1746-1828. 100-årminne av hans död. Goya Serie."
'Bildtext: ''Anläggning för framställning av japanpärlor vid japans östkust.'' :: 2 personer bär på en stång med behållare, på brygga. Vy ut mot havet. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5118:1-6.'
Matriser i brons för framställning av pressbläcksdekor på hjälm från folkvandringstid-vendeltid. En man med yxa i högra handen och i den vänstra ett tjockt rep, som omsluter halsen på ett stort djur, vilket sitter på bakbenen.
Liljesten, medeltida gravhäll av kalksten, försedd med en framställning av en stiliserad växt, ofta i form av ett träd. Framställningen är sammansatt av ornament som var vanliga under medeltiden, bl.a. den franska liljan. Ornamentiken är utförd i låg relief och fyller nästan hela gravhällens yta. Överst finns ofta ett kors. Ornamentet brukar tolkas som symbol för livsträdet. I Sverige förekommer denna framställning nästan uteslutande i Västergötland. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=241471
kvinna, fotografi, photograph
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schematisk framställning skärpa och oskärpa. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 141.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Brasilien, 1934. Motiv av Symbolisk framställning av flygning: "-Detalj från monumentet i S.t Cloud, Paris över Santos Dumont, 1873- 1932, brasiliansk flygplanskonstruktör och pilot. - 1-sta nationella luftfartskongress i Sao Paulo, 1934."
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schematisk framställning av Horsts anordning för trefärgsfotografering. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1386.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schematisk framställning av mätsökare. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 215.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Framkallning, kemi. Schematisk framställning av framkallningsförloppet enligt Webbs silverelektrodteori. (Efter C.E. Mees i Nature.) För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 425.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Troligen grafisk framställning av astigmatismen hos tre olika objektiv. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 89.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schematisk framställning av ett magnetiskt elektronmikroskop. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 930.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Troligen grafisk framställning av astigmatismen hos tre olika objektiv. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 89.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Övre bilden: Schematisk framställning av högtrycksform och deras infärgning. Undre bilden: Färgvals, handvals.
Grafisk framställning af abonnentökningen i AB Stockholmstelefon. Muralmålning på väggen i fastigheten Malmskillnadsgatan 26 (nr 28 enl äldre beteckning) på bottenvåningen. Anträffades i slutet av 1967 i samband med att den gamla inredningen tillvaratogs för uppsättning i det blivande Telemuseum. Storlek: ca 3,45 x 2,12 m. Malmskillnadsgatan 26-30 uppfördes av Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag och togs i bruk 1887.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. Grafisk framställning av Fechners resultat ang undersökning kring gyllene snittet. För mer info: Se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Sid 913.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.