Luck och Co, Drottninggatan 18, Gävle. Augusti 1945. Percy Frére Luck, född 14 februari 1844 i Brighton i England, död 22 december 1915 i Stockholm, en engelsk importör och grosshandlare, var verksam i Sverige under större delen av sitt liv. Efter studier vid Eton anställdes Luck vid Englands största trävarubolag och kom som dess representant till Sverige och Sundsvall. Där gifte han sig med en sågverksägardotter, och startade 1874 egen firma inom trävarubranschen, med kontor i Stockholm. Hans affärsvänner uppmanade honom att införskaffa det engelska te han bjöd på under sina affärsresor, vilket inte fanns att köpa på den svenska marknaden. Öppnade därför den så kallade Theboden i Cervinska huset vid Malmtorgsgatan. Affärerna gick bra och sortimentet utökades till andra specerier och konserver. Ett handelsbolag med kontor i London bildades 1880, tillsammans med två landsmän och butiken flyttade till Jacobsgatan 18. Kompanjonerna köptes ut 1890 då bolaget omvaldes till Percy F Luck & Co handelsaktiebolag. Samtidigt startade man egen fabrikation och förädling av importerade råvaror som choklad, torkade och färska frukter, men även konserver av grönsaker från egna odlingar runt om huvudstaden. Man expanderade även på landsorten, så som Gävle 1897. Tack vare goda förbindelser med välkända utländska firmor kunde Luck introducera flera nya artiklar för den svenska marknaden, bland annat bananer på 1890-talet. Inom firman arbetade flera kvinnliga befattningshavare på olika nivåer, vilket var ovanligt för tiden
Från 299 kr
Luck och Co, Drottninggatan 18, Gävle. Augusti 1945. Percy Frére Luck, född 14 februari 1844 i Brighton i England, död 22 december 1915 i Stockholm, var en engelsk importör och grosshandlare, som var verksam i Sverige under större delen av sitt liv. Efter studier vid Eton anställdes Luck vid Englands största trävarubolag och kom som dess representant till Sverige och Sundsvall. Där gifte han sig med en sågverksägardotter, och startade 1874 egen firma inom trävarubranschen, med kontor i Stockholm. Hans affärsvänner uppmanade honom att införskaffa det engelska te han bjöd på under sina affärsresor, vilket inte fanns att köpa på den svenska marknaden. Han öppnade därför den så kallade Theboden i Cervinska huset vid Malmtorgsgatan. Affärerna gick bra och sortimentet utökades till andra specerier och konserver. Ett handelsbolag med kontor i London bildades 1880, tillsammans med två landsmän och butiken flyttade till Jacobsgatan 18. Kompanjonerna köptes ut 1890 då bolaget omvaldes till Percy F Luck & Co handelsaktiebolag. Samtidigt startade man egen fabrikation och förädling av importerade råvaror som choklad, torkade och färska frukter, men även konserver av grönsaker från egna odlingar runt om huvudstaden. Man expanderade även på landsorten, så som Gävle 1897. Tack vare goda förbindelser med välkända utländska firmor kunde Luck introducera flera nya artiklar för den svenska marknaden, bland annat bananer på 1890-talet. Inom firman arbetade flera kvinnliga befattningshavare på olika nivåer, vilket var ovanligt för tiden
Farbror Anjous Ungdomar, Gävle. "Musikdirektör Anjou samlar omkring sig en stor skara sång och musikintresserade ungdomar och ger konserter vid flera tillfällen. Här en bild från någon fest, möjligen Lucia, men troligare Dir. Anjous någon bemärkelsedag.
Trubaduren och viskompositören Alf Hambe håller tillsammans med gruppen Vindharpan konsert i Ekenskolans gymnastiksal i Kållered, år 1983. "Trubaduren Alf Hambe höll tre konserter i Ekenskolan." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Sporthallen i Linköping dagen innan invigningen den 6 oktober 1956. Arkitekt Hans Westman. I Corren kunde man läsa: "Östergötlands första stora arena för inomhusidrott" och att den kunde nyttjas för konserter, föredrag, utställningar och konserter, Parken färdigställdes sommaren 1958. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Taket på sporthallen i april 1956. De eleganta betongbågarna bortades rena inför invigningen av sporthallen. Invigningen av sporthallen var den 6 oktober 1956. Arkitekt Hans Westman. I Corren kunde man läsa: "Östergötlands första stora arena för inomhusidrott" och att den kunde nyttjas för konserter, föredrag, utställningar och konserter, Parken färdigställdes sommaren 1958. Takarbete. Tak. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
krukmakare, fotografi, photograph
Gamla dammbron i Hällbo med timmerlada, som nu är riven. Personerna okända. "Vi smågrabbar brukade spela fotboll på sidan om ladan. Grindstolparna fick göra tjänst som det ena målet, det andra fanns på andra sidan landsvägen." Här höll Utomhertens tre körer konserter (en manskör och två blandade körer). Ledare för körerna var Spinnarmästare Lindblom, Västansjö.
Beata Carolina Östberg-Horwitz som Boccacio på Nya Teatern. Östberg, Carolina, 1853-1924, opera- och konsertsångerska (sopran). Ö. var anställd vid Stockholmsoperan 1874-77 och 1888-1906. Hon spelade operett på Nya teatern i Stockholm 1879-85, turnerade med Wagners "Valkyrian" på europeiska kontinenten 1882-83 och gav konserter i USA 1892-94. Ö. var en av sin tids främsta svenska operaartister som bar upp en stor del av repertoaren av bl.a. Mozart, Wagner, Verdi, Meyerbeer och Donizetti. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=353226
Vykort, "Tjolöholm. Storstugan och skolsalen." Interiörbild. Storstugan var folkets samlingsplats och ritades, liksom slottet och arbetarbyn, av arkitekt Lars Israel Wahlman. Här hölls fester, konserter, föredrag, symöten, sångövningar, söndagsskola och helgmålsbön. Bibliotek och skrivmateriel fanns också tillhands, som man kunde ta i anspråk vid skrivplatsen intill brasan. Barnen gick endast sitt första år här, undervisade av diakonissan som bodde på ovanvåningen. Varje vecka hade barnen också slöjdlektioner i Storstugan. Byggnaden ligger i arbetarbyn nedanför slottskyrkan.
"Gruppbild från 'Fruktanvändningskursen i Varberg 1910'. Översta raden 3:e från höger är Anna Paulsson, Stenastorp, Vinberg." De kvinnliga kursdeltagarna sitter arbetsklädda på utsidan av Societetshuset. En kostymklädd man står i trappan till höger. På och vid bordet till vänster har grönsaker och rutfrukter arrangerats, medan flaskor och burkar står på bordet till höger; troligen med saft och sylt. Undertill en fruktlåda. På marken mellan borden står en konserveringsapparat. Vid 1900-talets början blev hermetisk (lufttät) inkokning av matvaror i glasburkar, ett nytt sätt att konservera matvaror i hemmen. Då förstörs bakterier och andra mikroorganismer. Apparaten består av kittel med lock, termometer och innerställning (står till vänster) med tillhörande klämmor/fjädrar. I kitteln placeras burkarna ovanpå varandra på innerställningen med gummiringar under locken. Översta burken i varje stapel spänns fast i ställningen med en klämma för att pressa fast locken och göra burkarna lufttäta.
Brevkort, "Tjolöholm. Storstugan." Storstugan till arbetarbyn vid Tjolöholms slott stod klar 1903. Fotot är sannolikt taget i samband med det eller den närmaste tiden därefter. Där bedrevs godsets skola för förstaklassarna i den lilla salen, ingången till vänster, men i den stora samlingslokalen i mitten hölls konserter, föredrag, helgmålsböner, fester, symöten m m. Här kunde arbetarna också förkovra sig i böcker och tidskrifter eller använda skrivmaterielet som tillhandahölls. Kyrkan ligger på en höjd till vänster ur bild och arbetarstugorna hitom på samma sida. På kortet har någon skrivit "Kyrkan bland Hedlunds kyrkor", vilket anspelar på att Hans Hedlund var arkitekten bakom kyrkan. Lars Israel Wahlman var arkitekt till slottet och stugorna. Förebild till Storstugan var det halländska högloftshuset.
fotografi, bilder
- Föremål -
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.