Kungsgådens herrgård i Ovansjö. Bostad för Per Eriksson och Hedvig Ulfsparre. 1925 köptes Kungsgården av brukspatronen i Hofors, Per Eriksson. Den framstående industrimannen hade ett starkt intresse för jordbruk vilket tog sig i uttryck i anläggningen omkring gården. Efter brukspatron Erikssons död 1928 övergick Kungsgården till fröken Hedvig Ulfsparre. Genom hennes testamente kom egendomen i slutet av 1967 att försäljas till Gävleborgs läns hushållningssällskap. Sällskapet hade sedan 1949 arrenderat åkerjorden och uppfört en studiegård i avsikt att här koncentrera sin kursverksamhet.
Från 299 kr
Vad som tilldrog sig intresse från Östergötlands museums sida att 1972 dokumetera fastigheten i hörnet av Snickaregatan-Ågatan i Linköping är oss okänt. Byggnaden ansågs vid tiden knappast bära några högre arkitektoniska värden eller vara rivningshotad. Förhoppningsvis kommer framtidens betraktare visa större tacksamhet för bilden och oavsett ett tidsdokument. Vem minns exempelvis butiken som i stunden hade utförsäljning i husets gatuplan eller Dagmar Wiqvists pälssömmeri i samma läge.
Trygghetsboendet Aspen under uppförande 1975. 76 lägenheter skulle det komma att bli vid sidan av restaurang och andra biutrymmen. Namngivet efter kvartersnamnet Aspen. Av akademisk betydelse byggdes större delen av anläggningen i det utsorterade kvarteret Arbetaren, som uppgått i Aspen efter att den planerad Biblioteksgatan inte kom att realiseras. Av större intresse är den blandning av hus som kom att ingå i anläggningen. Utvalda huskroppar ur det äldre bestånden renoverades och integrerades med behövlig nyproduktion.
Motiv ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som i avsaknad av information och möjligheter till identifikation vi endast kan spekulera kring. Händelsen var uppenbart väl förberedd och rönte stort intresse. De svenska och norska unionsflaggorna ger bilden en hitre tidsgräns och äreporten har krönts med Riksvapnet. Ett kungabesök kan vara en så god gissning som någon. Föremålet för hyllningarna skulle då varit Oscar II på sejour i sitt hertigdöme Östergötland.
Sommaren 1904 gjorde fotograf Didrik von Essen sig ärende till Hjulsbro med omnejd. Om han lockats av en beställning eller besökte området av eget intresse är oklart men hur som ställde han för detta motiv upp sin kamera uppströms Hjulsbro sluss och frös en unik vy. Mycket i blickfånget är idag förändrat men till vänster om slusspassagen skymtar den gamla stenvalvsbron som ännu utgör ett landmärke. På höjden till vänster ses något av bebyggelsen vid Hjulsbro gård.
Ett vardagligt motiv från Linköping 1927. Bakom kameran stod den fotointresserade, nu pensionerade, generalmajoren Fritz Lovén, som gärna dokumenterade förändringar i sin hemstads stadsbild. För denna tagning var det sannolikt det nyinvigda Delfinpalatset som tilldrog hans intresse. I ögonblicket fick han även med en del av Trädgårdstorget i förändring. Det nyuppförda huset hade placerats vid sidan av gatusträckningen och öppnat upp torgets yta och som nu kunde göra platsen rektangulär.
Några grabbar följer nyfiket fotografens intresse av deras kvarter. Lutade mot dasslängan vid det gamla magasinet såg de sannolikt områdets värden på skilda vis. Amanuensen Bengt Cnattingius representerade Östergötlands museum, med vad det betydde, och gossarna var i sin vardagliga verklighet. Oavsett hur området upplevdes skulle husen rivas inom kort och Cnattingius var där för att samla dokumentation innan det var för sent. Foto 1926.
Europeiska byggnadsvårdsåret 1975 var ett projekt med syfte att väcka allmänhetens intresse för byggnadskultur. 17 europeiska länder deltog, däribland Sverige. I Linköping och vid Östergötlands museum uppmärksammades året med utställningen "Riva eller restaurera". Frågan var naturligt förankrad och särskilt grundad genom en av museet då nyligen genomfört inventering av Linköpings centrala bebyggelse. Ett resultat av inventeringen blev för övrigt utgåvan "Låt husen leva i Linköping" som får betraktas som standardverk i ämnet.
Utgrävning Qvantenburg ,Genom utgrävning av Dalaborgs slott i Bolstad socken, Dalsland, har ett av våra mindre modeltidsfästen bragts i dagen, vilket erbjuder åtskilligt av intresse, icke minst därigenom att här för första gången yppats möjlighet att någorlunda rekonstruera en anläggning, vars huvudbyggnad varit till största delen uppförd av trä. Borgen är belägen på sätesgården Qvantenburgs ägor på en bcrgudde i Vänern omkring en kilometer nordost om Dalbergsåns mynning. provgrävning 1931 av Hjalmar Larsen.
Avskrift av tidningsartikel: "Staden köper fastighet. Drätselkammaren i Uddevalla föreslår stadsfullmäktige att för 32.000 kr. inköpa fastigheten kvarteret Krabbe 1 (Strömbergsgatan nr. 1). Säljare är advokaten Henry Friberg såsom boutredningsman i dödsboet efter änkefru Adamine Wassenius. Tomtens areal är 415 kvm. och fastighetens taxeringsvärde 9.000 kr. Det är främst ur gaturegleringssynpunkt som staden har väsentligt intresse att komma i besittning av denna mark. Vid framtida bebyggelse på området Frankenberg synes förbindelsen hit lämpligen böra ordnas med ianspråkstagande av bl.a denna tomt."
Johan Bernhard Lundberg. Lundberg i "Alperna", botanisk trädgård öster om prästgården. Spänstigheten och ungdomligheten han besatt ända till sin död tillskrev han själv allt det friluftsliv han idkat särskilt i sökandet efter sällsynta växter. Somliga hade väl svårt att förstå Lundbergs intresse för spiritism, men f.ö. hördes aldrig några andra omdömen om filantropen än "den snälle Lundberg". Se: Kjell Kolthoff "Mitt liv i naturen", sid 22 -Med en naturentusiast i västgötamarker.
Odlingslandskap och väl avgränsad järnåldersbyggd med fornlämningskoncentration av järnåldersanläggningar samt spår av medeltida vägsträckningar utmed huvudstråket mot Trondheim (Pilgrimsvägen). Fornlämningsbistånd av mindre gravfält, ensamliggande fornlämningar samt husgrundsterrasser. En enstaka och ovanlig anläggning av monumental karaktär är "starkotters grav" den ligger inom ett gravfält och består av en rektangulär stensättning med tät stenfyllning. Av kommunikationshistoriskt intresse är bevarade delar av de medeltida vägarna mot Norge, den anslutande "Finnhuvudvägen" från Tuna kyrka samt en S:t Olofskälla.
Tolv män i kostym vid bord. Fotografens ant:Karlstads Sparbank. 13 juni 1822 öppnades Karlstads Sparbank men 22 mars samma år grundades Sparbanken. Hos allmänheten var det ett stort intresse när banken öppnades. Första året uppgick insättaravtalet till 243 stycken och behållningen till 2,199 riksdaler. 1857 33 år senare var insättarna 5380 stycken och behållningen 388,414 riksdaler. 1867 erhöll banken sin egen byggnad belägen vid Kungsgatan där verksamheten bedrivs. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Åtta män i kostym vid bord. Fotografens ant: Karlstads Sparbank. 13 juni 1822 öppnades Karlstads Sparbank men 22 mars samma år grundades Sparbanken. Hos allmänheten var det ett stort intresse när banken öppnades. Första året uppgick insättaravtalet till 243 stycken och behållningen till 2,199 riksdaler. 1857 33 år senare var insättarna 5380 stycken och behållningen 388,414 riksdaler. 1867 erhöll banken sin egen byggnad belägen vid Kungsgatan där verksamheten bedrivs. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Tolv män i styrelserum. Fotografens ant:Karlstads Sparbank. 13 juni 1822 öppnades Karlstads Sparbank men 22 mars samma år grundades Sparbanken. Hos allmänheten var det ett stort intresse när banken öppnades. Första året uppgick insättaravtalet till 243 stycken och behållningen till 2,199 riksdaler. 1857 33 år senare var insättarna 5380 stycken och behållningen 388,414 riksdaler. 1867 erhöll banken sin egen byggnad belägen vid Kungsgatan där verksamheten bedrivs. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.