Lantbrukare A M Johansson med lie av norsk typ med s.k. fångorv. Lieskaftet upptill tillplattat och vilar mot överarmen då man slår. Brynet är helt av s.k. svartek och hållas så som bilden visar för att alltid vara till hands. Bomarken Nössemark
Från 299 kr
fotografi
"Olympiasegrarna hyllas. Kungliga Svenska Segelsällskapet hyllade de framgångsrika svenska seglarna i Los Angeles. Här ovan hedersgästerna uppställda på ett led framför styrelsebordet. Närmast kameran Sven Thorell, sedan Martin Hindorff, Tore Holm, Olle Åkerlund och Åke Bergqvist. Civilingeniör [sic] Tore Holm fick K.S.S.S. guldmedalj."
Hanebo kyrka. Rester av en äldre kyrka från slutet av 1100-talet. Den kyrka i romansk stil ersattes i början av 1300-talet av ett stort kyrkorum i gotisk stil. Kyrkan förlängdes åt öster och breddades åt söder. År 1708 förstorades fönstren och fönsterglas sattes in. 1776 - 1778 utökades kyrkan med korsarmar åt norr och söder och blev en korskyrka. 1876 uppfördes ett kyrktorn som ersatte en tidigare klockstapel som stod vid kyrkans sydvästra hörn. Tornet byggdes av gråsten och tegel och försågs med en kopparklädd huv och en tornspira med ett förgyllt kors. Ett tornur färdigställdes 1877 av Pellas Erik Persson från Mora.
Dörröverstycke från Pellas, Mälbo, Hedesunda socken, målat 1808 av Hans Wikström. Ägare syskonen Simonsson, Vinnersjö, Hedesunda socken. Text omgiven av rokokomässiga ornament i blått mot vit bakgrund: "Målat År 1808. I dag äro i Lifwet i detta hus följande människor. Gamla bonden N.O.S. förr år 1751. Hust. A.I.D. förr år 1736. Nuvarande Husbonden är Nämndeman J.I.S. född år 1764. Hustrun B.L.D.Född år 1755. Barnen äro J.i.S. född år 1789 d. 18 april. L.I.S. född år 1797 d. 28 januari. Hans Wikström."Storlek 0,38 X 1,38 m.
Sixten Nilsson i arbete med bysten på G. A. Andersson, K. M. W:s grundare. Sixten Nilsson (1911-1962), var verksam som skulptör, målare, grafiker och tecknare. Lärare i teckning och bildhuggeri vid Karlstads yrkesskola. Studerade vid Académi Scandinave i Paris för bland annat Despiau 1935, vid Konsthögskolan i Stockholm för Nils Sjögren 1936-40 och vid Escuela Superior de Bellas Artes de San Jorge i Barcelona 1952-53. Studieresor till Norge, Frankrike och Spanien. Han är främst representerad i Karlstad bland annat med bysten över K. M. W:s grundare G. A. Andersson på Hagatorget och på Värmlands museum. Källa: Svenskt konstnärslexikon, 1957.
"Hybelejen" av Sixten Nilsson (gips). Sixten Nilsson (1911-1962), var verksam som skulptör, målare, grafiker och tecknare. Lärare i teckning och bildhuggeri vid Karlstads yrkesskola. Studerade vid Académi Scandinave i Paris för bland annat Despiau 1935, vid Konsthögskolan i Stockholm för Nils Sjögren 1936-40 och vid Escuela Superior de Bellas Artes de San Jorge i Barcelona 1952-53. Studieresor till Norge, Frankrike och Spanien. Han är främst representerad i Karlstad bland annat med bysten över K. M. W:s grundare G. A. Andersson på Hagatorget och på Värmlands museum. Källa: Svenskt konstnärslexikon, 1957.
Relief av Abraham Unger; skulptör Sixten Nilsson. Sixten Nilsson (1911-1962), var verksam som skulptör, målare, grafiker och tecknare. Lärare i teckning och bildhuggeri vid Karlstads yrkesskola. Studerade vid Académi Scandinave i Paris för bland annat Despiau 1935, vid Konsthögskolan i Stockholm för Nils Sjögren 1936-40 och vid Escuela Superior de Bellas Artes de San Jorge i Barcelona 1952-53. Studieresor till Norge, Frankrike och Spanien. Han är främst representerad i Karlstad bland annat med bysten över K. M. W:s grundare G. A. Andersson på Hagatorget och på Värmlands museum. Källa: Svenskt konstnärslexikon, 1957.
Två bilder av "Syster Maja", kvinnohuvud i gips. Visad på Värmlands konstförenings utställning 1937. Sixten Nilsson (1911-1962), var verksam som skulptör, målare, grafiker och tecknare. Lärare i teckning och bildhuggeri vid Karlstads yrkesskola. Studerade vid Académi Scandinave i Paris för bland annat Despiau 1935, vid Konsthögskolan i Stockholm för Nils Sjögren 1936-40 och vid Escuela Superior de Bellas Artes de San Jorge i Barcelona 1952-53. Studieresor till Norge, Frankrike och Spanien. Han är främst representerad i Karlstad bland annat med bysten över K. M. W:s grundare G. A. Andersson på Hagatorget och på Värmlands museum. Källa: Svenskt konstnärslexikon, 1957.
Byst, G. A. Andersson, K. M. W:s grundare. Sixten Nilsson skulptör. Sixten Nilsson (1911-1962), var verksam som skulptör, målare, grafiker och tecknare. Lärare i teckning och bildhuggeri vid Karlstads yrkesskola. Studerade vid Académi Scandinave i Paris för bland annat Despiau 1935, vid Konsthögskolan i Stockholm för Nils Sjögren 1936-40 och vid Escuela Superior de Bellas Artes de San Jorge i Barcelona 1952-53. Studieresor till Norge, Frankrike och Spanien. Han är främst representerad i Karlstad bland annat med bysten över K. M. W:s grundare G. A. Andersson på Hagatorget och på Värmlands museum. Källa: Svenskt konstnärslexikon, 1957.
Cyklisten Lasse Nordwall hyllas av Ylva Andersson med en livboj. Nordwall vann två svenska och två nordiska mästerskap. Tillsammans med sin fru drev han först café Vega och senare Park hotell. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Länsmuseet i Linköping 1948 och ännu en tid skulle skyltningen annonsera byggnadens två museer, stiftelserna Östergötlands museum och Linköpings stads museum för skön konst. Det var ett omaka par samlingsförvaltare. Det förstnämnda bildat 1884 och med en önskan om kulturhistorisk bredd, där en förlöpare till museet kan sökas i Östergötlands fornminnesförening initierat redan 1864. Det senast nämnda tillkommet efter att läkaren Charles Emil Hagdahl år 1897 testamenterat sin digra konstsamling till Linköping stad. De bägge museerna skulle enligt stiftelseurkunderna hållas åtskilda men omständigheter kom att föra samlingarna samman i bildens och den 1939 invigda museibyggnaden. Först vid 1983 års ingång nådde det långdragna arbetet att sammanslå de bägge stiftelserna fullbordan. Vy från Gråbrödragatan.
Arbogautställningen ska hållas 1935. Planeringen började flera år innan. Den utsedda bestyrelsen är här samlad till första mötet. Vänstra raden, från vänster: Sigfrid Silfverling, Hanna Hartelius, Ernst Asp, Gustaf Johansson, Sven Lind och Axel Lundberg. I mitten: Wilhelm Wester Högra raden, bakifrån: Erik Wettergren, Sven Drakenberg, Edvard Brattström, Johan Jansson, Nils Levert, okänd, Bertil Post och Per Bohlin. Mötet hålls en trappa upp på Rådhuset. En kristallkrona hänger i taket och en pendyl på väggen. Till höger ses en öppen spis. Läs gärna Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok 1959 om förberedelserna.
Vykort, "General Peklins fängelse å Fästningen". Det finns en skröna om att generalmajoren Carl Fredrik Pechlin (1720-1796), som dog på Varbergs fästning, skulle ha suttit i källarhålan dit den lilla porten på bilden leder. Sanningen är att hans tid (1792-1796) som "bekännelsefånge" på fästningen var mer bekväm. Han fick bo i Kommendanthuset och ha både betjänt och ett par av sina pigor från sitt gods Ålhult i Småland till att passa upp honom. Han tilläts även gå ner till staden. Långt fram i tiden blev han namngivare till "Pechlins gränd" i södra delen av centralorten Varberg. En minnesplatta på torget söder om kyrkan utmärker hans gravplats, som påträffades invid dåvarande kyrkogårdsmuren först 1858. Pechlin var med all säkerhet en av de främsta konspiratörerna bakom mordet på Gustav III, men detta förnekade han. Han dömdes av Högsta domstolen att insättas på bekännelse, alltså att hållas fängslad till han bekände, först på Karlstens och därefter på Varbergs fästning, där han förblev till sin död.
Giftermål var en synnerligen viktig händelse på Masses tid, inte bara för brudparet, utan också för släkterna och gårdarnas fortlevnad. Det handlade mycket om ekonomi. Bröllopet var inte bara en angelägenhet för familjerna, utan hela umgängeskretsen deltog på olika vis. Masse har här fotograferat den hedersbevisning brudparet och brudens hem erfor i form av äreport och allé. På Kauparve Larssons part skulle bröllopet hållas i slutet av oktober och därför har man valt granar till allé från gatgrinden till manbyggnadens trappa. Ute vid grinden står en äreport. Mitt i vägkorsningen, det s k Kotorget, står huvudäreporten och längre bort mot kyrkan ytterligare en äreport, alla troligen uppsatta av både släkt och vänner. Det här var mer än brukligt, varför brudparet måste ha varit mycket uppskattade. I bakgrunden rakt fram ses Fie Danielssons gårdspart. T h ses Bjärges Lars Jakobssons, f d båtsman Glans torp. Bostadshuset var nybyggt 1908, men den agtäckta ladugården är kvar sedan båtsmanstiden. Vägarna kantas av bandtunar.
År 1805 inköpte det då nybildade assemblé- och spektakelbolaget tomten i hörnet av Sankt Larsgatan-Ågatan i Linköping. Redan året därpå stod bolagets hus färdigt, som under ungefär ett århundrade kom att bli centrum för stadens nöjesliv. Så kallade assembléer skulle i regel hållas en gång i veckan med umgänge, musikunderhållning och dans, likväl som delar av byggnaden kunde abonneras för privata tillställningar. Ett större rum i husets bottenvåning utgjorde assemblésal och var försedd med musikläktare och väggfasta bänkar. Bord och stolar kunde lånas efter behov. Vidare fanns "runda förmaket" och ett särskilt rum för biljard. Norra delen, husets högra i bild, inrymde matsal, några mindre rum för främst slutna sällskap och kök, som alla hyrdes av gästgivare. Byggnadens övre våning togs så gott som helt i anspråk för en teatersalong. Huset revs 1901 för att ge plats för Riksbankens imposanta bankhus i nygotik.
I äldre tider låg en del av Östra Husby socken norr om Bråviken. För att invånarna i den delen skulle slippa den tidvis besvärliga vägen till sockenkyrkan, tillkom ett kapell i början av 1600-talet. Kort därefter skapades Kvarsebo socken som ett annex till Lunda i Södermanland, som därav kom att höra till Strängnäs stift. Socknen blev inte östgötsk förrän den överfördes till Linköpings stift 1952. Kyrkan på bilden är en senare skapelse. Den äldre kyrkobyggnaden förföll alltmer under 1700-talet och mot seklets slut ansågs den vara utom räddning. Ritningarna till en ny tilltänkt kyrka godkändes av Gustaf III den 3 december 1781. Av olika skäl kom arbetena emellertid igång först 1807. En första gudstjänst kunde hållas vid julottan 1808, men fullt färdig stod hon inte förrän 1813.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.