Nygatan 35 i Linköping har varit en plats med skilda funktioner genom åren. Fram till att Marcus Wallenberg tillträdde stiftets biskopstjänst, var huset familjens bostad och benämns därför som Wallenbergska gården. Ett av barnen som föddes i huset var för övrigt Oscar André, grundaren av det Wallenbergska imperiet. I en senare tid var Östgöta-Tidningens officin inrymd i byggnaden och efter en period med herrekipering minns många adressen som platsen för Eskilstuna-Sliperiet. Sedan slutet av 1980-talet står huset i friluftsmuseet Gamla Linköping i funktion som apotek. Här dokumenterat 1973.
Från 299 kr
Masse har stått på backkanten och tagit denna bild av Karlssons uthus. Dessa ladugårdsbyggnader var bland de största och ålderdomligaste i socknen vid förra sekelskiftet. Den långa bulladugården med agtak var mycket välbyggd. Den innehöll två fähus med varsin hoimd, hörum, i sin vänstra del och till höger om ladportarna låg ladan, utanför vilken det ligger en väldig halmstack. Ladugårdsflygeln till vänster innehöll en mängd funktioner. Troligen håller man på och kör in hö just här, höhäcken står på vägen under luckan till loftet. Man ser hur vägen ner till Nybro svänger ner här framför ladugården. Den gick vidare ner till grannparten, vars flygel skymtar till höger och därefter ner mot Närkån.
Masse kallar denna vackra byggnad för lammhus, men den innehöll många funktioner, det finns fyra dörrar. Den hitre dörren verkar onödigt bred för att vara till ett lammhus, snarare till russ. Utrymmet intill skulle kunna ha varit en hoimd, men varför dörr då? Den nya dörrarna gick kanske till en vagnbod och längst bort var det kanhända lammhus. Det är vedtravar mot gaveln, något utrymme tjänade möjligen som vedbod. Men det är bara en grov gissning. Halmtaket avslutas på sedvanligt sätt med breda vindskivor med den dekorativa avslutningen upptill. Och en fågelholk som på nästan alla äldre uthus.
Visst är den imponerande, vasaborgen i Vadstena. Denna sommardag i början av förra seklet var amatörfotografen Carl Sundström och gissningsvis åtminstone en bekant på besök för att beskåda slottet och rimligtvis annat som den pitoreska staden kunde erbjuda dem. De hade inte åkt långt. Sundström var vid tiden handlare i Viby så sannolikt hade de tagit tåget från Mantorp. Slottet de besåg hade på beslut av Gustaf Vasa uppförts som försvarsanläggning i mitten av 1500-talet, men hade i mer fredlig tid fått skilda funktioner, så varierande såsom husrum för damastväveri som sädesmagasin. Från år 1899 gav slottet plats för Landsarkivet.
Eketorps borg är en fornborg från järnåldern belägen på Alvaret i Gräsgårds socken på sydöstra Öland. Borgen byggdes ut avsevärt under medeltiden och har genom tiderna haft växlande funktioner; från tidigare defensiv ringborg till medeltida fristad, och senare förläggning för en kavallerigarnison. Under 1900-talet rekonstruerades Eketorp och blev ett populärt turistmål. Platsen har använts för att visa medeltida hantverk och tekniker och har också använts för att iscensätta medeltida slag.Eketorp är det enda av 19 kända förhistoriska försvarsverk på Öland som har blivit fullständigt utgrävt. Bara vid Eketorp hittades 24 000 olika föremål. Södra Ölands odlingslandskap klassades 2000 som världsarv av Unesco. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Dokumentation av Läkerol. Manövertavla till NID5, gjutmaskin. Här kan operatören göra vissa manövrar. Maskinen startas och stängs av. I sidmatningens funktioner, lådräknare, gjutslagsräknare m.m. På den övre delen av panelen sitter en översiktsskiss över maskinen. Det som ser ut som svarta prickar är röda lampor som tänds när något är fel. Maskinen stannar och röd lampa indikerar var felet uppstått. Detta underlättar för operatören vid felsökning. Vid sidan av manöverpanelen syns utmatningen. Här sker automatisk stapling av lådor med nygjutna produkter. När tre staplar staplats på pallen skjuts pallen automatiskt ut och truckföraren lyfter av pallen för att därefter placera pallen i ett torkskåp.
Kanslihuset 2006 Informationstavlan över funktioner / personer i kanslihuset (K0074-001) var målad direkt på väggen i nedre hallen. Ålder på infotavlan är osäker, kansker från 1920-talet. Men den är säkert målad före 60-talet då bataljonscheferna flyttade till andra byggnader. Lägg märke till den udda grafiska lösningen att placera "nedre botten" högst upp. Eftersom tavlan var inaktuell under senare år placerades en modern utsvängbar infotavla över väggmålningen. Guldramen är ditmålad -- förmodligen under 90-talet. När VASALLEN övertog byggnaden efter regementets nedläggning målades raskt den fina väggmålningen över.
Ljusnarsberg 919
Södra Finnfall
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.