Foto av en grupp kvinnor, en man och barn framför en farstukvist. Text vid bild i album: "På besök hos Algrens i Uppsala".
Från 299 kr
Gårdshus vid Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i en våning med farstukvist med lövsågeri. Uppförd under 1800-talets andra hälft. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Ett äldre par framför en farstukvist. Mannen står intill kvinnan som sitter på en stol. Mannen har en käpp i handen och kvinnan ett hopfällt parasoll.
Stuga med stenkantad grusgång fram till ingången, vars farstukvist har figursågade räcken och takdekor, Kolla, Kungsbacka. Längs gången är rabatter anlagda. (Se även bildnr G8514)
Från vänster: Lennart, Sten, Dagmar och Sture födda Gustafsson. Hästarna heter Gulli och Lova. Stensered, Drängsered. Huset har en farstukvist med snickarglädje. (Se även bild HB52)
Två kvinnor och flicka på en farstukvist med snickarglädje. Flickan, i folkdräkt, står intill en sittande kvinna i mörk dräkt. En annan yngre kvinna sitter i hörnet på farstun.
Stenhuggare Edvard Nilsson Bohult, Sonen Carl Nilsson, hustru och moder, en släktbild tagen framför ett bostadshus med farstukvist. De bägge äldre personerna sitter vid ett bord på vilket det står ett par kaffekoppar och några vaser.
Holmåkra, Tomesa i Sällstorp. Familjen med sex barn står på den stenbelagda gården framför ingången till mangårsbyggnaden. Entrén har en bred farstukvist med snickarglädje, såsom dekor runt skärmtakets kant såväl på ovan- som undersidan. Ovanför sitter ett lunettfönster (halvmåneformat).
Grimmared, Låbäck, bostads- och uthus som alla är omålade. Bakom gården reser sig ett berg. Utanför stugans farstukvist står husbonden och makan sitter bredvid honom med ett litet barn i knät. Åkrarna går nära in på husen.
Fagereds hembygdsgård framför en barrträdsdunge. Gården består av en tvåvåningsbyggnad med "skånke", dvs en tresidig farstukvist med stor nyckelhålsformad öppning, sammanbyggd med en långsträckt envåningslänga. En bred trappa i slänten leder upp till avsatsen där byggnaden ligger. Text till bilden: "Hembygdsgården Fagered. Fageredsaffären". Bild 2 visar bilden som vykort.
Enligt anteckning på fotots baksida: "Gunnarsgård, när det fanns kvar. Vallda." "Broa" är överstruket. På bilden står familjen på trappan utanför husets s k skunke (inbyggd farstukvist med bänkar på sidorna) och betraktar en hög med stockar/stolpar nedanför dem. Omkring sekelskiftet 1900.
Gårdshus vid Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i en våning med farstukvist med lövsågeri åt öster. Vindsvåning med två fönster bred frontespis. Huset ägdes 1878 av skolläraren i Sjögestad, August Palmgren. En ritning till ombyggnad detta år är signerad byggmästarna August Påhlman och Oskar Göransson. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning.
En vinkelbyggnad i två våningar vid södra änden av Gränna torg. Byggnaden har locklistpanel och fönsterfoder i mörkare färg. Farstukvist till höger mot Brahegatan och port in mot gården till vänster, mot torget. En väggskylt vid porten: "Hvetlanda-Boden". Tre kvinnor och två barn står vid porten.
Stuga med två ingångar i Algusered, "mellersta gården norr om vägen". Algusereds gård. Dörrarna är försedda med så kallad "skunke/skonke", en inbyggd farstukvist med välvd öppning och som ofta har inbyggda bänkar längs sidorna. I förgrunden en stenmur med trappa och till vänster ett fågelbord.
Gamla Dala (Dalen) i Sällstorp, torp under St Råryd. Torpet revs 1931. Här är familjen Johansson samlad framför vävstugan, fr v: Vera, Tilda (med flickan på armen), Johanna-Britta och August Johansson sitter med Melan mellan sig och Anna längst till höger. Den lilla stugan är omålad, har en liten farstukvist och stråtak (troligen halm).
Larssons har utökat huset med ett köksbakbygge och byggt ihop det med flygeln och här har man fått en vardagsingång via en liten farstukvist. Masse har ställt upp delar av familjen framför huset. Från vänster ses troligen mågen Jakob Larsson 27 år, hustrun Elisabet 51 år med hund, okänd, Oskar 57 år, dottern Emilie 27 år och okänd. Möjligen är de okända Masse själv med hustrun Majken.
Detta lilla hus är en mycket liten parstuga med ett rum på varje gavel, en farstu på framsidan mot landsvägen och en vardagsingång på baksidan genom en liten farstukvist direkt till köket. Huset är ett pinnmurshus: en enkel bulstomme håller samma tunna väggar av småsten och bruk, utvändigt klädda med brädpanel. Taket är täckt med spån. T v skymtar den lilla bulladugården, se Bild 751.
Denna lilla stuga låg omkring 150 m väster om Botels Bodins på Hemmor grund. Här bodde på 1860-talet Lars Löfgren född 1837 från Hemmor och hans hustru Charlotta Maria född Tellström 1839 från Ardre. De fick döttrarna Anna 1870 och Laura 1880. Laura gifte sig med Oskar Jakobsson Bjärges, se Bild 561 och 562. Vad som hände med övriga familjen är ännu inte känt. Vid skiftet kom denna boplats att tillhöra Botels. Byggnaderna revs 1921. Bilden visar en liten inpanelad bulstuga av troligen mycket hög ålder. I hörnet står det sannolikt någon form av farstukvist. En mängd små skjul skymtar bakom staketet. Det här var förmodligen en fattig boplats. Vad de levde av är inte känt.
Detta lilla hus är en mycket liten parstuga med ett rum på varje gavel, en farstu på framsidan mot landsvägen och en vardagsingång på baksidan genom en liten farstukvist direkt till köket. Huset är ett pinnmurshus: en enkel bulstomme håller samma tunna väggar av småsten och bruk, utvändigt klädda med brädpanel. Taket är täckt med spån. T v skymtar den lilla bulladugården, se Bild 751. Denna boplats kom till omkring 1875 när Lars Lyander född 1850, son till båtsmansdottern Greta Cajsa Bofred på När, gift 1878 med Johanna Alström född 1853 från Buttle byggde här. De fick sonen Edvin 1885, gift med Elna Maria Lindholm från Tveta. Edvin blev lokförare och bodde i Västerhejde. Lars dog tidigt och Johanna bodde kvar i huset till sin död 1937, då Edvin och Elna ärvde det. Fastigheten köptes till sommarbostad 1950 av Gösta Pettersson i Stockholm. Nya ägare Anette och Göran (?) Lövgren... Vem flickan är på bilden är inte känt. Kanske en sondotter till Hanna.
Det anspråkslösa torpet Sveden bar en ålderdomlig prägel redan när fotografen Thorin passerade stugan sommaren 1920. Den väderbitna timmerstommen hade nödtvunget brädfodrats men inte kostats på någon färg. En farstukvist hade kommit till och gårdsplanen grusats, likväl som boende låtit växlighet ta plats endast till trevnad. Det nämnda hade i torpets tidigare tid ansetts gränsa mot tillgjordhet men nu hade nya seder fått fäste även i den enklaste miljö. Något kunde bero på hemmets upplåtelseform. Sveden var, åtminstone en tid, så kallat förpantningstorp med en säkrare besittningsrätt för de boende och rätt att få ersättning för gjorda förbättringar vid eventuell återinlösen. Störst betydelse låg ändå i vem som disponerade platsen. I Svedens fall var det torparen Alfred Karlsson Öster och som vi rimligtvis ser stå lutad mot trädgårdsbordet under vårdträdet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.