Statens Järnvägar, SJ 100019 Q23. Godsvagn med långt isärdragna balkar och 4800mm bredd. Vikt 100 ton. Transport av stator från ASEA, Västerås till Biskopskulla.
Från 299 kr
Wargöns AB. Byggnation av PM 5 1959-60. Foto och påförd text av dåvarande ritkontorschefen Ragnar Söderberg. Byggnaden för PM 5 börjar taga form, arbetet med grundplintar o balkar är klart och formsättningen av källarplanet är i full gång.
På en av Marias balkar syns ett rektangulärt urtag, sannolikt för en stötta och inte en karvel. Balken skall vridas ett kvarts varv åt höger för att ligga rätt.
Skeppet har både tvärsgående och längsgående balkar, som stärker upp skrovet och masterna. Den övre balken i bild har fallit ner. Balkvägaren syns ligga snett ner till höger i bild.
Ändarna på vissa balkar har som denna en avslutande knopp, som sannolikt låst och förstärkt skrovet. Urtag för bordläggningen syns tydligt. Detta är en typisk medeltida lösning för att förstärka skeppen
Nybygget nr 92, en fiskebåt till ett fiskelag i Bohuslän, ligger vid varvets utrustningskaj och det helt färdigställda däckshuset lyftes ombord dels med förhyrd transportkabel kran, dels med varvets egen stationära kran. Kranen låter däckshuset sakta sänka sig ner över hålet i däcket. Huset vilar på balkar, som hänger i wirar.
En för Storsudret ordinär vast av kalksten med någon gråstensinblandning. Balklidets balkar är för klena och krokiga. Här har Masse rätt om hailvast. Se Nr 218. Lägg märke till att gräset är slaget utanför vasten, det var de fattigas foderplats, de fick ta hö och beta på vägkanter och dikesrenar.
Däcket fotograferat med Vrak 2 i ryggen i riktning söderut. I den fyrkantiga öppningen syns 10 urtag för gretingen. Notera även de tunnare balkar som syns. De sitter direkt under däcket och hålls upp av karvlarna. Syftet med dessa är att stärka däcket vid belastning av tungt artilleri. Liknande lösning kan ses i Vasas (1628) däckskonstruktion.
Kattspåren är skarvade i höjd med stormastens förmodade placering centralt i skeppet. Urtag för stöttande balkar kan ses i två av kattspåren, se röda pilar. Bilder är ett urklipp från ortofotot baserat på 3D modellen som togs fram. Delar av byssan kan ses i bildens högra nederkant
Skissen på Apollo visar att skeppet bör ha varit bestyckat och däckat som skissen visar. Med tanke på konstruktionen och de kraftiga dimensionerna bör skeppet ha kunnat ta tung bestyckning, delvis lik Vasas avseende det tyngre artilleriet. Sannolikt har det varit möjligt att placera stöttor även mellan undre och övre batteridäck, men inga av dessa balkar kunde med säkerhet dokumenteras. . Layout: Alexander Rauscher.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.