Direktör Carl Lorichs majestätiska hus i Linköping. Platsen på stadens högre höjder bär en komplicerad historia som här inte är platsen att närmare gå in på. Vi börjar istället med nämnde Lorich och med upplysningen att han inflyttade till Linköping 1903 för att raskt involvera sig i stadens näringsliv. Redan samma år lät han förvärva den tingsgård som tidigare låg på tomten till hans blivande huskomplex. Tingsgården hade förr fungerat som privatbostad och var herrgårdslik, om än stadd i visst förfall. Lorich önskade i ett första skede att renovera huset. Byggnadsnämnden ansåg dock att Lorichs förslag var så genomgripande att den var att betrakta som nyproduktion. Som sådan stipulerades för Storgatan att byggnaden skulle ha stomme av sten. Då den gamla byggnadens kärna var timrad, såg sig Lorich ingen annat råd än att riva den vackra bygganden. Den avrivna tomten gav den förmögne Lorich fria händer att uppföra en av Linköpings mest påkostade privatbostäder. Här en vy från Storgatan mot husets västfasad. Fototid 1916.
Från 299 kr
Sjösås gamla kyrka - Den allra tidigaste kyrkobyggnaden i Sjösås var troligen en stavkyrka med en sakristia av sten, uppförd under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes under 1200-talet av en kyrka i liggtimmer. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som alltså utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan fick en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773-1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by 1865, övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Sjösås gamla kyrka. Den allra tidigaste kyrkobyggnaden i Sjösås var troligen en stavkyrka med en sakristia av sten uppförd under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes under 1200-talet av en kyrka i liggtimmer. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Under 1200-talet byggdes en kyrka av liggtimmer i Sjösås. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende, flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943 - 1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
lampa, utklädnader, man, hallar, girlanger, lykta, flicka, lyktor, hall, kvinnor, utklädnad, lampor, lut-förhallar, girlang, flickor, kvinna, män, lut-förhall, barn
Åtvids gamla kyrka 1917. År 1885 beslutades att kyrkan skulle rivas till förmån för den nya kyrkan som invigdes samma år. Gamla kyrkan förföll men kom aldrig att rivas. Efter en tids restaurering kom den istället att nyinvigas 1957.
Gunnebos trädgård inramades tidigare av trästaket och balustrader av trä. De förföll snabbt och försvann men de gamla staketen och balustraderna återskapades i vår tid till sitt ursprungliga utseende.
Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Tureborg Ture Malmgren, grundare av tidningen Bohusläningen är borgens upphovsman. Bygget, som påbörjades 1899 och pågick till 1912, blev aldrig helt klart. Efter Ture Malmgrens död 1922 fick borgen förfalla och 1950 förstördes den av eld.
Gunnebo slott med parken. Bilden visar Gunnebo slott från söder, med den i fransk stil ordnade parken. Slottet byggdes under åren 1784 - 1796 av den rike göteborgsköpmannen John Hall d.ä. Denne lät egentligen uppföra slottet såsom ett sommarställe för sig och sin familj. I familjen föddes en son, som också fick förnamnet John. Han kallades med tiden John Hall d.y. Sonen var föräldrarnas "ögonsten". Som liten fick hann sova i en silvervagga, och den stolte fadern betygade, att sonen skulle bli så rik, att han aldrig någonsin skulle kunna bli fattig. Här på Gunnebo fördes på den tiden ett festligt liv. Många fina herrskap kom hit från Göteborg för att roa sig och njuta av det lyxiga livet. Här fanns bl.a. stora växthus (orangerier), där man odlade vindruvor, apelsiner och andra sydfrukter. Fadern hade stor affärsverksamhet i Göteborg, men sonen, som en gång skulle övertaga sin fars affärsrörelse, var inte intresserad av sådan sysselsättning. Han tyckte det var mera intressant att ströva omkring i skog och mark och studera naturen. Särskilt var han fängslad av att studera ormarnas liv. Han hade t.o.m. en "ormgrop" på Gunnebo. Efter faderns död måste dock sonen överta skötseln av affärerna. Det lyckades dåligt. Hans medarbetare lurade honom, affärerna gick i konkurs och till slut måste t.o.m. Gunnebo säljas. John Hall d.y. for då till Stockholm för att övervaka rättegången, som blev en följd av konkursen. Han sökte hjälp hos sina vänner att återfå sin egendom, men ingen var villig att bistå honom, och han blev nu alldeles utfattig. Det berättas, att han strövade omkring på gatorna och fick tigga sitt bröd. Till slut dog han utarmad och glömd i ett brygghus i Stockholm. Gunnebo såldes på auktion 1833 och gick sedan genom många ägares händer och råkade då i förfall. År 1889 inflyttade friherre Carl Sparre och hans maka Hilda Sparre på Gunnebo. Dessa makar försökte återställa Gunnebo i sitt ursprungliga skick. Efter deras död inköptes egendomen av Mölndals stad år 1949, och slottet och parken vårdas nu såsom ett särskilt kulturminne från gången tid.
Vårfruberga klosterruin
Varje gårdspart hade förr en egen smedja, men mot 1800-talets slut kom sockensmedjor med en smed som bara hade detta till yrke. De bönder som inte var intresserade av smide släppte då underhållet som här på Fie och smedjan förföll och revs bort. Synd på en vacker byggnad!
Brevkort vars motiv visar föregångaren i nyrenässans till dagens Tjolöholms slott. Byggherre var ryttmästare Werner Santesson och stod klar 1867 med 35 rum och enorm takkupol som vette åt havet. Men konstruktionen var undermålig då salthaltigt byggmaterial använts, så huset förföll kraftigt och revs i samband med att det nya slottet stod klart 1904. Nyrenässansbyggnaden hade också ersatt en äldre manbyggnad.
Den gamla kyrkan i Sankt Anna togs ur bruk efter att församlingens nya tempel stod klar år 1821. Utan funktion kom den gamla kyrkobyggnaden att förfalla, men räddades under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning från 1960-talets början. Här ett nedslag av arbetet sommaren 1965. Vy från norr.
Repslagaregatan i Linköping med gatunummer 13 i bildens mitt. Fotoåret 1955 ännu i tämligen bra skick. Med tiden kom gatuavsnittets hus att förfalla tills beslut togs om en bättre förvaltning av utvalda hus. Repslagaregatan 13 stod dock inte bland de som ansågs bevarandevärt.
Interiör av Sankt Anna gamla kyrkoruin. Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Ruinen av Sankt Anna gamla kyrka. Kyrkan togs ur bruk på 1820-talet. Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.