fotografi, bilder
Från 299 kr
Fotograf? Bild tagen på Vetlanda torg, 1 januari 1920, i bakgrunden syns dekorationerna för stadsinvigningen.
Jakob Alfvegren lär ha byggt detta hus redan 1885, det är mycket tidigt för den här typen av snickarglädjehus. Det syns att Jakob var byggnadssnickare och det var kanske det som gjorde att han följde med sin tid och därför var tidigt ute med ett modernt hus till sig och familjen. Ett annat årtal säger 1895, vilket verkar mera rimligt även om trädgården ser rätt uppvuxen ut. Huset har alla moderna attribut med liggande panel, spåntak, lövsågade dekorationer runt fönster och vindskivor, en öppen veranda och tom hängrännor och stuprör på framsidan. Jakob var född 1858 mitt över vägen och byggde här upp ett mindre lantbruk vid sidan av sitt byggnadssnickeri. Han var också spelman. Han gifte sig 1884 med Maria Alberina Levin född 1857 från Gerum och de fick två barn. Sonen Rudolf Alfvegren född 1890 tog över gården 1918. Han blev gift 1912 med Hulda Johanna Svensson född 1890 i Västerhejde och det var kanske de som köpte in merparten av jorden till gården. De fick två barn, varav dottern Hildegard Alfvegren född 1915 tog över 1949, gift 1940 med Charles Henry Hansson född 1914 från Robbenarve i Garde. De fick tre barn, men inget tog över gården, utan den såldes till guldsmeden Bengt Söderlund. Han sålde den avstyckade gården 1969 som fritidsfastighet till Sten Lindbom från Stockholm. På bilden ser vi en stolt Jakob Alfvegren posera utanför sitt hus!
Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Det har antagits att Tessin i utformningen av exteriörarkitekturen har inspirerats av kyrkobyggnaderna Il Gesù, Sant'Agnese in Agone och Santa Susanna i Rom. Den är byggd i modifierad barockstil, utan kupol och med höga fönsteröppningar. Kyrkobyggnaden är uppförd i långsträckt korsform med absider i öster och väster och korsarmar i norr och söder. Korsarmarna med sina tempelgavlar krönta med kandelabrar flankeras av fyra lanterninförsedda torn. Fasaden är rikt utformad med pilastrar. Byggnaden vilar på en hög sockel av granitblock med inslag av kalksten. Materialet i murverket består av ölandskalksten med gotlandskalksten i detaljer och dekorationer. Valven och portaler samt fönsteromfattningar är utförda i tegel. De fyra sidotornens lanterniner är byggda av trä. I det sydvästra sidotornet som fungerar som klockvåning hänger de tre kyrkklockorna gjutna i början av 1600-talet och överförda från den gamla kyrkan. Taket är beklätt med kopparplåt liksom lanterninernas karnissvägda huvar som kröns av eldurnor. Ingångar är belägna i norr ,söder och väster med portaler i olika utformningar. Södra och västra portalerna tillhör kyrkans byggnadstid. Den norra härrör från 1834. Yttermurarna har kalk och spritputsade fasadpartier i gult. Omfattningarna kring öppningarna har en ljusgrå färgton medan pilastrar och listverk är oputsade. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vykort, "Bäckgatan - Warberg". Gerlachska elektricitetshuset på Bäckgatan 2 i dåvarande kvarteret Prästgården, numera Kyrkoherden. Bakom syns Missionshuset som uppfördes 1906 efter ritningar av Gottfrid Ljunggren, och mellan kvarteren gick Slottsgatan. Där gavs 1920 järnvägen söderut en ny sträckning. Bilden är tagen mot väster. Hugo Gerlach köpte 1895 tomten mitt emot sina stallar för att uppföra sitt andra elverk. Det första hade han installerat i sin mekaniska verkstad och därifrån ledde han ström för att lysa upp sitt pampiga hem i korsningen Bäckgatan-Västra Vallgatan. Ritningen till elverket på Bäckgatan är signerad av C A Ljungqvist 1895 och i maj 1896 var anläggningen testad och i funktion, enligt en notis i Varbergsposten. Där uppges också att Gerlach inte hade för avsikt att leverera el till andra än sig själv. Han hade åtagit sig att anlägga planeteringar vid byggnaden och till vänster ses granar innanför gjurjärnsstaketet. Byggnaden var av tegel i två våningar, med apparaturen sannolikt i den låga bottenvåningen och på övervåningen ser en bostadsvåning ut att vara inredd. Fasaden har en ovanlig vågrät randning med en tidstypisk blandning av dekorationer från olika äldre arkitekturepoker, exempelvis renässans och barock.
Text i fotoalbum: "Juni 1918. Från kriget mot bolscehwikerna. Vår skyttelinje går fram. 11.6.18 Bolschewikernas ammunitionsdepot skjuten i brand af vårt art. Väldiga detonationer under 4 timmars tid."
Ett kranium från grav nr 2. som har ett par deformationer efter slag eller trepanation, och gravgåvor: Bronsölja, hartstätning, lerkärl, hästtand. Utgrävning och foto av Hilding Svensson.
Nedergården.1500-årig skelettgrav, utgrävd 1/5 1942. Fynd: Urna, hästtand, bronssölja, hartstätning, bronssölja, hartstätning till träkärl samt kranium, på vilket synes ett par deformationer efter slag eller från trepanation.
Kejserliga ryska decorationen, på Kongl. Riddarholms Torget, wid Swea Rikes konungs, Gustaf den III:s kröning, uti Stockholm år 1772..[Bild]
Utseende af decorationen på wästra sidan om kongeliga slottet i Stockholm, vid konung Gustaf den III:s och drottning Sophia Magdalenas kröning....[Bild]
Bilden visar en del av Karlstadskonstnären Olov W Nilssons originalmålningar i Herrhagsskolans aula från 1906. Dekorationerna finns kvar under Simon Sörmans nuvarande utsmyckning.
Ett juldekorerat mindre bord i Brattåshemmet 1970 - 80-tal. En del av dekorationerna är av pepparkaksdeg. På väggen ovanför bordet hänger en väggalmanacka.
Fotograferat av: Burmeister o Wain´s museum - Köpenhamn - Danmark Skrivet på baksidan: Interiör fra museets hall, i baggrunden en dampmaskine fra 1858. Dekorationerne paa piller og vägge er udfört af tegneren Poul Säbye.
Species Clypeorum,.[Bild]
Riksdagens 500-årsjubileum firas i Arboga. Kungafamiljen sitter med ryggarna mot fotografen. Prins Eugens profil känns igen under kungakronan i dekorationerna. Det är fullsatt i tältet på Hamntorget. Arbogautställningen pågår samtidigt.
Kvällsköer vid deklartionslådorna. Deklaranter ut i sista stund. Jättelådan vid Bonnierhuset vid Torsgatan var försvunnen i år. Meddelandet därom hade inte gått igenom.
Malmö Stadsteatersom vid tiden hade Europas modernaste scenmaskineri. Konstruktionena utarbetades av Götaverken i samråd med regissör Knut Ström, Göteborg samt arkitekterna Lallerstedt, Helldén och Lewerentz, 1944. Scengolvet genomkorsas av system som gör att de på scenvagnar uppburna dekorationerna kunna förflyttas praktiskt taget vart som helt över vridscenens och sidoscenernas golv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.