Solbergs kyrka. Arkitekt Otar Hökerberg, Stockholm. Nationalromantisk stil. Byggd i trä med högt och brant sadeltak med strävor mellan fönstren ända ned till sockeln. Taket är täckt med rött tegel och de panelklädda väggarna är tjärade. Ett mindre torn finns på takets västra del. Invändigt består väggarna av synligt timmer, takbjälkarna är synliga, bänkarna är blåmålade och predikstolen målad i grönblått. År 1952 gjordes en restaurering, då en ny snidad altaruppsats tillkom.
Från 299 kr
När den nuvarande stenkyrkan i Sjösås byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor som präglar kyrkan, tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773-1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan.
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891
Solbergs kyrka, interiör. Arkitekt Otar Hökerberg, Stockholm. Nationalromantisk stil. Byggd i trä med högt och brant sadeltak med strävor mellan fönstren ända ned till sockeln. Taket är täckt med rött tegel och de panelklädda väggarna är tjärade. Ett mindre torn finns på takets västra del. Invändigt består väggarna av synligt timmer, takbjälkarna är synliga, bänkarna är blåmålade och predikstolen målad i grönblått. År 1952 gjordes en restaurering, då en ny snidad altaruppsats tillkom.
exteriör
Frostviken 243:1
Frostviken 242:1
fotografi, påsiktsbild, bilder
Ström 332:1-3
Smedjan var en högst märkvärdig byggnad, som för brandfarligheten stod bak på tomten. Den var troligen byggd när gårdsparten kom till på 1830-talet, de orginella fönstren var upptagna senare. Dörrarna gick utåt som de gjorde på smedjor för att inte ta upp plats inne när man skulle arbeta. Dessuton fanns det en liten gångdörr på gaveln. Faltaket är brant som på 1700-talsbyggnader. En fågelholk sitter på nocken, holkar var förr mycket vanliga. De var inte till för fåglarnas bekvämlighet, utan för att man skulle kunna plundra bona - halstrade nykläckta fågelungar ansågs som en läckerhet!
Masse tycks ha haft bra kunskap om Lau innan han började fotografera 1902. Det märks att han valde att fota hotade byggnader och företeelser först om han kunde. Ändå försvann en del under den tid han var ute med kameran innan han hann ta någon bild. Här på Smiss har han förevigat ett liten enkel men mycket ålderdomlig byggnad, en lambgift som bara består av ett brant troligen halmtak. Så här fast mycket större såg bostadshusen ut på äldre järnåldern! Uppenbarligen användes den ännu som lambgift 1903, vilket den inte gjorde några år senare, se Bild 1050.
Ladugårdsbyggnaderna har förnyats rejält sedan Bild 832 och 834. Bara magasinet och vedboden på dess hitre gavel står kvar, magasinet har förlängts med en sektion som det ljusa taket visar. Den gamla stenbyggnaden med brant faltak är borta, liksom tröskhuset (möjligen ombyggt) och hela den gamla ladugården och en helt ny ladugård med fähusdel i sten och foderloft i trä under halmtak har uppförts. Hela längan mot vägen innehåller stall, kohus, grishus mm, medan den breda och höga delen hitåt innehåller lada med mycket stort loft.
Stenebergs sockerbruk. Sockerbruksladan vid Stenebergsparken är Gävles äldsta industribyggnad, uppförd 1739 i timmer och fick ett brant tak med takkupor. Eftersom den är en av få ännu bevarade industribyggnader av trä i landet förklarades den som byggnadsminne 1977. Sedan sockerbruket lagts ner startades ett värdshus i lokalerna. Därefter en buldan- och segelduksfabrik i några år. 1847 köptes Steneberg av Carl Fredrik Lindahl, se Lindahl & Runers mekaniska verkstad, som i ladan förvarade gjutmodeller. Huvudbyggnad, arbetarbostäder, sockerbruksladan och tillhörande mark köptes 1893 av Gävle stad. Sockerbruksladan var en tid magasin för Länsmuseets större föremål.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.