Färlövs kyrka
Från 299 kr
Färlöv
Tolfta 198
Tolfta 160
Araslöv
fotografi
Boningshuset till Bondorlunda Mellangård väcker i förstone inga andra tankar än vad äldre landsbygdshus i allmänhet plägar göra. Huset skulle oavsett komma i fokus och kunna kallas för "torpet som födde en bästsäljare". Här menas Ica-förlagets klassiker "Så vårdas torp och gårdar" och som blivit en riktig bästsäljare, rent av kallats byggnadsvårdarens bibel. Upprinnelsen står att finna i konstvetarna med mera Axel Unnerbäck och Göran Söderströms förvärv av fastigheten 1967. Då verkligt nedgånget men genom herrarnas varliga upprustning bildade arbetet fond för bokens tips och råd. Här dokumenterat en tid före dess, 1953.
Laholms rådhus vid Stortorget. Laholms rådhus är en av stadens allra äldsta byggnader och uppfördes redan 1794 efter ritningar av den kände profilen och stadsfältskären Johannes Emanuel Hausknecht. Huset nyttjades då bland annat också som våghus och arrest. Under dåvarande borgmästarens ledning, A P Ingemarsson, bildade man Laholms Sparbank 1857 och den fick också ta plats i rådhuset, närmare bestämt i rådhussalen. Där förblev man ända fram till 1894, då verksamheten krävde större utrymme. Sitt nuvarande yttre utseende fick byggnaden efter en renovering som gjordes 1905. Det mekaniska konstverket på husets södra gavel, Stig Blombergs "Riddarspelet", invigdes 1942.
Ågatan 37 och Klostergatan 23 i Linköping bildade i äldre tiden en fastighet. I ett lagt förslag att räta Ågatan skulle den tilltänkta sträckningen passerat genom tomten men av detta blev intet. Detta och inte minst den senare tiders rivningar i området har återkommande hotat husen in i vår egen tid. Den bortre längan revs mycket riktigt kort efter bildens tillkomst 1987 men den främre huskroppen räddades efter en infekterad tvist mellan kommunen och en då aktuell exploatör. Nedgånget och efter en brand återstod inte mycket av huset men efter återuppbyggnaden har fastigheten skänkt glädje som restaurang och är för Linköpingsborna väl bekant som Gula huset.
Ett sprucket glasnegativ, dessutom olyckligt exponerat och med påbörjad retusch. Likafullt har det värde i sitt frusna ögonblick av en svunnen tid. Byggnaderna till vänster i bild bildade vid tiden Brogrens bryggeri, senare mer känt som Centralbryggeriet. På motsatta sida av Stångån låg då som nu Stångs kvarns magasin, även om det redan vid tiden för bilden var länge sedan det maldes på platsen. Hitom kvarnbyggnaden skymtar Linköpings hamnkontor som tjänade trafiken både på Kinda- och Göta kanal. Vid kaj ser vi ångfartygen Ejdern och Nya Kinda.
Huvudbyggnaden på gården Ramsdal i Sankt Anna uppfördes omkring 1875 med ett vackert läge invid Sandfjärden. Gården ägdes då av Axel Nilsson och hans maka Anna Kristina Hallin. Efter att makarna avflyttade till Uppland 1877 kom Anna Kristinas bror, Karl Johan Hallin, att förvärva gården och här bildade han familj med hustrun Hedvig Durling. Vid tiden omkring bildens tillkomst genomfördes flera skiften i ägandet och brukandet av gården. Det finns ändå skäl att anta att vi på verandan ser dåvarande ägaren Sven Lorentz Johansson med sin maka Maja Kajsa Johansdotter och barnen Johan Egron och Ellen Maria.
Järntorget i mitten av oktober år 1953. Från vänster är adresserna Storgatan 60, 62, 64, 66. På bilden ser man arbetet med ett breddande av Storgatan. Byggnaderna på Storgatan 62, 64 och 66 flyttade till Gamla Linköping och bildade en kopia av Järntorget. I Gamla Linköping gavs platsen namnet Kryddbodtorget. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Fruktlådor i Torshill, Mörtfors. Lådorna tillverkade i början av 1950-talet, 1953-54 av Karl-Erik Bohmans morbror Algot Johansson, som även byggde och bebodde Torshill där lådorna fortfarande finns kvar. Algot Johansson avled 1973. Han var under en följd av år medlem i Mörtfors Fruktodlareförening, som han också var med och bildade i febr. 1946. I föreningens första årsberättelse skriver Algot Johansson som sekreterare bl a följande: "Föreningen hade vid årets början 37 medlemmar och vid dess slut 35. Under året har en kurs förekommit i trädgårdsodling".
Kommunistisk diskussion. 1948. År 1917 splittrades den svenska arbetarrörelsen när vänsteropposition i det socialdemokratiska arbetarepartiet bildade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, dit majoriteten av ungdomsförbundets medlemmar anslöt sig. 1921 antogs namnet Sveriges kommunistiska parti, som skulle komma att representera den svenska kommunismen. År 1929 kom den största splittringen i partiets historia då Karl Kilbom och större delen av medlemmarna uteslöts av Komintern, och flera medlemmar lämnade partiet. Karl Kilbom bildade tillsammans med Nils Flyg ett eget SKP det så kallade socialistiska partiet. Sverige hade nu ett SKP i Komintern och ett utanför. Det SKP som stod utanför komintern kom att vara verksamt fram till år 1948 då det upplöstes, dessförinnan hade partiet blivit nazistiskt år 1943. Det kominterntrogna SKP bytte 1967 namn till Vänsterpartiet Kommunisterna. Detta namn hade det sedan till 1990 då "Kommunisterna" ströks och det nya namnet blev Vänsterpartiet. Kommunisternas största valframgång var när SKP fick 10,3 % i andrakammar-valet 1944, samt 11,2 % i kommunalvalet 1946. Kommunisterna hade även stort inflytande i de svenska fackförbunden med styrelsemajoritet i flera fack-avdelningar. En annan nyckelhändelse inom svensk kommunism är Ådalshändelserna som fick stort inflytande på Svensk arbetsmarknad samt metallstrejken 1945 som omfattade 120 000 arbetare. I dagens Sverige representeras kommunism av uttalade mindre kommunistpartier som Kommunistiska Partiet och Sveriges Kommunistiska Parti som har en marxist-leninistisk ideologisk politik. Även om vänsterpartiet 1990 till namnet upphörde vara kommunistiskt fortsatte flera medlemmarna i partiets ledning att kalla sig kommunister fram till 2005, och även därefter uttalade sig trogna de kommunistiska idéerna. Reportage för Arbetarbladet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.