Ladugården hörande till Barkeryd 2:13 i Barkeyds socken, Nässjö kommun.
Från 299 kr
Flygfoto över Sjöeryd gård i Barkeryd, Nässjö kommun. Nr K 349.
Flygfoto över Bankeryds kyrka i Jönköpings kommun. Nr O 982.
Flygfoto över Bankeryds kyrka, Jönköping kommun. Nr K 212.
Flygfoto över Bankeryds kyrka i Jönköpings kommun. C 1631
Bankeryds kyrka, Jönköpings kommun. Epitafium, fiskal Elias Alegren.
Bankeryds kyrka, Jönköpings kommun. Huvudbaner, Christian Klingspor. Död 1699.
Bankeryds kyrka, Jönköpings kommun. Predikstol tillverkad 1865 av Anders Johansson.
Reklambild för Bankeryds Borstfabrik AB den 22 januari 1964.
Porträtt på Johanna Bäckdahl född omkring 1830 i Hulu, Barkeryd i Nässjö kommun. Död i Forserum, Nässjö Kommun.
Exteriör, Bankeryds kyrka i Jönköpings kommun. Bilden föreställer tornportalen med nytillverkat kors.
Bankeryds kyrka, Jönköpings kommun. Absidmålning från 1954, målad av Torsten Nordberg.
Ett lossbrutet stycke av en bottenplatta till en ugn, påträffad vid en arkeolgisk undersökning i Odensjö, Bankeryds socken i Jönköpings kommun.
En bil står parkerad på den kullerstensbelagda Brahegatan i Gränna. Bilen har två små flaggor i fronten. I framsätet sitter en man och en kvinna och i baksätet två män och två kvinnor. Kvinnan till höger står möjligen utanför på fotsteget. Någon av männen är troligen kantor Henning Johansson från Barkeryd.
Två pojkar i sjömanskostym står framför en man med kubb och käpp framför Bankeryds järnvägsstation. Något bakom dem till höger står en annan man i uniform med en liten flicka i handen. Det är troligen stationsmästare Gustaf Hessel.
En ugn, påträffad vid en arkeolgisk undersökning i Odensjö, Bankeryds socken i Jönköpings kommun. I ugnen påträffades en större mängd förkolnat granris vilket gör att ugnen tolkas som en rökugn där kött och liknande matvaror har behandlats. Ugnens bottenplan var päronformad och den mätte 2,40 x 1,65 meter. Den var murad med obearbetad eller enkelt tillhuggen fältsten, huvudsakligen granit och sandsten i storleken 0,30 till 0,65 meter. Stenarna hade sammanfogats med ren, grå lera. Upp till tre skift sten fanns bevarade in situ i ugnsväggen. Längst in i ugnsrummet låg delar av en nedfallen valvkonstruktion med ett sjuttiotal huvudsakligen kvadratiska eller rektangulära stenar. I ugnens inre del fanns ingen stenläggning över naturbacken. I stället täcktes ugnsrummets botten av ett mycket hårt bränt, närmast förslaggat lager som bör vara resterna efter en eldplatta av lera, se även JMF.00303-2. Ugnskonstruktionen var kraftigt eldpåverkad och omgivande grus uppvisade klara spår av uppvärmning (färgförändring) upp till en meter utanför själva stenkonstruktionen. På detta vis har naturbacken kunnat utnyttjas som värmemagasin då ugnen varit i bruk. En Kol 14-datering från ugnen gav en vid datering till 1680-1940 AD vilket troligen innebär att ugnen har varit i bruk någon gång mellan sent 1600-tal fram till enskiftet 1824 då gården flyttades.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.