Byte av bron över Vallbyån i Storvik. Persontåg draget av Statens Järnvägar, SJ Cc 558 med vagnar DFo1, C3b, Co1, BCo3 m12, CFo och eventuell G3.
Från 299 kr
Halmstad Nässjö Järnväg, HNJ, HNJ C 9. Persontåg nr1, Lokförare N.P. Olin. På plattformen Stins T. Mellander med flera. Vagnar intill kallas koppelkärror.
Linjen mellan Hjärup och Lund, bron över Höje å. Statens Järnvägar, SJ lok Oc och vagnar CF1 (någon av 1182 - 1187) tvp C05 modell 1901 samt ännu en CF1 ur samma serie, med tåg på bron över Höje å.
Östra Blekinge Järnväg, ÖBlJ lok 5 med vedlastade vagnar vid stationen i Torsås. Loket tillverkades 1904, slopades och skrotades 1957. Godsvagn Östra Blekinge Järnväg, ÖBlJ J 1531 och ÖBlJ J 1554
Bredsjö-Degerfors Järnväg, BDJ lok 5 med vagnar BDJ J 219, BDJ J 205, BDJ J 234, BDJ J 222 i Vikersvik. I förgrunden (NKJ) Nora - Karlskoga Järnvägs normalspår.
Statens Järnvägar SJ 1856-1956. 100-årsjubileum. Tåg med gamla lok och vagnar vid Tegelbacken på väg mot Stockholm Central, på sträckan mellan Riddarholmen och Stockholm Central. Bergslagens Järnvägar BJ K 27.
Statens Järnvägar SJ 1856-1956. 100-årsjubileum.Tåg med gamla lok och vagnar vid Tegelbacken. På bilden syns lok nummer 3 Prins August, senare Statens Järnvägar SJ Bb 43, vid brofästet Norr Mälarstrand på Sträckan mellan Riddarholmen och Stockholm Central.
Statens Järnvägar SJ 1856-1956. 100-årsjubileum. Tåg med gamla lok och vagnar vid Tegelbacken på väg mot Stockholm Central, på sträckan mellan Riddarholmen och Stockholm Central. Oxelösund-Flen-Westmanlands Järnväg OFWJ lok 8. .
Svartälvs Järnväg, SEJ. Åskådartåg för inbjudna gäster som anordnades i samband med övningsbombningen av banan i maj 1934. Loket är Statens Järnvägar, SJ Hva 1485, ursprungligen Markaryd - Veinge Järnväg, MaVJ lok 3. Vagnarna är SJ-vagnar F1 m86 och tre Bo4a varav en 1505.
Statens Järnvägar, SJ tåg vid Nybro. Loket är antingen SJ L5 1574 eller SJ L5 1575, f.d. BAJ vilka hade rökskärmar. Vagnarna består av SJ Co8c, SJ BCo11a 3025 eller SJ BCo11a 3026, SJ Co8d, SJ Co8b, SJ EBCo7a 8038 och okända vagnar. Tåget är Snt 100 med vagnar Kalmar-Stockholm och -Göteborg via Nässjö. Här är tåget på väg in till stationen och ankom 1950 Nybro 11.48.
Ett SJ Ka-lok har växlat ner en del av ett Stockholmståg. Direkta vagnar Stockholm - Amerkalinjens kajplats i Göteborg. Fartyget är S.A.L. dieselfartyg "M/S Gripsholm" Tillverkat: 1925. Sveriges och väldens första dieseldrivna passagerarfartyget i atlanttrafik, med två 6-cylindriga B&W (Burmeister & Wain) dieslar på 13500 hk.
Köpings station öppnades för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. ÖKJ lok 4. Lokert är skrotat 1910. Vagnar: SWB C0 78, KHJ F6 4, KHJ C0 20 eller 21, KHJ B0 1, KHJ Bd0 10 och KHJ F 65.
Enligt senare noteringar: "Munkedals järnväg. Lok nr 1 vid Nedre station. Bredvid loket står lokförare Ivan Dahlqvist, samt okänd. Gående med ryggen mot kameran är Ragnar Sahlin, som arbetade på godsmagasinet." (BJ)
Järnvägsbron över Moälven på linjen strax norr om Mellansel, provbelastning med loket Statens Järnvägar, SJ L 838 och tre provbelastningsvagnar varav en är Statens Järnvägar, SJ Q 1043. Under transport gick alltid dessa vagnar tomma. Sedan vagnarna rullats ut på bron fylldes vagnarnas cisterner med vatten. När belastningsprovet var klart tömdes dessa igen. På bilden håller vattnet på att tappas ut.
Tåg vid Skeppsbron. Två vagnar, SJ C08b och BC07b, från tåget Londonpilen dras av ett ånglok på hamnbanan till Englandskajen där resenärerna reser vidare till England med båt. TT
Tåg från Bergslags Göteborg mot Halmstad. På viadukten strax efter Bergslags Göteborg. Ånglok Statens Järnvägar, SJ Ta 666, vagnarna G3 med bromskur, F1, C3d, BC01 samt två G-vagnar. TT
Tårurspårning vid Bredaryd. Från vänster till höger syns en personvagn, personvagn HNJ 1011, postvagn HNJ 19 resgodsvagn HNJ F3 761 samt ånglok HNJ 28. Längst till höger syns ett till tåg med ånglok och två vagnar. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Arbetslag vid Pannebo stenbrott när Glommens hamn byggdes om 1914. Dansken L C Olesen hade fått entreprenaden för bygget och köpt berget i Pannebo (Morups Hallar) ca 2 km norr om hamnen, på villkor att stenen enbart användes till hamnarbetet. Hamnpirens stenblock höggs huvudsakligen av danska stenhuggare. För att forsla stenen anlade Olesen en godsjärnväg längs stranden mellan brott och hamn. På bilden ses ångloket "Anders Hansson" som med vagnar köptes från Falkenbergs Mekaniska Verkstad, medan syllar och räls hyrdes från Falkenbergs Järnväg. Hamnens vågbrytare från 1880 hade ganska snart visat sig vara för klena mot hårda vindar och grov sjö i Glommen. Stormar frestade på ytterligare så i januari rasade stora delar av vågbrytarna samman och lastbryggan inne i hamnen förstördes liksom flera båtar. Olika försök att skaffa medel och stöd för en upprustning gick om intet, så förfallet fortsatte och fler båtar skadades med tiden. Bättre och säkrare hamnar behövdes för de allt större fiskebåtarna och efter att Hallands Hushållningssällskap utövat påtryckningar lyckades både Glommen och Träslöv få statliga anslag till hamnförbättringar beviljade vid 1912 års riksdag. Arbetena startade 1913 och avslutades inte förrän 1919 och därpå muddrades hamnbassängen fram till 1922.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.