Exteriörfoto över Forsåkersgatan 19 (Kallkällan 1) år 1987. Moln alternativt ånga ligger över området. Den 22 april 1997 döptes Forsåkersgatan om till Norra Forsåkersgatan.
Från 299 kr
Exteriörfoto på Forsåkersgatan 19 (Kallkällan 1) år 1987. Moln alternativt ånga ligger i luften. Den 22 april 1997 döptes Forsåkersgatan om till Norra Forsåkersgatan.
Anderstorps fabriker i Lindome före 1917. Gamla spinneriet (bomulls-). Revs 1917. Kanalen leds från Lindomeån. Man använde vattenkraft och ånga för fabrikens drift.
Hallstavik, ångackumulatorlok, saknar eldstad utan "laddas" med ånga. Tillverkat 1916. Spårvidd 891. Hallstaviks pappersbruk 2. Loket finns bevarat hos museiföreningen Uppsala - Lenna Järnväg.
J.A. Forss Hattfabrik. Formpress - formpressning av kullen sker genom att man placerar hatten i en aluminiumform. Utsidan pressas med hjälp av het ånga, insidan av kullen pressas genom att man för in en gummiblåsa med vatten.
Dokumentation av Falu rödfärg. Rödfärgskoken, byggt 1984. Värmes upp med Ånga (elpanna). Långa röret till vänster i bild är en skruvtranportör för rödfärgspigmentet från silo till kokaren. Silon rymmer ca 3,6 ton, används i dag.
Sjöhistoriska museets permanenta utställning fotograferad 1987. Sal 4 Från segel till ånga, från trä till järn. Sfärisk monter visande fartygsmodell av skonertskepp med i fartygsbotten upptagna rännor för skovelhjul.
Miljön vid Malcolms ångkraftcentral i Norrköpings industrilandskap. Odaterad bild som bär 1950-talets prägel. I bakgrunden skymtar den så kallade Värmekyrkan som bevarats in i vår tid i ny funktion som konsertlokal. Ursprungliga försåg byggnadens koleldade ångpannor industrierna i området med värme och ånga. Den äldsta delen uppfördes i två etapper 1927 och 1930 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Vy mot sydost.
Köket under 1920-talet Det moderna kökets kokgrytor drevs med överhettad ånga från värmecentralen på baksidan av denna byggnad (by 9). Närmast ser vi två tryck-kokare (se spännskruvarna för trycklocken) och några vanliga kokgrytor. En av tryck-kokarna var kvar i köket under hela driftstiden 1921-1987 = 65 år -- en imponerande kvalité.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6, kontrollrum 619. Närbild på elpanelen till vänster innanfär ingången. Mava och Ånga. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Gasverket i Värtan, även kallat Värtagasverket.
Vinningsmallar täljda ur vindvuxet trä, 450 a-b för främre bordhalsarna, 451 a-b för aktre bordhalsarna. Sedan borden hyvlats till sättes de in i basränna för att mjukas upp med ånga. När de blivit väl genomkokta, sättas de med hjälp av träklämmor fast på mallen (se bilden). Där får de stå tills de svalnat och torkat (1-2 dagar). Då ha de också fått sin rätta form och kan fästas till kinningar och stävar. Jfr SU:1952. Mallarna köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7. 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
Kinningsmallar. Använda vid tillforming av kinningarna till skötbåt. Sedan borden hyvlats till sättes de in i basränna för att mjukas upp med ånga. När de blivit väl genomkokta, sättas de med hjälp av träklämmor fast på mallen (se bilden). Där får de stå tills de svalnat och torkat (1-2 dagar). Då ha de också fått sin rätta form och kan fästas till köl och stäv.och stävar. Jfr SU:1952:16. Mallarna köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7. 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.