K. USA Modell av atomkraftverk 1955 T. Wilner foto
Från 299 kr
Komm.utst. General Electrics reaktormodell Geneve 1955 T. Wilner foto
Kommersiella utst. Överblick över franska avdelningen. Geneve 1955 T. Wilner foto
K. USA Plastskyddsdräkt ventilerad och uppblåst med fläkt. Geneve 1955 T. Wilner foto
Konga sulfitfabrik, planet ovan kisugnarna i syrahuset. En torkvanna med matningstratt för en av ugnarna syns tydligt. Därbakom syns skoptransportören för kis. De heta ugns gaserna leds genom gjutna järnrör. Kall fuktig gas fordrar blyrör. Till höger utanför bilden ligger fläkt- och pumprummet. Fläkten suger gas från ugnarna och blåser den genom syratornen. Pumparna befodrar vätskeflödet genom tornen. Samtliga dessa maskiner är blyklädda invändigt. Blyrör används för såväl gas som vätska. På bilden syns den gamle syraberedaren Olof Jern - en verklig "krutgubbe". (Titeln var oftast "syrakokare"). När allt gick sin gilla gång, kunde han lugnt sitta och värma ryggen mot den varma gasledningen. Torsten Wilner kunde ibland sitta tillsammans med honom på den lilla trälådan därintill för att höra hans mustiga historier i den för ovant folk påfrestande svavelsyrlighetsatmosfären.
Före utblåsningen av kokarens innehåll till massabingarna sänktes trycket till ett eller annat kg/cm övertryck.Den utblåsta svalesyrlighetshaltiga ångan leddes till någon av råsyrebehållarna, vars innehåll därvid förstärk- tes till koksyra.Bilden visar hur de båda bröderna Lothson (förste och andre kokare) med vattenslangar spolar ut kvarblivna rester ur kokaren. >> I massabingarna, som var försedda med silbotten, skedde en första tvättning av massan.När vattnet sjunkit undan, transporterades massan vidare till si- leriet via bandtranportör i bingens botten och därpå följande skoptranspor- tör.Vid tiden omkring 1920 måste ännu placeringen av massan på transportban- det ske för hand.En "massaösare" var en gång nära att förlora livet, när blåsning av misstag påbörjades till den binge, där han befann sig.Normalt skulle alltid massaösaren vara ur bingen, oavsett till vilken binge blåsningen skedde.I taket ovan kokaren syns de båda luckor från de ovanlig- gande flisbingarna, genom vilka den huggna vedflisen tappades ned i kokaren via påsatta kåpor av väv.När taket i kokeriet en gång höjdes, förlorade bingarna delvis sin trattform, vilket nödvändiggjorde handarbete, när bingarnas innehåll inte var så stort.
AB. Atomenergis apparat för elektrisk uppfångning och strålningsanalysering av radioaktivt damm. Manlig demonstratör. Geneve 1955.
Elektrisk partialtrycksbestämningsapparat. Vätgasanalysapparat. På bilden Reistad-
Torsten Wilner, Atomarium, 1953.
Elektrisk partialtrycksbestämningsapparat. Vätgasanalysapparat. På bilden Torsten Wilner.
Kalmarsund 1 med den av godsägare Wilner skänkta till Kalmar sjöfartsmuseum ölandsfärjan på däck.
Civilingenjör Torsten Wilner utförande ett av sina experiment vid Atomariet Tekniska Museet.
Museichef Torsten Althin och ingenjör Torsten Wilner i avdelningen Fysik på Tekniska Museet.
Bildtext: Civiling. Torsten Wilner och fru Britt Arbén. Atomarium 13 jan 1955.
Vid Svenska Kemistsamfundets Berzeliusdagar medverkade laborator T. Wilner med en serie experiment för de hundra deltagande läroverkseleverna. Lärare och andra intresserade.
Karduansmakargatan 11 B, Svenska Dagbladet. Sofia högerförening besöker tidningen. Fr. v. Nils A. Ekström, May Ekestam och föreningens ordförande Arvid Wilner i tidningens arkiv.
Wiener Staatsoper i Wien 1886.
Framför hamnmagasinet i Färjestaden 1937. Pesoner, hamnmästare Konrad Johansson. Sittande i båten häradsdomare G A Wilner, Möllstorp. Båten är roddfärjan "Lisa". Färjan ligger på gården till sjöfartsmuseet i Kalmar. Hamnmagasinet byggdes 1932.
Invigningen av Varberg - Ätrans Järnväg den 10 september 1910. Sista skenskarven dras. Emil Wilner skymtar i bakgrunden till vänster om lokomotivet. Mannen längst till höger kan möjligen vara ingenjör Anders Bendz, som hade Viska-åns reglering på entrepenad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.