Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ritning över subtraktiva förfarandet. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 992.
Från 299 kr
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Färgstickskorrektion vid färgbildskopiering (neg. - pos.)" För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. Kap. 132 s 992 och följande. "Direkta substraktiva metoder med material enligt treskiktsprincipen. Negativ-positiv-förfaranden."
Undervisningsmaterial. Exempel på äldre fotografiska förfaranden. Porträtt av okänd man. Visitkort.
Undervisningsmaterial. Exempel på äldre fotografiska förfaranden. Ferrocyanid-toning av järn.Motiv från Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.
Undervisningsmaterial. Exempel på äldre fotografiska förfaranden. Bild ur tidsskriften "En hyllning till litografin och fotografin".
Undervisningsmaterial. Exempel på äldre fotografiska förfaranden. Exempel på direkt svaveltoning. Porträttpapper: Tenal i varmbad. Föreställer drottning Ingrid av Danmark.
brytning
Undervisningsmaterial. Exempel på äldre fotografiska förfaranden. Bild ur tidsskrift, en hyllning till litografin och fotografin. Experiment troligen utförda av Helmer Bäckström.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schematisk framställning av förfarandet vid bakprojektion. Observera att strålkastarna för scenens belysning inte får kasta ljus på den halvgenomskinliga bakrpojektionsduken, vilken är belyst genom den bild som projicieras från projektorn. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1333.
Undervisningsmaterial. Exempel på äldre fotografiska förfaranden. Från vänster: 3 tryck på metallplattor. Bilder ur en tidskrift, en hyllning till litografin och fotografin. Experiment troligen utförda av Helmer Bäckström. Slutet av 1800-talet, tidigast 1860-tal. 2 daguerreotyper (Den undre, tidigt 1840-tal (-45). Porträttet troligen tagit i utomhus, av kringresande fotograf. Den övre, troligen en etablerad ateljé från andra delen av 1840-talet (47-48). 1 våtplåt, kollodium på glas samt tre albuminfotografier, visitkort.
Tveta kyrka. Kyrkogården utvidgad mot väster 1948. Västra muren revs då. Namnet Tveta tros härstämma från det fornsvenska ordet thve, som betyder oröjd plats eller uthuggning i skogen. Platsen för kyrkan har sedan hednatid varit en kultplats där man offrade och blotade. Med all sannolikhet låg ett tempel till Odens ära här under hednatiden. I närheten av kyrkan finns två offerkällor: Odens och Tors källa. Tveta kyrka är formodligen en av de första kyrkorna i östra Småland. Kyrkan var en samlingsplats för sjöfarare på den tid Emån var segelbar. När vårt land kristnades kom man ända från Öland och Östergötland för att döpa sina barn här. Tveta kyrka är den mest anlitade vigselkyrkan i kontraktet. Kyrkan är till formen en tornlös enkel romansk byggnad. Av den kyrka som uppfördes på 1100-talet återstår långhuset, byggt av metertjocka stenväggar. Kyrkan förstördes 1567 av danskarna, därefter lät man bygga ut kyrkan, även denna gång i sten. Vapenhuset i knuttimmer tillkom troligen på 1600-talet. 1726 tillbyggdes en sakristia i sten och ett femsidigt kor i liggande timmer. Den ståtliga klockstapeln i gotisk stil uppfördes 1662, förmodligen en kopia av den medeltida klockstaplen som stått där tidigare. Kyrkans äldsta inventarier består av två stycken helgonfigurer i trä: S:t Mikael från 1200-talet och S:ta Maria med barnet från 1400-talet. En primklocka och ett processionskors från 1400-talet finns bevarade liksom den järnklädda kyrkdörren från 1200-talet, numera som dörr in till sakristian. Även resterna av den gamla dopfunten från 1200-talet finns bevarad. Vid renoveringen av kyrkans fasad 1993, upptäcktes märkliga skeppsristningar. De föreställer två koggar från 1200-talet. Liknande skeppsristningar har tidigare bara påträffats på Gotland och Öland. Ingen av ristningarna är helt komplett. Genom putsavfall saknas masten på det ena skeppet medan det andra saknar främre delen av förstäven samt troligen övre delen av rodret. Vid putsningen av fasaden har man använt den medeltida metoden av slevdra putsen och har på så sätt återfått den putskaraktär som kyrkan troligen hade för 700 år sedan. I Linköpings stift är Tveta kyrka och Törnfalls kyrka de enda kvarvarande medeltida kyrkor som forfarande är i bruk i norra Kalmar län. (Hämtat från www.svenskakyrkan.se)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.