Exponent för arbetarbostäder, Näs gård
Från 299 kr
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Sambandet mellan förstoringsgrad och exponeringstid för papper av olika värden (enligt Schwarldzschiska exponenten) vid användande av kondensoapparat vars objektivbrännvidd är 1,3 gånger större än kondensorns" (för mer text se bilden). För mer info se Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. s. 649 under kapitel Förstoringsteknik.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Sambandet mellan förstoringsgrad och exponeringstid för papper av olika värden (enligt Schwarldschildska exponenten) vid användande av kondensorapparat vars objektivbrännvidd är lika stor som kondensorn (för mer text se bilden). För mer info se: Bäckström, Helmer. fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948--59. s.. 649 under kapitel 85 Förstoringsteknik.
"Ellida HSS. Karl Nordblad. amerikansk 6.5. God exponent på kvartsbreddslinjeregeln. Amatörkonstruktion av ägaren."
Vallerstad kyrka uppfördes 1833 efter ritningar av den produktive och välrenommerade arkitekten och byggmästaren Abraham Nyström. Med sitt lanterninförsedda torn skapade han i Vallerstad en typisk exponent för tidens kyrkobyggnadsstil. Här en dokumentation av Östergötlands museum 1940.
Även här har Masse tagit bilden från granntomten för att få med så mycket som möjligt av motivet. Det är en imponerande ladugård, troligen byggd omkring 1890 med för tiden modernt spåntak. Ett möjligen lite äldre tröskhus står t v. Ladugården innehåller lada bakom tröskhuset, sedan möjligen stall och därefter kohus båda med dubbla båsrader och tillsammans tre hoimdar, hörum, med varsin lucka mitt i väggen. Därefter följer ett portlider med tillgång till loftet och utfart till markerna bakom ladugården. Till höger är det förmodligen gris- och lammhus. Det stora foderloftet har foderluckor över fähusdörrarna. Fönstren i nyromansk stil med krysspröjsar är typiska för 1880- och -90-talen. över huvud taget är ladugården en mycket god exponent för det sena 1800-talets storslagna ladugårdsbyggen. Ladugården finns kvar i ombyggt skick, tröskhuset är rivet. Den säregna snickarglädjebyggnaden på gårdsplanen kan vara ett brunnshus. Mannen på bilden kan möjligen vara Josefina Johanssons styvfar Oskar Jakobsson från Bjärges.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.