Dykningar vid de försänkta skeppen Två lejon och Neptunus i Myttingeviken i maj 1965, Värmdö
Från 299 kr
Brahegatan. Bengt Lövqvists bildhuggarverkstad. Göta pansarlivgardes två lejon har restaurerats. Fr.v. Sigurd Eriksson och Bengt Lövqvist och Roland Wästberg.
Två lejon med sköldar, skulpturer av nedanför huvudentrén på Morlanda Säteri, Orust. 1900-talets början.
föremålsbild, figurer, Svenska Cypernexpeditionen, photograph, fotografi
Svenska Cypernexpeditionen, föremålsbild, figurer, photograph, fotografi
Skultuna kyrka
fotografi, påsiktsbild, bilder
Två kvinnor promenerar i trädgården på Morlanda Säteri
Bilden föreställer ingången till Elephantgrottor på Elephanta ön vid Bombay. I centrumet står två lejonskulpturer.
Dykarbasen Per-Edvin Fälting med en av galjonslejonets två svansar. Se fyndnr 00707 samt 05788.
Skylt med två lejon som bär en krona, under dem 'L.R'
Två lejon med sköldar (utan text/mönster) huggna i charnockit pryder framsidan på Morlanda Säteri
Gården Morlanda, mangårdsbyggnaden och de två flyglarna sedda framifrån. I förgrunden murar, häckar och entrén med grind flankerad av urnor uppburna av lejon. Bohuslän, Orust västra härad, Morlanda socken.
I kvarteret Loke vid Vättergatan i Huskvarna sitter Margareta Ståhl (1) och Lejon (2), två pojkar och en kvinna på en bänk och läser serietidningar, bland annat Walt Disneys Kalle Anka & Co och Sjörövarna med Krutmysteriet. Mellan dem ligger en hög väl lästa tidningar.
Kungen I3 28 augusti 1967 Kung Gustav VI Adolf besöker Örebro Livregementes Grenadjärer i Grenadjärsstaden. Han gör honnör framför en soldat som håller en fana i sina händer där det bl.a. står "Lützen 1632" och med en bild av två heraldiska lejon som omger en vapensköld. Andra soldater syns i bakgrunden. De ingår i en arméorkester och har musikinstrument i sina händer och spelar på dessa. Till höger står en militär med höjd sabel på hälsningsmanér. Bakom soldaterna med fanan och änni längre bort syns en civilklädd man med inspelningsutrustning gå omkring.
Kopia av den större Jellingestenen på Domplein i Utrecht. Den större Jellingestenen DR 42 är svår att tidsbestämma, men troligen rest mellan 960 och 985 av Gorm och Tyras son Harald Blåtand i Jelling till minne över föräldrarna. Stenens inskription berättar samtidigt om Haralds egna bedrifter. Han enade Danmark och gjorde danskarna till kristna. Stenen har tre olika sidor. Den ena har runor ingraverade och på den andra är ett stort fabeldjur, troligen ett lejon. På tredje sidan är en bild av den korsfäste Jesus. Stenen står ungefär på sin ursprungliga plats mitt emellan de två gravhögarna i Jelling. Det råder dock inget tvivel om att stenarna har flyttats, då det vid utgrävningarna på 1940-talet påvisades att en av gravarna på kyrkogården delvis låg under stenen. Stenen har också rests någon gång efter att den varit omkullvält. Haralds runsten är 2,43 meter hög, väger cirka tio ton, och lär ha tagit över ett år att rista. Senare undersökningar har visat att runorna ristats vid tre olika tillfällen. Så är till exempel delen om Haralds kristnande tillagd efteråt. Stenen är utsmyckad med djurornamentik på ett sätt som kallas Mammenstil, efter gården Mammen på Jylland. Mammenstilen är detsamma som Jellingestilen. Vad gäller tillhuggningen av stenen bär den tecken på västeuropeiska influenser. I motsats till den traditionella nordiska, med djupa inhugg i hård granit, har denna sten huggits loss, så att drakslingan och övriga utsmyckningar har en plan relief. Det är en teknik som man använde till mjukare sandsten i bland annat Tyskland och England. Reliefer i nordisk stil är annars utförda i kalksten eller sandsten. Den enda direkta europeiska parallellen är irländska granitkors. Själva runinskriften är också utförd efter västeuropeisk tradition, istället för den traditionella lodrätta eller bandformade texten har denna sten text i vågrätta linjer. Detta följer latinsk form och efterliknar därmed ett dokument nedskrivet på pergament. Preben Meulengracht Sørensen har påpekat, att detta markerar en förändring beträffande det sätt runstenen användes till. Traditionellt hade inskriftens ändamål varit att beskriva och hålla fast, men denna sten hade ett kommunicerade ändamål; den skulle berätta kungens budskap. Texten lyder på nusvenska "Harald kung lät göra dessa kummel efter Gorm, sin fader, och efter Tyrvi (Thyra), sin moder. Den Harald som lagt under sig hela Danmark och Norge och som kristnade danerna."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.